Slang Àr starkt förknippat med ungdomar och deras vardagssprÄk, men frÄgan Àr om dagens ungdomar Àven tar med sig slang in i klassrummet? Syftet med studien Àr att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar om slang inom gymnasieskolan, deras anvÀndning av slang pÄ fritiden och i skolan samt deras attityder till slang. Studien genomfördes med hjÀlp av kvantitativa enkÀter som delades ut bÄde till elever och lÀrare inom nÄgra gymnasieskolor i Norrbotten. Resultatet visade att eleverna och lÀrarna verkar ha en liknande uppfattning om vad slang egentligen Àr och att eleverna anvÀnder mer slang pÄ fritiden slang mer Àn vad lÀrarna. Resultatet visade Àven att lÀrarna uppfattar att eleverna anvÀnder slang ibland eller ofta i alla undervisningssammanhang, eleverna sjÀlva menade dock att de sÀllan eller aldrig gör det i dessa situationer.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av en fallstudie undersöka hur Àmnet Idrott & HÀlsa kan vara anpassat till elever med funktionsnedsÀttningar som gÄr pÄ ett Rh-gymnasium. Fallstudien Àr uppdelad i tre delstudier som med hjÀlp av tre forskningsfrÄgor undersöker hur elever kan uppleva Àmnet Idrott & HÀlsa, hur lÀrare i Idrott & HÀlsa kan resonera om undervisning för elever med funktionsnedsÀttningar och hur styrdokument reglerar Àmnet Idrott & HÀlsa. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrande sker i samspel mellan mÀnniskor vilket gör att den sociala omgivningen har en avgörande effekt pÄ varje individs utvecklande och lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet har det dÀrmed varit nödvÀndigt att göra en kontextanalys pÄ Rh-gymnasiet vilket presenteras i resultatet.Empirisk data har samlats in med hjÀlp av intervjustudier och dokumentstudier. Resultatet av studien visar att Àmnet Idrott & HÀlsa kan anpassas till elever med funktionsnedsÀttningar genom att nivÄanpassa och individanpassa undervisningen efter varje individs förutsÀttningar och behov.

Detta arbete handlar om förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till estetiska uttrycksformer och estetisk verksamhet. SynsÀtten pÄ den estetiska verksamhetens funktion i förskolan har under förskolans historia skiftat frÄn att bland annat handla om moralfostran, utlopp för inre tankar och kÀnslor, och dagens synsÀtt; kommunikation samt ett sÀtt att utforska sig sjÀlv och omgivningen. För att synliggöra det synsÀtt och förhÄllningssÀtt till estetisk verksamhet som finns i förskoleverksamheten har vi intervjuat sex förskolepedagoger i Kristianstads kommun. Vi utgick frÄn det sociokulturella perspektivet vilket innebÀr att vi ser barnet som aktivt i meningsskapandet dÀr de estetiska uttrycksformerna Àr viktiga redskap. En huvudtanke i det sociokulturella perspektivet Àr att den viktigaste lÀromiljön Àr den vardagliga interaktionen och att erfarenheter kombineras till nÄgot nytt med hjÀlp av fantasin.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att undersöka hur idrottslÀrare och simtrÀnare arbetar med mental trÀning. De mer preciserade frÄgestÀllningarna var: Hur viktig anser simtrÀnare och idrottslÀrare att elevers respektive simmares mentala kapacitet Àr? Hur genomför simtrÀnare och idrottslÀrare mental trÀning? Hur arbetar simtrÀnare och idrottslÀrare med feedback och motivation? Hur utvÀrderar simtrÀnare och idrottslÀrare sin mentala trÀning?MetodFör att uppfylla syftet med studien, valdes kvalitativ intervju som metod. Intervjuer genomfördes med tre idrottslÀrare och tvÄ stycken simtrÀnare. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval utifrÄn i förvÀg bestÀmda kriterier.

Denna uppsats har till syfte att undersöka attityder gentemot polis och rÀttsvÀsendet hos ett antal ungdomar i Hammarkullen, ett förortsomrÄde nordöst om Göteborg. Undersökningen fokuserar pÄ vilka diskurser som ungdomarna ger uttryck för och som deras attityder grundar sig pÄ. Studien bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teori och analysmetod. Forskning kring diskriminering, attityder och medias bild av förortsomrÄden och dess invÄnare Àr Àven perspektiv som berörs. Empirin har samlats in genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sju ungdomar i Hammarkullen.

SprÄkresor har gÄtt frÄn att vara inriktade pÄ utbildning och att lÀra, till upplevelsecentrerade resor. Den traditionsenliga sprÄkresenÀren har ersatts av en resenÀr som Àr i behov av Àventyr, upplevelser och en helt ny typ av resa, men som ÀndÄ erbjuder kvalitetsutbildning. SprÄkresearrangörer erbjuder idag ett stort utbud av olika sprÄkresor som den potentiella sprÄkresenÀren har att vÀlja bland. Samtidigt utför sprÄkresearrangörer ingen direkt marknadsundersökning för att ta reda pÄ vem deras mÄlgrupp egentligen Àr. Motiv och efterfrÄgan Àr tvÄ viktiga komponenter att ha kunskap om för att kunna förstÄ sin mÄlgrupp och erbjuda en produkt som tilltalar och attraherar.

During adolescence the teenager tries to become an independent individual, something that for many individuals can be experienced as"a hard time". In early childhood the individual was closely connected to the parents, but during adolescence friends and new contacts become more important. Studies in developmental psychology have most often adopted a parent-perspective, which is why a child-perspective is required. The aim of this study is therefore to measure the teenager's relationship with parents and friends and to look for possible correlations between these. As a means of measuring quality in the relationships, the IPPA, the Inventory of Parent and Peer Attachment, was used.

Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att studera hur ungdomar anvĂ€nder sig av Lunarstorm som en del av sin vardag, och hur de med hjĂ€lp av detta community skapar en egen identitet. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Vilken roll spelar Lunarstorm i ungdomars identitetsskapande? Uppsatsens tidigare forskning Ă€r indelad i personers livsstil och kapital, socialisation och identitet. Under identitet presenteras Katarina Skantze MansnerĂșs D-uppsats ?Identitet - stora tĂ€nkares tankar om skapandet av en identitet?.

Ungdomar rapporterar i en högre utstrÀckning Àn övriga befolkningen att de har blivit utsatta för brott. Trots detta bygger studier mestadels pÄ att kartlÀgga vuxnas upplevelser av utsatthet. Detta Àr en kvantitativ studie som pÄ ett övergipande plan undersöker ungdomars utsatthet för stöld och vÄld i relation till flera faktorer som Àr kopplade till olika kriminologiska teorier. Inledningsvis undersöks sambandet mellan ungdomars exponering för kriminogena miljöer samt deras utsatthet för vÄld och stöld utifrÄn situationell handlingsteori (SAT). DÀrefter kontrolleras Àven om sambandet mellan kriminogen exponering och utsatthet, pÄverkas av den informella kontrollen frÄn förÀldrarna.

Dagens ungdomar stÀlls inför mÄnga val som kommer att ha inverkan pÄ deras liv. Gymnasievalet Àr bara ett av alla dessa val, men ocksÄ ett bland de största. FrÄn skolors och myndigheters sida gör vi ingen skillnad pÄ de sökande. Det förutsÀtts att alla hanterar valet pÄ samma förnuftiga sÀtt. Psykologin visar dock att det finns stora skillnader pÄ individers sÀtt att hantera val beroende pÄ hur vÄr mognad ser ut. Syftet med mitt arbete var att försöka finna de faktorer som ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Tobaksbruk Àr ett stort folkhÀlsoproblem och majoriteten av alla mÀnniskor som anvÀnder tobak började sitt tobaksbruk i tonÄren, dÀrför Àr det viktigt med information om tobaksbruk i tidig Älder. Den evidensbaserade metoden Tobaksfri duo infördes 2010 pÄ tre skolor i Uppland. Tobaksfri duo Àr ett lÄngsiktigt arbetssÀtt som bygger pÄ information och attitydpÄverkan bland ungdomar mellan 12-15 Är.Syfte: Syftet med studien var att studera förÀldrars Äsikter om och upplevelser av tobaksfri duo.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med en deskriptiv design och semistrukturerade fokusgrupper i tvÄ olika skolor med totalt fem deltagare.Resultat: Tre kategorier framkom: SamstÀmmig syn pÄ att motstÄ tobaksbruk, Vuxnas engagemang Àr nyckeln till tobaksfria ungdomsÄr och Redskap för att nÄ framgÄng. Resultatet visade att förÀldrarna var mycket positiva till metoden dÄ den innehöll olika faktorer för att hjÀlpa ungdomar att motstÄ tobak. Det Àr av vikt att samtliga i skolan, bÄde elever och personal, följer metodens budskap.

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhÀlle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete Àr att se hur skolorna tolkar och omsÀtter styrdokumentens riktlinjer angÄende rasism och nazism. Jag vill ocksÄ undersöka hur nazisterna gÄr till vÀga nÀr de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har jag kommit fram till att det krÀvs betydligt mer engagemang och kunskap hos lÀrare för att kunna förebygga rasism och nazism.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda pÄ hur de upplever den subjektiva normen frÄn förÀldrarna. FrÄgestÀllningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen frÄn förÀldrar och vÀnner nÀr det gÀller alkoholrelaterade handlingar? Finns det nÄgot samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av förÀldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna Ät mellan ungdomarna beroende pÄ kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgÄngspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker frÀmst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm frÄn förÀldrarna.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhÀlle och inflytande, trygghet, hÀlsa, arbete, information och framtid. Avsikten Àr ocksÄ studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhÄller sig till nationella mÄl för ungdomspolitik. Kommunens arbete stÀlls i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp stÄr för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

En viktig aspekt i specialpedagogens roll Àr att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktÀr. Genom att rollen Àr tydlig kan energi och kompetens lÀggas pÄ att utveckla verksamheterna pÄ grupp och organisationsnivÄ. Handledning Àr ett kompetensutvecklande arbetssÀtt som specialpedagogerna anvÀnder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillvÀxt i verksamheten för att kunna möta alla barn..