Utsatthetens mönster. En studie om ungdomars utsatthet för våld och stöld i Malmö.
Ungdomar rapporterar i en högre utsträckning än övriga befolkningen att de har blivit utsatta för brott. Trots detta bygger studier mestadels på att kartlägga vuxnas upplevelser av utsatthet. Detta är en kvantitativ studie som på ett övergipande plan undersöker ungdomars utsatthet för stöld och våld i relation till flera faktorer som är kopplade till olika kriminologiska teorier. Inledningsvis undersöks sambandet mellan ungdomars exponering för kriminogena miljöer samt deras utsatthet för våld och stöld utifrån situationell handlingsteori (SAT). Därefter kontrolleras även om sambandet mellan kriminogen exponering och utsatthet, påverkas av den informella kontrollen från föräldrarna. Detta sker utifrån Hirschis teori om sociala band. Avslutningsvis undersöks även om eventuella samband mellan kriminogen exponering och utsatthet, samt föräldrakontroll och utsatthet, skiljer sig mellan könen. Resultatet tolkas även utifrån ett genusperspektiv. Materialet som används är hämtat från forskningsprojektet Malmöbarn (MINDS) som totalt omfattar 525 ungdomar födda 1995 och bosatta i Malmö. Undersökningen finner inget samband mellan kriminogen exponering och utsatthet för stöld. Däremot visar resultatet ett samband mellan en viss typ av kriminogen exponering och utsatthet för våld. Enligt studien har de ungdomar som uppger att de flera kvällar i veckan spenderar tid i centrala Malmö ett dubbelt så stort odds att utsättas för våld. Detta samband kvarstår även när vi kontrollerar föräldrakontroll och kön. Resultatet visar även att ungdomar som rapporterar en låg föräldrakontroll har ett nästintill dubbelt så stort odds att utsättas för våld, i jämförelse med dem som uppger en hög föräldrakontroll. Dessa samband påverkas inte av kön. Studiens resultat går delvis i linje med Wikström och Hirschis teoretiska antaganden. Den genusteoretiska analysen lyfter dock fram att det kan finns en rad svårigheter när det kommer till att mäta utsatthet.