Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om dagens skola anvÀnder Àmnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och pÄ vilket sÀtt. I tidigare forskning undersöks Àven hur musik och matematik Àr kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som anvÀnds Àr bÄde enkÀter och intervjuer som bestÄr av frÄgor kring Àmnesintegrerad undervisning i dagens skola. BÄde enkÀterna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ skolor i samma kommun. EnkÀterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklÀrare i Ärskurs 1-3.

Denna uppsats behandlar svenska smÄföretags val av revisor. Syftet Àr att förklara vilka faktorer som Àr viktiga vid valet av revisor, samt om dessa faktorer pÄverkas av smÄföretagens storlek och bransch. Uppsatsen har ett analytiskt synsÀtt och baseras pÄ en telefonenkÀt med 100 slumpvis utvald smÄföretag. Svarsfrekvensen uppgick till 51 %. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt och utgÄr frÄn marknadsföringsteorier, relationsteorier, konkurrensteorier samt tidigare studier inom omrÄdet.

SAMMANFATTNINGBakgrundEfter att ha vistats ute i verksamheten, bÄde som vikarie och lÀrarstudent inom idrott och hÀlsa, har vi uppmÀrksammat att en stor del av eleverna har en negativ attityd gentemot dans i skolan. I vÄr empiriska studie hoppas vi fÄ svar pÄ varför det förhÄller sig sÄ. Det kommer Àven att framgÄ hur idrottslÀrare jobbar med dans i skolan. För att utveckla dansen sÄ kanske det behövs en förÀndring dÀr elever och lÀrare samverkar och tillsammans ser möjligheterna.SyfteSyftet med vÄr uppsats Àr att undersöka varför vi har dans i skolan ur ett elev- och lÀrarperspektiv, dÀr vi tar reda pÄ hur elever och lÀrare upplever dans i skolan. Vi vill Àven ta reda pÄ hur idrottslÀrare arbetar med dans i sin undervisning, finns det möjligheter till en samverkan för att utveckla dansen?MetodUppsatsen bygger pÄ en teoretisk och en empirisk undersökning.

Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-Äringar kan se ut pÄ ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ lÀrande och har Àven utgÄtt frÄn litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga Àmnena. Studien bygger pÄ intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfÀlle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa sÄvÀl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlÀrare i svenska som andrasprÄk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. LÄngt ifrÄn att vara marginella, felaktiga uttryck, Àr bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastÀn dessa kan vara diffusa och svÄrinringade.En enkÀt genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmÄlssvenska, sv1, dÀr eleverna fick bedöma tio meningar dÀr verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansÄgs av informanterna som anvÀndbar, vardaglig och talsprÄklig, sÀrskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansÄgs studiens meningar som dÄlig svenska, men frekvensen av elever som ansÄg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ÀndÄ anvÀnder liknande meningar.Svas-inlÀrarna uppvisade en större osÀkerhet kring bruket jÀmfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvÀndning. OsÀkerheten rör snarare kÀnslan för huruvida uttryckssÀttet Àr korrekt eller inte..

FrÄgorna i vÄrt arbete har vuxit fram under utbildningens gÄng. I lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har man stÀndigt pÄtalat vikten av att inte ha en överdriven tilltro till lÀroboken. En stor del av utbildningen inom matematik har Àgnats Ät praktisk matematik för att pÄ sÄ sÀtt skapa förstÄelse genom reflektion och diskussion. För att fÄ relevanta svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat fem lÀrare som valt att komplettera lÀroboken med andra arbetssÀtt. I vÄrt arbete har vi tagit del av tidigare teorier angÄende anvÀndandet av lÀroboken, andra arbetssÀtt och synen pÄ kunskap och lÀrande.

Att pÄverka sin egen skolgÄng kan betraktas som en ynnest eller som ett krav. I vilket fall sÄ anser författarna att elevens utvildning blir den bÀsta möjliga om eleven fÄr möjlighet att vara med och besluta - bÄde i lÀrandeprocessen och i examinationsprocessen. Syftet med detta arbete var just att studera elevernas inflytande i lÀrande- och elevernas inflytande i examinationsprocessen. UtifrÄn författarnas studier sÄ visar det sig att eleverna mycket riktigt föresprÄkar ett inflytande i dessa. Författarna utförde tvÄ studier, Studie I "Janne", dÀr elever frÄn gymnasieskolan och folkhögskolan fick ta stÀllning till en fiktiv elev, Janne, och hans svÄrigheter kring den skriftliga examinationsformen.

Syftet med mitt examensarbete Àr att bidra med ökad kunskap om och förstÄelse för invandrarelevers situation i skolan vad gÀller bemötande, trivsel och lÀrande. FrÄgestÀllningarna jag utgick ifrÄn var: Hur upplever invandrarelever sig sjÀlva och hur blir de bemötta i skolan av lÀrare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i tvÄ olika kulturer? Undersökningen grundas pÄ kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mÄngkulturell skola i en medelstor stad.De flesta av de intervjuade eleverna Àr födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lÀrare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan Àr att lÀra sig olika saker och att trÀffa kompisar, men fÄ elever har berÀttat om sitt sprÄk och ursprungsland pÄ lektioner men dÀremot för kamrater pÄ raster.

Populationerna av bÄde vildsvin (Sus scrofa) och varg (Canis lupus) ökar i Sverige. DÄ deras utbredningsomrÄden först nyligen har börjat överlappa finns i det nÀrmaste inga data pÄ vargars predation pÄ vildsvin i Sverige. DÄ detta Àr av intresse för den framtida debatten kring hur populationerna bör skötas, Àr syftet i denna studie att undersöka vargars predation och vildsvins beteende i Europa för att kunna dra paralleller till hur de tvÄ populationerna kan tÀnkas komma interagera i Sverige. Att göra en studie kring ett rovdjurs val av byte Àr problematiskt eftersom sÄ mÄnga variabler kan tÀnkas pÄverka, i kombination med mÀtmetoder som ofta inte Àr de mest exakta eftersom det handlar om vilda djur. I jÀmförelser mellan olika studier mÄste man dessutom vÀga in skillnader i val av metod och analys, sÄ att komma med definitiva slutsatser i frÄgan Àr inte rimligt. SÀrskilt eftersom Àlg, som nuvarande Àr svenska vargars huvudsakliga föda, inte Àr sÄ vanligt förekommande i Europa och jÀmförelser istÀllet fÄr utgÄ ifrÄn hur vildsvin föredras i förhÄllande till hjort. Vargars diet skiljer sig vida mellan de studier frÄn Europa som undersökts, Àven mellan relativt nÀrbelÀgna omrÄden.

Efter att den svenska bankmarknaden varit strÀngt reglerad, avreglerades den till största delen 1985. Detta medförde nya förutsÀttningar för bankerna pÄ den svenska marknaden. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att studera den svenska bankmarknaden under Ären 1986 och 1993. Den svenska bankmarknaden Àr en utprÀglad oligopolmarknad och kÀnnetecknas av att etableringshinder rÄder pÄ marknaden, dessa beskrivs mer ingÄende i teorikapitlet. Slutsatsen av denna studie Àr att den ökade konkurrensen har lett till att produktdifferentiering, som exempelvis anvÀndandet av Internet Àr viktigt för bankerna pÄ den svenska bankmarknaden.

Detta examensarbete handlar om tvÄ olika sÀtt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i Är 3-5. Jag har jÀmfört en lÀrare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, Àmnesövergripande undervisning med en annan lÀrare som anvÀnder skönlitteraturen inom ramen för svenskÀmnet. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssÀtt samt om eleverna tycker att de lÀr sig nÄgot utifrÄn att lÀsa skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ fram materialet till min uppsats har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare samt fyra elever i respektive klass. Jag har Àven genomfört observationer i bÄda klasser.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur pedagoger tillvaratar barns informella kunskaper och hur de konkret arbetar för att utveckla barns begreppsuppfattning i matematik med hjÀlp av sprÄket. Vi avsÄg Àven att undersöka förutsÀttningarna för en sÄdan undervisning. Vi ville se till bÄde individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Ytterligare en specialpedagogisk frÄgestÀllning som vi avsÄg att undersöka var hur barn i behov av sÀrskilt stöd gynnas av detta arbetssÀtt. Vi genomförde tio kvalitativa forskningsintervjuer, som var delvis strukturerade, med pedagoger som arbetar med sprÄket pÄ ett medvetet sÀtt i sin matematikundervisning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en grupp pedagogers förhÄllningssÀtt till och vÀrdering av en undervisning med populÀrkulturella inslag. Vi ville ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur sÄdana inslag berikar undervisningen. För att söka svar pÄ detta lÀt vi genomföra en studie dÀr vi skickade ut enkÀter och höll intervjuer med ett antal yrkesverksamma pedagoger. Resultatet av vÄr undersökning visade pÄ en avvikelse mellan pedagogernas hÄllning till och praktiska utövning av undervisning med populÀrkulturella förtecken. Undersökningen ÄskÄdliggjorde ocksÄ lyckade exempel pÄ hur populÀrkulturen kan inkorporeras i undervisningen och dÀrmed gynna utveckling och arbetsgÄng för sÄvÀl elev som lÀrare..

Svenska elevers matematikresultat försÀmras frÄn mÀtning till mÀtning. Flera av de matematikprojekt som startats i syfte att förbÀttra undervisningen och dÀrmed att utveckla elevernas matematikkunskaper innebÀr genomförande av en sÄ kallad Learning Study (i detta arbete förkortat med LS). Processen i en LS Àr cyklisk och innebÀr utvecklande av lÀrares och elevers lÀrande.  Eftersom genomförandet av LS Àr tids-resurskrÀvande och lÀrares arbetstid ska rymma mycket var jag nyfiken pÄ att studera om det gÄr att anvÀnda redan funnen kunskap inom detta omrÄde. DÀrför genomförs/reproduceras, i en Ärskurs 6, en redan utvÀrderad LS.

I detta arbete har jag valt att studera vilka skillnader som finns i styrdokumenten gÀllande bild i Nya Zeeland och Sverige. Jag har ocksÄ undersökt vad bildlÀrare anser sig ha för anvÀndning av styrdokumenten i sin undervisning, samt hur uppgifter som ges i bildundervisning i de bÄda lÀnderna förhÄller sig till de mÄl som finns i styrdokumenten. De metoder jag har anvÀnt Àr observationer av bildlektioner, intervjuer av bildlÀrare samt enkÀter riktade till bildlÀrare bÄde i den nya zeelÀndska och i den svenska skolan. Arbetet har avgrÀnsats till att gÀlla bildundervisning för elever mellan 11-16 Är. Resultaten visar att det finns skillnader i styrdokumenten mellan de bÄda lÀnderna pÄ flera olika sÀtt, bland annat i uppbyggnad, innehÄll och anvisningar för mÄl som eleverna skall uppnÄ.