Under den senaste tioÄrsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gÀller svenska skolelevers resultat i Àmnena matematik och svenska. Detta tyder pÄ att det behövs en förÀndring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik Àr ett relativt nytt förhÄllningssÀtt till undervisning, dÀr elevens intresse och autencitet i lÀrandet Àr utgÄngspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolors resultat pÄ de nationella proven för grundskolans Ärskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning pÄ den sjunkande resultattrenden inom svensk skola.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

Bakgrund och problem: Fastigheter och fastighetsföretag har med jÀmna mellanrum blivitaktuellt, ibland ser man att de agerar till synes olika. Det vore intressant att sÄförutsÀttningslöst som möjligt studera vad ett antal av de svenska fastighetsföretagen gör.Ett sÀtt att göra det pÄ kan vara genom att ta del av deras Ärsredovisningar ochsammanstÀlla informationen som visar vad man har gjort samt hur företaget Àr strukturerat isyfte att underlÀtta för fortsatt studier av företagen. Det har utmynnat i följandefrÄgestÀllningar:Vad gör ett antal av de stora svenska fastighetsföretagen?Samt:Hur kan man gÄ tillvÀga för att anvÀnda insamlad data i vidare studier för att beskrivaföretagen?Syfte: Att stÀlla upp informationen pÄ ett sÀtt som gör att lÀsaren kan skapa sig enöversiktlig bild av ett antal företags struktur samt beteende under 2009. Att samla in ochstÀlla upp data som ett underlag i syfte att bereda för fortsatt forskning.AvgrÀnsningar: Studien omfattar endast svenska stora fastighetsföretag vars primÀraverksamhet Àr att Àga och förvalta fastigheter.

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska KonstnÀrinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnÀrsgruppen De unga och deras första utstÀllning pÄ Hallins konsthandel 1909 stÀmmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns nÄgot samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska KonstnÀrinnor grundades dÄ enskilda kvinnor inte hade rÀtten att stÀlla ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnÀrernas önskan om förbÀttrade juridiska rÀttigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag ocksÄ konstatera att det inte finns nÄgot samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta dÄ de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska KonstnÀrinnors utstÀllningar Àr allt för lÄgt för att kunna ha haft nÄgon pÄverkan. .

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i Àmnet matematik dalar. MÄnga elever uppfattar Àmnet som svÄrt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta Àr enformiga och mestadels bestÄr av elevernas eget arbete lÀroböckerna. Denna studies syfte Àr att undersöka vad eleverna sjÀlva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssÀtt inom Àmnet, samt hur de skulle vilja förbÀttra den matematikundervisning de fÄr idag. För att besvara dessa frÄgor har jag gjort en enkÀtstudie med 117 elever frÄn Ärskurs sju och Ätta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att mÄnga elever uppfattar matematiken som svÄr och det Àr inte ett av de Àmnen eleverna tycker mest om i skolan.

The purpose of this essay was to investigate the procedure surronding the abolition of the Statarsystem as well as trying to see possible motives for this abolition. In oder to do so different records from Svenska Lantarbetarförbundet and Svenska Arbetsgivarföreningen were examined. It soon became apparent that the procedure itself was not to hard. Both parties wanted the system to stop. In short, Svenska LantarbetarförbundetŽs motives were that statare did not receive a good social status and also that the system smothered statarna.

Detta examensarbete utgÄr ifrÄn en diskussion om talets och skriftens komponenter som sprÄkförmÄgor i allmÀnhet och i undervisning och undersöker vilka möjligheter det finns för lÀrare att arbeta med och bedöma elevers muntliga sprÄkförmÄga. Uppsatsen strÀvar efter att belysa vilka metoder man som lÀrare kan anvÀnda för att effektivt arbeta med och bedöma muntlig verksamhet.Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i Àmnet Svenska pÄ gymnasiet. De ÀmnesomrÄden som behandlas i intervjuerna baseras pÄ tidigare forskning vilken redovisas i arbetet och som relativt tydligt visar skrivandets övervÀgande betydelse i skolans verksamhet. FrÄgorna baseras Àven pÄ den didaktiska och pedagogiska forskning som till största delen fokuserat pÄ utvecklingen av effektiva arbetssÀtt för skriftlig framstÀllning och teorier för bedömning generellt.Resultatet av intervjuerna bekrÀftar till stora delar den tidigare forskning som redovisas i arbetet, men visar Àven pÄ alternativa och kreativa lösningar för hur man t ex kan anvÀnda sig av retorikens verktyg vid bedömning. LÀrarna poÀngterar vikten av systematisk taltrÀning och beskriver hur denna kan gÄ till.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Title: Sing in Swedish! The purpose of this study is to find out how songs and singing could complement Swedish second language education. The method I have used to collect information is qualitative interviews with four persons with different professions: a teacher, a choirleader, a singing teacher and a medical doctor and a laryngologist. The study begins with a few thoughts about my interest in the subject, followed by a short overview of other studies and literature that has been published on the subject. The persons I have interviewed has experiences of either singing, use of voice or teaching of the Swedish language. The results of the interviews have been analysed and compared with the literature.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. VÄr ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som lÀromedel i undervisningen, hur en pedagog ser pÄ skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt pÄ vilket sÀtt pedagogen anvÀnder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats dÀr tre olika datainsamlingsmetoder tillÀmpades: observationer, intervjuer samt enkÀter som sammanstÀllts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i Är 3 i en skola i Norrbotten.

SprÄk Àr en del av den undervisning som alla elever fÄr under sin tid i skolan. För att elever ska kunna lÀra sig ett andra sprÄk utöver det modersmÄl eleven har krÀvs det att lÀraren kan, genom kunskap om och val av strategier och modeller, hjÀlpa till med inlÀrningen. Det Àr hur lÀraren kan hjÀlpa sina elever att uppnÄ bÀsta möjliga resultat i sin inlÀrning av sitt andrasprÄk som arbetet behandlar. Detta arbete tar sin utgÄngspunkt frÄn ett lÀrarperspektiv, d.v.s. hur en lÀrare ser pÄ hur de bÀst kan hjÀlpa sina elevers andrasprÄksinlÀrning.

Prosodimodeller som bl.a. kan anvÀndas i talsynteser grundar sig ofta pÄ analyser av tal som bestÄr av enbart tonande segment. Framför tonlös konsonant saknar vokalsegments grundtonskurvor möjlig fortsÀttning och blir dessutom kortare. Detta brukar dÄ justeras med hjÀlp av trunkering av grundtonskurvan. Tidigare studier har i korthet visat att skillnader, förutom trunkering, i vokalers grundtonskurva kan uppstÄ beroende pÄ om efterföljande segment Àr tonande eller tonlöst.

PÄ senare Är har ett nytt forskningsomrÄde kring mikroskopiska plastfragment i marin miljö, kallat mikroplaster, vuxit fram. Mikroplaster hÀrstammar frÄn antropogena kÀllor som avloppsreningsverk och vid fragmentering av makroplast. Det finns ett begrÀnsat antal studier inom omrÄdet, sÀrskilt vad gÀller svenska vatten, vilket innebÀr att det finns utrymme för mer forskning. För att bidra till forskningen har föreliggande studie undersökt sedimentprover frÄn litoralen vid sju olika platser lÀngs svenska vÀstkusten samt ett sedimentprov frÄn djupt vatten vid en av platserna. För att undersöka koncentration och distribution av mikroplaster utfördes korrelationsanalys lÀngs den svenska vÀstkusten mellan mikroplaster och tvÄ variabler; kornstorlek och salinitet.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.