Genom kursmÄlen uppmanas svensklÀrare pÄ gymnasiet att anvÀnda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielÀrare i svenska vÀcktes frÄgor om hur verksamma lÀrare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lÀrare anvÀnder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frÄgestÀllningar: Varför anser lÀrare att det Àr relevant att anvÀnda bilder och musik i svenskundervisningen och hur anvÀnder de det? Anser lÀrare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sÀtt att lÀra? Vad vill lÀrare uppnÄ genom anvÀndandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fyra gymnasielÀrare och har bearbetats utifrÄn en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lÀrare anvÀnder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för Àmnet.

De svenska fjÀllen skyddas i dagslÀget av miljömÄlet Storslagen fjÀllmiljö, ett mÄl som Àmnar bevara fjÀllens ursprunglighet och dÀrmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har Àven inrÀttat 13 omrÄden klassade som obruten fjÀllmiljö, omrÄden vars natur- och kulturvÀrden ska vÀrnas om och som, i sÄ stor utstrÀckning som möjligt, ska hÄllas orörda. BÄda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns pÄ att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella pÄverkan som finns frÄn dagens vindkraftverk samt den ökade visuella pÄverkan som genom fattade beslut Àr pÄ vÀg. Metoden för studien Àr en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora omrÄden som vindkraften pÄverkar visuellt.

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om undervisningen i en mÄngkulturell och mÄngsprÄkig klass i den svenska gymnasieskolan. De didaktiska val som gjorts i undervisningen under ett par mÄnader under höstterminen 2005 redogörs för och motiveras. De didaktiska valen analyseras mot bakgrund av ett kunskapsbegrepp inspirerat av kognitionsforskning. Vidare belyses valen frÄn sociolingvistisk synpunkt och slutligen ocksÄ ur en andrasprÄklig synvinkel.Syftet Àr att belysa de konsekvenser det mÄngsprÄkiga och mÄngkulturella samhÀllet har för skolans praktik och dÄ specifikt för svenskdidaktiken.Resultatet av undersökningen och analysen Àr att undervisningen pÄverkas av de mÄngsprÄkiga och mÄngkulturella sÀrdragen. Dock kan stora delar av de didaktiska val som fungerar i denna grupp ocksÄ tÀnkas kunna fungera i en traditionell modersmÄlssvensk undervisning.

Bakgrund: Gemensamt för de flesta patienter som söker sig till en akutmottagning, Àr att de kÀnner oro för sin hÀlsa och att de upplever att de behöver snar bedömning och hjÀlp. Till akutmottagningen kommer de patienter som har behov av ett akut medicinskt omhÀndertagande, men betydligt vanligare Àr de patienter vars tillstÄnd inte handlar om liv eller död. Arbetet pÄ akutmottagningen karakteriseras av möten som sker snabbt, rutinmÀssigt och med ett begrÀnsat utrymme att erbjuda individuell omvÄrdnad. Syfte: Föreliggande litteraturstudie avsÄg att sammanstÀlla studier om hur den icke-akuta patienten upplevde vistelsen pÄ den svenska akutmottagningen i samband med bemötande och omhÀndertagande i triagen under vÀntetiden fram till första mötet med lÀkaren. Fokus lades pÄ den icke-akuta patienten relaterat till det aktuella Àmnet ? det faktum att arbetsbelastningen Àr hög, patientflödet stort och vÀntetiderna lÄnga.

Specialarbete, 15 hpLSV 410, svenska for blivande lÀrare specialisering 2Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin och Ingegerd Enström.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

Oflyt i tal Àr nÄgot som förekommer hos alla talande mÀnniskor och likadant Àr det med gester. Det Àr dock inte sjÀlvklart hur de Àr relaterar till varandra. Det finns fÄ studier inom omrÄdet och Ànnu fÀrre med svensktalande försökspersoner. Denna studies syfte Àr att se hur gester pÄverkar talflytet hos personer med svenska som modersmÄl och om det finns nÄgon skillnad rörande detta mellan olika kontexter.Studien genomfördes med Ätta försökspersoner i Äldrarna 20?30 Är som har svenska som modersmÄl.

Studien ?VÀgen till arbetet ? en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina deltagare in i den svenska arbetsmarknaden? syftar till att lyfta fram pÄ vilket sÀtt en deltagare med stöd av en ideell organisation kan pÄverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor pÄverkan den har för att deltagaren ska kunna effektivisera sin vÀg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att anvÀndas i studien Àr det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen Àr mÀn mellan 25 till 50 Är och samtliga respondenter Àr aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm.

Förskolans lÀroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssÀtt Àr en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lÀrande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv pÄ lÀrande genom just denna undervisningsform. Syftet Àr att undersöka lÀrande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-Äringar i förskolan. Undersökningen Àr kvalitativ till följd av att avsikten Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för lÀrande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr variationsteori utifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Sammanfattning: Det Àr mÄnga familjer som flyttar till Sverige och deras barn börjar grundskolan hÀr i landet. Jag har i min studie valt syftet att undersöka hur skolan organiserar sin undervisning för dessa nyanlÀnda elever. I min studie har jag sÀrskilt fokuserat pÄ dessa elevers inlÀrning av svenska som andrasprÄk och hur övergÄngen sker frÄn förberedelseklass till ordinarie klass men ocksÄ vad modersmÄlet har för betydelse för dessa elever. Tidigare forskning har visat att de nyanlÀnda eleverna har haft olika problem som pÄverkat deras utbildning och utveckling i skolan. LÀrares erfarenheter har visat att pedagoger överlag borde vara mer medvetna om de svÄrigheter som elever uppvisar inför inlÀrning av ett nytt sprÄk.

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som pÄverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans nÀrmiljö, organisation och ekonomi Àr faktorer som pÄ olika sÀtt Àr av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svÄrare att identifiera men som ocksÄ pÄverkar om och pÄ vilket sÀtt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur idrottslÀrare tolkar och tÀnker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i Àmnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka vÀrden som lyfts fram, vilket Àr nÄgot som kan avslöja hur man ser pÄ friluftslivet och dess roll i skolan, har jag anvÀnt ett kvalitativt arbetssÀtt och gjort intervjuer.

Den svenska hÀstboken för barn och ungdomar förÀndrades kraftigt i övergÄngen mellan femtiotal och sextiotal. Den största förÀndringen var att den övergick frÄn att vara pojkbok till att bli flickbok. Samtidigt började den distansiera sig frÄn de översatta böckerna av framför allt anglosaxiskt ursprung genom att strÀva mot en mycket hög grad av realism. Den hÀr studien baserar sig pÄ analyser av arton böcker skrivna av sex författare, med syfte att undersöka vilka förutsÀttningar de skildrade protagonisterna har för att Àgna sig Ät hÀstar och ridning, hur de fÄr sin kunskap, och i vilken utstrÀckning de undervisande inslagen Àr inriktade pÄ att lÀra ut saker till lÀsaren. Syftet har Àven varit att försöka spÄra hur ridsportens omvandling frÄn överklassysselsÀttning till folksport, samt barnbokstrender i stort, speglas i hÀstböckerna..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur klasslÀrare i grundskolans tidiga Är undervisar nyanlÀnda elever i ordinarie klass för att frÀmja deras sprÄk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlÀnda elever fÄr en likvÀrdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser pÄ sin undervisningspraktik. DÀrtill att ta reda pÄ hur studiehandledare undervisar nyanlÀnda elever pÄ deras modersmÄl i grundskolans tidiga Är för att frÀmja deras sprÄk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klasslÀraren och hur de ser pÄ sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras frÀmst pÄ framtrÀdande forskare inom omrÄdet och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig pÄ empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning pÄ modersmÄlet samt intervjuer med klasslÀrare och studiehandledare i grundskolans tidigare Är. Resultaten utifrÄn forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förvÀntningar, framÄtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter Àr frÀmjande för nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vidare Àr trygghet och tid samt ett tillÄtande klimat avgörande för att nyanlÀnda elever ska vÄga anvÀnda det nya majoritetssprÄket. Resultaten belyser Àven att tillgÄngen till modersmÄlet och studiehandledning Àr avgörande för att nyanlÀnda elever kan erövra skolsprÄket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha pÄ lÀraryrket.

I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrÄn etnisk, kulturell och religiös hÀrkomst. Fokus ligger pÄ skolans styrdokument och den teoretiska utgÄngspunkten Àr den universalistiska och mÄngkulturalistiska perspektiven pÄ hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rÀttigheter den ska kunna Ätnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spÀnningar dem emellan. Slutsaten Àr att bÄda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spÀnningar faktiskt existerar. DÀr till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mÄngkulturalistiska.