Syftet med denna studieÀr att undersöka om eventuell eurocentrism förekommer i historieundervisningen i den svenska skolan. Elevernas upplevelse av den undervisning de erbjuds har ocksÄ belysts i undersökningen. LÀrare arbetar utifrÄn direktiv dÀr intentionerna Àr att den svenska skolan ska vara en skola för alla; frÄgan Àr om dessa intentioner kommer till uttryck, med andra ord om de fungerar i praktiken. SÀrskilt fokus har lagts pÄ det perspektiv som finns i skollÀroböckerna. SÄledes har undersökningen genomförts genom en kvalitativ analys av utvalda lÀroböcker pÄ gymnasienivÄ, lÀro?och kursplaner, samt genom intervjuer med elever.

BakgrundSom lÀrare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vÄr undervisning sÄ att den anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Vi har erfarit att det i mÄnga personalrum uttrycks en frustration över att inte rÀcka till Ät alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland Àr svÄrt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrÄn mina förutsÀttningar anpassa min undervisning pÄ bÀsta sÀtt sÄ att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera pÄ hur lÀrare tÀnker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.SyfteSyfte Àr att undersöka hur lÀrare organiserar sin undervisning sÄ att varje elev motiveras och stimuleras att inhÀmta kunskap och hur de aktuella förutsÀttningarna pÄverkar lÀrarnas undervisning.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillÀmpningar för att eleverna ska förstÄ den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lÀrare i Ärskurs 3 och 4, i sydvÀstra Sverige, uppfattar att ett fÀrdigt laborativt material inom tal i brÄkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och ÄterberÀttande, pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar pÄ att lÀrarna uppfattar att det fÀrdiga laborativa materialet pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning pÄ sÀtt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet Àven pÄ att lÀrare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det fÀrdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la mÀrke till i uppfattningarna i lÀrarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det fÀrdiga laborativa materialet..

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjÀlp av videoobservation som metod har tre lÀrare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lÀrarna anvÀnder sig av ett flertal olika kommunikationssÀtt i sin undervisning. KommunikationssÀtten Àr instruerande, frÄgestÀllande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssÀtt.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

I bakgrunden presenteras olika definitioner pÄ vÄra val av begreppen kost, mat och hÀlsa. Andra omrÄden som tas upp Àr hur folkhÀlsan förhÄller sig i Sverige och vad Àmnesintegrerad undervisning kan leda till i utvecklingssyfte för elever. Den nuvarande kursplanen, Lpo 94, och den nya kursplanen, Lgr 11, presenteras för hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa och hur de behandlar kost, mat och hÀlsa. Syftet Àr dels att undersöka hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa diskuterar om sin egen och andras undervisning om kost och hÀlsa men ocksÄ undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan dessa tvÄ Àmnen. Den metod som anvÀnds för att besvara syftet Àr kvalitativa intervjuer med Ätta verksamma lÀrare, fyra i vartdera Àmne.

Magisteruppsats i svenska sprÄket, 15 hpSV2140 VT 2015Handledare: Elisabet Engdahl.

Det hÀr Àr en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi pÄ tvÄ skolor pÄ en mindre ort i SkÄne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gÀrna gÄr till speciallÀraren för att fÄ enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bÀsta för att tillgodo se elevernas behov av extra hjÀlp. Arbetslagen ute pÄ skolorna samarbetar och anvÀnder sina olika erfarenheter för att pÄ bÀsta sÀtt undervisa de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi..

Studien syftar till att undersöka lÀrares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrÄn sexualitet som centralt innehÄll för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra möjligheter och svÄrigheter för lÀrarna. UtgÄngspunkten Àr de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsÀmnet dÀr en del av det centrala innehÄllet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser pÄ frÄgor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lÀrare i religionskunskap pÄ högstadiet har vid intervju fÄtt delge sina tankar och Äsikter om den nya kursplanen utifrÄn sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till att undervisa om sexualitet i religionsÀmnet dÄ de ser ett stort behov frÄn eleverna att fÄ samtala kring detta i skolan med nÄgon vuxen pÄ grund av att eleverna stÀndigt möter sexualitet i olika former i dagens samhÀlle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen kÀnner lÀrarna att de lÀttare kan motivera sin undervisning för elever, förÀldrar och kollegor. LÀrarna ser Àven stora möjligheter genom kursplanen att i större utstrÀckning jobba Àmnesövergripande Àn vad de har gjort utifrÄn lpo94.

De svenska elevernas matematikresultat blir sÀmre Är efter Är, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen.I detta arbete presenteras Ätta metoder som kan anvÀndas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder Àr bland andra grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus.För att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det Àr att lÀraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken..

Opererade patienter riskerar att utveckla lungkomplikationer, som Àr en av de vanligaste komplikationerna i det postoperativa skedet. Syftet med studien var att beskriva vilka omvÄrdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra, för att förebygga postoperativa lungkomplikationer hos den opererade. Litteratursökningen resulterade i 15 studier som motsvarade syftet. Studiernas resultat kategoriserades och formulerades i fyra pÄstÄ enden. Identifiera riskfaktorer förebygger postoperativa lungkomplikationer, detta stÀrktes med 10 studier.

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Sverige Ă€r ett mĂ„ngkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mĂ„ngkulturella. Syftet med undersökningen Ă€r att studera hur lĂ€rare arbetar i de mĂ„ngkulturella skolorna. Vilket förhĂ„llningssĂ€tt har lĂ€rare till elever med invandrarbakgrund? Vilka svĂ„righeter/möjligheter stöter lĂ€rare pĂ„? Hur fungerar kontakten med hemmet/förĂ€ldrarna? KrĂ€vs det att lĂ€rare har ett annorlunda arbetssĂ€tt i den mĂ„ngkulturella skolan? Det Ă€r nĂ„gra frĂ„gor som studien ger svar pĂ„.LitteraturgenomgĂ„ngen visar tydligt att lĂ€rares förhĂ„llningssĂ€tt till elever och Ă„sikter Ă€r av stor betydelse för elevernas utveckling. Är lĂ€rare negativa till eleverna med invandrarbakgrund kommer den inte att kunna genomföra en rĂ€ttvis undervisning utifrĂ„n varje enskild elevs behov.Studien har genomförts genom intervjuer med fyra lĂ€rare pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola.

Syftet med detta arbete Àr att försöka förbÀttra klassrumsklimatet och ge tjejerna i en klass större utrymme samt bÀttre möjlighet att visa vad de kan genom könsuppdelad undervisning. För att kunna genomföra detta har en klass delats i en tjej-respektive killgrupp. Jag har genomfört detta arbete i en gymnasieklass, tredje Äret pÄ ett yrkesförberedande program. Vidare har jag genomfört intervjuer med dels elever och dels med elevernas ordinarie lÀrare. DÀrtill har jag efter observation besvarat nÄgra frÄgor.