Syftet med denna uppsats Àr att studera hur och varför tvÄ lÀrare i Ärskurs ett pÄ en mindre skola i Halmstad, vÀljer att arbeta utan lÀrobok i sin matematikundervisning. VÄrt syfte Àr Àven att fördjupa oss i lÀrarnas tankesÀtt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de tvÄ lÀrare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lÀrarnas klasser. Vi har genom vÄr studie uppmÀrksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik sÄ att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förstÄelse för matematiken. Enligt lÀrarna sjÀlva Àr det i en undervisning som Àr prÀglad av kommunikation och problematiserande som ett lÀrande kan ske.

Studiens syfte Àr att undersöka andrasprÄksundervisning med fokus pÄ ordförstÄelse och ordinlÀrning utifrÄn hur elever upplever att de arbetar med ord i olika Àmnen och hur lÀrare uppfattar att de vÀver in ordförstÄelse och ordinlÀrning i sin undervisning. Materialet bestÄr av tvÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna frÄgor som 27 andrasprÄkselever och 20 gymnasielÀrare har besvarat. Metoden Àr sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ. Resultatet visar att bÄde eleverna och lÀrarna upplever att samhÀllskunskap, psykologi och naturkunskap Àr de Àmnen som har svÄrast ord och dÀr de har störst behov av hjÀlp. Vidare visar resultatet att eleverna önskar mer arbete med ordlistor, synonymer och att lÀrarna ska ha mer tid till förklaringar av ord och begrepp medan lÀrarna ger mer förslag pÄ hur eleverna sjÀlva kan lösa ordförstÄelseproblem genom att anvÀnda olika hjÀlpmedel och frÄga kompisar..

Denna studie Àr en kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie dÀr bÄde intervjuer ochberÀkningsuppgifter Àr genomförda. Syftet med studien Àr att undersöka vad elever iÄrskurs 6 har för erfarenheter av undervisning kring brÄk och decimaltal samt omeleverna ser nÄgra samband mellan talformerna. Intervjuerna gjordes med 10 elever ochberÀkningsuppgifterna gjordes med 33 elever. I analyserna av bÄde intervjuer ochberÀkningsuppgifter visade svaren att det Àr mer undervisning kring decimaltal Àn kringbrÄk. Svaren frÄn berÀkningsuppgifterna stÀrkte de uttalanden som eleverna gav underintervjuerna.

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska KonstnÀrinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnÀrsgruppen De unga och deras första utstÀllning pÄ Hallins konsthandel 1909 stÀmmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns nÄgot samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska KonstnÀrinnor grundades dÄ enskilda kvinnor inte hade rÀtten att stÀlla ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnÀrernas önskan om förbÀttrade juridiska rÀttigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag ocksÄ konstatera att det inte finns nÄgot samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta dÄ de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska KonstnÀrinnors utstÀllningar Àr allt för lÄgt för att kunna ha haft nÄgon pÄverkan. .

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elevernas kunskaper i första hjÀlpen pÄverkas tvÄ Är efter utbildning inom Àmnet. Som metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer, dÀr vi delade ut enkÀter till 102 elever och intervjuade fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa. De fyra grundskolorna som vi anvÀnde oss av i vÄr undersökning var alla belÀgna i Malmö. Genom arbetets gÄng anvÀnde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i tvÄ grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare inslag i svenska skolor. Detta examensarbete intar ett lÀrarperspektiv med syftet att undersöka hur den interaktiva skrivtavlan pÄverkar lÀrares syn pÄ undervisning. Fyra lÀrare har intervjuats kring vilka möjligheter och svÄrigheter de ser i utvecklingen av de egna undervisningsmetoderna med hjÀlp av interaktiva skrivtavlor. Andra frÄgestÀllningar Àr hur lÀrarna ser pÄ interaktivitet och om den interaktiva skrivtavlan anvÀnds som ett hjÀlpmedel för att stÀrka eller utveckla en viss pedagogik.Resultatet för undersökningen visar pÄ att Àven om lÀrarnas undervisningsmetoder har utvecklats och blivit mer varierade sÄ Àr deras pedagogiska grundsyn fortfarande densamma. Interaktivitet innefattar inte bara interagerandet med den interaktiva skrivtavlan utan Àven den kommunikation och det samarbete som sker mellan elever och lÀrare.

Bakgrund: Barnfetma Àr ett vÀxande problem i vÀrlden och behandlas pÄ olika sÀtt. Studier har visat att ju yngre barnet Àr nÀr behandling sÀtts in, desto bÀttre blir resultatet. En allt vanligare behandling Àr beteendeterapi som involverar förÀldrar i större utstrÀckning. Barns viktutveckling pÄverkas till stor del av hur förÀldrarna möter olika utmaningar kopplade till livsstilsrelaterade beteenden i sin uppfostran av barnet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till normalviktiga respektive överviktiga barn upplever olika beteenden hos barnet kopplat till mat och stillasittande samt hur sjÀlvsÀkra de Àr pÄ att hantera dessa. Syftet var Àven att jÀmföra svenska förÀldrars upplevelser och sjÀlvförtroende med resultaten frÄn motsvarande studier som tidigare gjorts i NederlÀnderna och Australien.Metod: En enkÀtundersökning gjordes bland förÀldrar (n=196) till fyra och femÄriga barn i StockholmsomrÄdet efter ett icke slumpmÀssigt urval.Resultat: Svenska förÀldrar i den undersökta gruppen upplevde generellt fÄ problem med barns beteenden kring mat och stillasittande.

Vi ville förÀndra skolans energiundervisning sÄ att den bÀttre skulle bemöta bÄde elevernas svÄrigheter inom energiomrÄdet och de önskemÄl eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vÄrt arbete prÀglats av hÄllbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser dÀr vi designat och motiverat sekvenserna utifrÄn Àmnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förstÄelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan fÄ elever att nÄ en mer vetenskaplig förstÄelse. Samtidigt har vi försökt att utgÄ frÄn elevernas önskemÄl genom att göra en varierad och intressevÀckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i Äterkommande utvÀrderingar pÄpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror pÄ svalnande intresse p.g.a. otidsenliga lÀromedel och undervisningsmetoder..

Ett generellt antagande i de flesta finansiella teorier handlar om att mÀnniskor Àr rationella och riskaverta. En investerare bör dÀrför diversifiera sin portfölj till att Àven inkludera tillgÄngar pÄ den internationella finansiella marknaden. Detta innebÀr att dagens svenska investerare behöver lÀsa finansiell information pÄ ett andrasprÄk, vanligtvis pÄ engelska. DÄ tidigare studier inom beteendefinansiering visar pÄ samband mellan sprÄk och finansiella beslut, syftar den aktuella studien till att undersöka huruvida individers riskpreferenser vid beslutsfattande pÄverkas av om information lÀses pÄ svenska (modersmÄl för svenska investerare) respektive engelska (andrasprÄk). Detta sker genom en enkÀtundersökning bland anstÀllda pÄ fyra svenska banker.

BAKGRUND:LÀsning Àr viktigt, inte bara i skolan utan ocksÄ i övriga samhÀllet och det Àr nÄgot vi anvÀnder oss av varje dag. Men det Àr skillnad pÄ att koda av orden och förstÄ vad man lÀser. LÀsförstÄelse Àr nÄgot av det viktigaste skolan lÀr ut (Herrlin & Lundberg, 2005). Jag har valt Àmnet för att fÄ kunskaper och insikter om lÀsförstÄelse.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i Är 1-6 beskriver sin undervisning med lÀsförstÄelse.METOD:Den valda metoden Àr en kvalitativ intervjustudie.RESULTAT:LÀrarna i studien Àr eniga om att lÀsförstÄelse definieras genom att den som lÀser förstÄr texten, pÄ olika nivÄer. LÀsförstÄelse Àr viktigt för livet och för elevernas framtida skolgÄng.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frÄgestÀllande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frÄgor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hÀmtats ur tidigare forskning. Informanternas förstÄelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter frÄn hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.LÀrares bemötande, attityd och respons i frÄgesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrÄgestÀllande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhÄllande till informanternas svar och bidrar tillfrÄgesituationens unicitet och komplexitet..

I den svenska skolan ska elever utbildas för hÄllbar utveckling. Eleverna bör dÄ enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tÀnkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstÄr konsekvenser av de beslut som mÀnniskor behöver ta vad gÀller miljö- och framtidsfrÄgor, bÄde lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns nÀr det gÀller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar stÀllning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever pÄ femte terminen pÄ det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvÀmligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta stÀllning i dessa.

Sex- och samlevnadsÀmnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer Àn 50 Är men trots det finns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som har identifierat att det inte Àr sÀkert att alla elever fÄr nÄgon undervisning överhuvudtaget i frÄgor som rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsÀmnet utifrÄn tre olika livsvÀrldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs av intervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, tvÄ externa sexualupplysare som ofta bistÄr skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. DÄ bland annat kritik mot lÀrarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vÄr andra undersökning oss till att intervjua en lÀrarutbildare för att se pÄ Àmnet ur dennes ögon. Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med tvÄ verksamma lÀrare dÄ det Àr dessa som ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjÀlp ifrÄn de externa aktörerna.

I den samhÀlle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten stÀndigt nÀrvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benÀmns sex och samlevnad som ett Àmnesövergripande arbetsomrÄde i lÀroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar.Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning pÄ grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplÀgg och innehÄll studerades och jÀmfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frÄgeformulÀr som skickades ut till de arbetslag som valde att delta.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ anvÀnder sig av sin unika lÀrstil för att lÀra sig nya saker. Syftet med denna undersökning som Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar att de lÀr sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med tvÄ elever som nyss börjat i Ärskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var dÀremot relativt lika, det framkom att det var nÄgot större variation av vilka sinnen som anvÀndes vid undervisning i förskoleklassen jÀmfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning Àr att dessa elever frÀmst upplever att det Àr de auditiva och visuella förmÄgorna som utnyttjas i undervisningen.