I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta fasta pÄ hur lÀrare förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i sin undervisning. VÄra intentioner Àr att undersöka vilken instÀllning verksamma lÀrare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhÄller sig till olika uttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hur lÀrarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. VÄr slutsats Àr att alla medverkande lÀrare har visionen och viljan att integrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristande kunskap om estetiska uttrycksformer begrÀnsar fantasin.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra gymnasielÀrares och lÀrarutbildares instÀllningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras instÀllning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill ocksÄ skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i Àmnet, frÀmst lÀroböcker. De intervjuade lÀrarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten.

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielĂ€rare upplever ett Ă€mnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första sprĂ„k och elever som har svenska som sitta andrasprĂ„k. ÄmneslĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta omrĂ„de. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lĂ€rarnas strĂ€van att ge ungdomarna en sĂ„ allsidig gymnasieutbildning som möjligt dĂ€r sprĂ„k och Ă€mne ingĂ„r och som följer lĂ€roplanens uppsatta kommunikativa mĂ„l. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella Ă„tgĂ€rder och dels lokala Ă„tgĂ€rder genomföras. Dessa Ă„tgĂ€rder berör nationella kursmĂ„l sĂ„vĂ€l som genomförande av lokala Ă€mnesövergripande samverkansplaner..

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jÀmförande studie samt att undersöka hur svensklÀrare pÄ gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie dÀr tre gymnasielÀrare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare gÀllande disposition, kravformulering och innehÄllsbeskrivning av kursen. BÄda kursplanerna visar pÄ exempel pÄ vaga formuleringar som lÀmnar utrymme för tolkning. LÀrarnas uppfattning av kursplanerna Àr att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare Àn kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsÀttning och bedömning kommer att underlÀttas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Syftet med min uppsats Àr att studera attityder till svenska sprÄket i Finland. Jag har intervjuat sju finsksprÄkiga gymnasieelever i södra Finland. Syftet med intervjuerna Àr primÀrt kvalitativt. Jag har velat bilda mig en uppfattning om vilka faktorer som pÄverkar de intervjuades attityder och Àven försöka förstÄ varför man har de attityder man har och vari de bottnar. Jag har Àven velat se hur Älder vid studiestarten i svenska pÄverkarattityderna.

Studiens syfte Àr att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har pÄvisat svÄrigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, sÄsom Global Compact, dÄ de i stor utstrÀckning Àr utformade pÄ ett övergripande och flexibelt sÀtt. Inom byggindustrin Äterfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste Ären gett hÄllbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker frÀmst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hÄllbarhetsaktiviteter, frÀmst inom miljöomrÄdet.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur information nÄr fram till patienter med hjÀrt-kÀrlsjukdomar. Metod: Systematisk litteraturstudie. 15 artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa, granskades till resultatsdelen efter sökningar genom databaserna Academic Search Elite, CINAHL och PubMed, samt sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna som anvÀnts Àr frÄn 2002 och framÄt. De hade en kvalitet som var antingen medel eller hög efter en granskning med hjÀlp av granskningsmallar för kvalitetsbedömning.Huvudresultat: Det fanns behov för patienter och deras anhöriga att fÄ information om patientens tillstÄnd och kommande besvÀr.

Triggerpunkter beskrivs ofta som ömma knölar i muskulaturen som kan producera smÀrta spontant (aktiva) eller vid provokation (latenta). BesvÀr frÄn triggerpunkter Àr vanligare Àn mÄnga tror och sÄledes nÄgot som ofta förbises. Det finns mÄnga sÀtt för fysioterapeuter att behandla triggerpunkter. TvÄ av de vanligaste ibland svenska fysioterapeuter Àr mekaniskt tryck och töjning. Tidigare examensarbeten har begrÀnsat sig till behandling av triggerpunkter kring columna trots att de förekommer i extremiteter.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lÀrare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmÀnhet, pÄ ett Àmnesöverskridande tematiskt arbetssÀtt. Vi har ocksÄ som syfte att se skillnader pÄ vÄrt sÀtt att arbeta jÀmfört med försöksskolans lÀrare. För att fÄ reda pÄ det sÄ kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att sÀga i Àmnet. Metoden vi anvÀnder för att svara pÄ syftet Àr aktionsforskning dÀr bl.a. undervisningsförsök och intervjuer Àr de viktigaste delarna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever som nyligen flyttat till Sverige, och deras lÀrare, hanterar sprÄkhinder i slöjdundervisningen.Metoderna i uppsatsen Àr observationer och videoinspelningar av undervisning som sedan transkriberas och analyseras utifrÄn de sprÄkliga strategier som anvÀnds. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Resultaten visar pÄ traditionella undervisningsmetoder dÀr lÀraren tar mest talutrymme, medan det i undervisningsförsöket förekommer betydligt mer elevprat. Strategier som tillÀmpas Àr kodvÀxling och olika former av icke-verbal kommunikation. I relation till tidigare forskning pÄ omrÄdet dras slutsatsen att sprÄkmedvetenhet bör genomsyra alla Àmnen för att effektivisera den viktiga sprÄkinlÀrningen, och genom smÄ Àndringar i undervisningen skulle den kunna vara sÀrskilt lÀmpad i slöjden med dess rika interaktionsmiljö..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att klargöra hur tre lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa undervisar om begreppet hÀlsa. UtifrÄn syftet skapade jag följande frÄgestÀllningar:FrÄgestÀllningarHur vÀljer lÀrarna att strukturera sin undervisning inom begreppet hÀlsa?Vilken syn av begreppet hÀlsa förmedlar lÀrarna genom sin undervisning?MetodStudien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ tre olika skolor. LÀrarnas svar frÄn intervjuerna har analyserats och tydliggjorts med hjÀlp av Aaron Antonvoskys teori KASAM, dÄ underkomponenterna i KASAM Àr viktiga för att man ska kunna fÄ en helhets bild av hÀlsa. ResultatLÀrarna vÀljer frÀmst att fokusera pÄ den fysiska hÀlsan i sin undervisning, detta genom att anvÀnda sig av olika fysiska aktiviteter. Samtliga lÀrare ansÄg om de hade en bred undervisning sÄ kunde deras elever hitta nÄgon aktivitet som de ville fortsÀtta med i framtiden, dÀrigenom skapa ett livslÄngt intresse för hÀlsa. SlutsatsLÀrarna lÀgger mest fokus pÄ att undervisa om den fysiska hÀlsan, frÀmst genom olika fysiska aktiviteter.

Uppsatsen behandlar hur lÀrare i svenska som andrasprÄk arbetar med att bygga upp ordförrÄdet hos andrasprÄkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andrasprÄk) och segregerad klass (svenska som andrasprÄk). Detta urval har anvÀnts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssÀtten. Följande frÄgor besvaras och diskuteras: PÄ vilket/vilka sÀtt arbetar lÀrare med att bygga upp elevernas ordförrÄd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger pÄ ordförrÄdet? Vilka för- och nackdelar kan de bÄda undervisningsformerna innebÀra gÀllande arbetet med ordförrÄdet?Tidigare forskning berör svenska som andrasprÄksÀmnets historia, attityder, andrasprÄksinlÀrning, vikten av ett rikt ordförrÄd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

I denna uppsats har jag undersökt hur albanska barn och deras förÀldrar ser pÄ att barnen har fÄtt sin lÀs- och skrivinlÀrning pÄ sitt förstasprÄk, albanska. Mitt syfte har varit att ta reda pÄ vilka attityder som har formats genom att ha deltagit i projektet att lÀra sig lÀsa och skriva pÄ albanska och sedan successivt slussas in i undervisning pÄ andrasprÄket, svenska. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ om det har gynnat elevernas andrasprÄksutveckling sÄ att det kan leda till bÀttre mÄluppfyllelse för de tvÄsprÄkiga eleverna. Metoden innebar att intervjua 5 elever och deras 5 förÀldrar. Intervjuerna har sedan transkriberats och dÀrefter har jag sammanstÀllt elevernas och förÀldrarnas berÀttelser.