Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner Àr fyra till sex procent drabbade av diabetes. NÀstan nittio procent av dessa personer har diabetes typ tvÄ. I omvÄrdnadsprocessen ingÄr undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvÄrdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnÄ goda resultat, krÀvs en förÀndrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förÀndra sin livsstil.

Krav pÄ adekvat utbildning Àr beroende pÄ yrkesomrÄde. Inom vÄrdomrÄdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav pÄ att den vÄrd som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet.Syftet med denna studie Àr att belysa hur vÄrdlÀrare som undervisar vuxna inom vÄrd- och omsorgsutbildningen ser pÄ begreppet kvalité i vÄrdutbildning. Studien bygger pÄ kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vÄrdlÀrare med minst tvÄ Ärs erfarenhet av undervisning i vÄrd- och omsorgsutbildning för vuxna. FrÄgestÀllningar rör vad vÄrdlÀraren anser att kvalitet Àr, samt hur de arbetar med kvalitetsfrÄgor i utbildningen.I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité..

Matematik Àr ett av skolans kÀrnÀmnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det hÀr Àmnet och all annan undervisning ska utformas har varit och Àr under stÀndig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det mÄnga positiva röster för, men ger det verkligen ett bÀttre lÀranderesultat Àn om undervisning sker inomhus? VÄr undersökning Àr av jÀmförande karaktÀr och utgÄr frÄn ett elevperspektiv och som Àr enligt vÄr uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket tvÄ elevgrupper som tillsammans Àr 30 stycken elever och gÄr i Ärskurs tre, lÀrt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur den inledande undervisningen inom Àmnet matematik kan se ut samt se orsaker till de sjunkande resultat inom Àmnet matematik som visats genom undersökningar.Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i det resultat som undersökningen TIMSS 2007 visat och följs dÀrefter upp av intervjuer med tvÄ grundskolelÀrare, en specialpedagog samt en matematikutvecklare som berÀttar om den inledande matematikinlÀrningen. DÀrtill genomförs ett kunskapstest med elever i Ärskurs 4. Intervjuerna samt resultatet av kunskapstestet blev, efter sammanstÀllning, jÀmförda mot tidigare forskning tagen. Relevant litteratur söktes fram frÄn bibliotek samt frÄn databaser pÄ Internet med inriktning mot matematik.Resultatet visar att mÄnga lÀrare har lÀroboken som utgÄngspunkt för sin undervisning men att det konkreta materialet Àr ett viktigt komplement som gör eleverna delaktiga samt befÀster matematiken i vardagen. Elevundersökningen visar att eleverna i Ärskurs 4 har svÄrigheter inom omrÄdet taluppfattning och aritmetik..

Syfte: Med utgÄngspunkt i frÄgan om K-projektet innebÀr en förenkling för företag i Sverige Àr studiens syfte att utvÀrdera effekter pÄ svenska företag under K-projektets implementering.Metod: Studien anvÀnder en induktiv ansats dÀr en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod anvÀnds för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter pÄ svenska företag under tiden K-projektet implementeras.Resultat: Resultatet av studien visar tvÄ effekter, aggregerat revisionsarvode och, frÄn 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebÀr en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter sÄ som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebÀr en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mÀts i en analys som visar vÀrdet 4,35 pÄ en 10-gradig skala dÀr 10 innebÀr att samtliga tolkningar tyder pÄ att K-projektet innebÀr en förenkling.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de Äsikter som finns hos dagens lÀrare vad gÀller grammatik och sprÄkriktighet inom svensk-Àmnet pÄ de svenska gymnasieskolorna. Inför detta kvalitativa arbete intervjuades fyra gymnasielÀrare frÄn tvÄ olika skolor, dÀr de fick svara fritt pÄ ett antal frÄgor. Det resultat som framkom frÄn denna undersökning Àr att det pÄ dessa skolor inte lÀggs mycket vikt pÄ grammatik i undervisningen och att man inte har regelrÀtta grammatiklektioner lÀngre. Informanterna uttrycker en medvetenhet om att ungdomarnas förkunskaper frÄn grundskolan har försvagats. Alla Àr de överens om att elevernas anvÀndning av sprÄket Àr det som mest hjÀlper dem att utvecklas och det Àr detta som fokuseras i deras undervisning. .

Det finns formulerade direktiv som lÀrarutbildningen pÄ Malmö LÀrarhögskola delar ut till sina lÀrarstudenter dÀr det framgÄr att relationer Àr viktiga att etablera för en lÀrares yrkesutövning. Dessutom bedrivs Àven forskning pÄ Malmö högskola med relationell pedagogik i fokus. DÀremot har jag under mina studier pÄ lÀrarhögskolan upplevt vÀldigt fÄ exempel relationell pedagogik i utbildningen. Eftersom jag inom snar framtid ska bli lÀrare undrar jag hur viktigt det Àr att skapa personliga relationer i undervisningssyfte. Syftet med denna studie var att undersöka vikten av personliga relationer för en meningsskapande undervisning.

Varje Är börjar mer Àn 100 000 elever Ärskurs sju. Genom överlÀmning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur gÄr övergÄngen till pÄ respektive skola? Hur bör överlÀmningar gÄ till enligt matematiklÀrare intervjuade i denna studie? De ger sin syn pÄ likvÀrdig utbildning, individualisering, den röda trÄden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklÀrares uppdrag. Syftet med studien Àr att komma Ät vad som underlÀttar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik. Bedömningsmatriser vid överlÀmningar Àr vÀlkomna, men fokus bör ligga pÄ ett organisatoriskt plan enligt matematiklÀrarna.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap lÀrare har om undervisning i lÀsförstÄelse, hur lÀrare pÄ lÄgstadiet beskriver sin undervisning men Àven hur lÀsundervisningen förÀndras efter att eleven knÀckt lÀskoden och kommit igÄng med sin lÀsning. Det empiriska materialet bestÄr av insamlad data genom intervjuer med sex lÄgstadielÀrare. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men Àven inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lÀrarna har svÄrt att definiera och beskriva vad lÀsförstÄelse Àr. I lÀrarnas  yrkessprÄk saknas mÄnga ord och begrepp för att tala om lÀsning och lÀsförstÄelse . Att döma av hur lÀrarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med lÀsförstÄelse, Àven om de nÀmner ett antal olika arbetssÀtt, och det tycks inte finnas nÄgon vÀl genomtÀnkt progression för elevens lÀsförstÄelseutveckling.

I de böcker vi lÀst visar forskning att elevers resultat blir bÀttre nÀr musik integreras i övriga skolÀmnen, men i verkligheten Àr denna typ av undervisning sÀllsynt. Forskning visar Àven att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frÄnvaro. UtifrÄn dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning sÄ sÀllan i dagens skola? ? Hur kan lÀraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krÀvs för en bÀttre integrerad musikundervisning? Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Urvalsgruppen var lÀrare och förskollÀrare, verksamma i grundskolans tidigare Är.

Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer och litteraturstudier undersöka begreppet lÀxor. DÄ det inte nÀmns nÄgot om lÀxor i nuvarande styrdokument, har jag valt att undersöka vad lÀrare har för tankar med sina lÀxor. Jag har valt att anvÀnda mig utav kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod och de lÀrare jag valt att intervjua Àr 7 grundskolelÀrare. De undervisar i Ärskurs 2 ? 6 och skolan som de undervisar pÄ ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige.

I denna studie jÀmförs 15 företags uppförandekoder. MÄlet med studien var att undersöka om globala företag med stark koppling till svenskt nÀringsliv har uppförandekoder som Àr lika till innehÄllet och vad som kunde förklara resultatet. Studien var starkt inspirerad av en amerikansk studie som undersökt likhet mellan 66 företag i USA, men Àven studier betrÀffande affÀrsetik och undersökningar om företags hantering av en global marknad. Tidigare studier har resonerat kring legitimitet som potentiell förklaring av fenomenet. I vÄrt resultat baserat pÄ en innehÄllsanalys och intervjuer finner vi inte samma tendens till plagiering av uppförandekoder som studierna baserat pÄ amerikanska företags uppförandekoder presenterar.

Abstrakt: Vi lever i ett samhÀlle dÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer bÄde i skolan och i vardagslivet. SamhÀllet krÀver av barn och ungdomar att de Àr förberedda inför hanteringen av IKT nÀr de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebÀr att lÀrarna i dagens skola behöver tillgÄng till IKT för att anvÀnda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frÄgan Àr hur stor erfarenhet och möjligheter lÀraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

Abstract Syftet med denna studie Àr att reflektera över en elevs övergÄng frÄn förberedelseklass till en undervisningsmiljö vars pedagogiska utgÄngspunkt inte ligger pÄ sprÄkutveckling. MÄlet med undersökningen Àr att föra en diskussion om hur elevens förförstÄelse för ord och begrepp inom det svenska sprÄket pÄverkar hennes kunskapsinhÀmtning inom de samhÀllsorienterade Àmnena. Empirin bygger pÄ Ätta observationstillfÀllen samt tre tillfÀllen dÀr jag fick möjlighet att studera informantens lexikala fÀrdigheter genom samtal pÄ tu man hand. Resultatet av undersökningen visar att informanten saknar stora delar av de ord och begrepp som krÀvs för att hon ska kunna följa undervisningen. Detta beror bland annat pÄ att hon möts av en bristande insyn i hennes förförstÄelse för Àmnet och hennes tidigare skolerfarenheter.