Vilka Àr problemen för elever med matematiksvÄrigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vad elever med matematiksvÄrigheter tycker Àr svÄrt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i Àmnet skall se ut. Jag tittar Àven pÄ vilka arbetssÀtt och undervisningsmetoder deras lÀrare/speciallÀrare anvÀnder sig av. I mitt arbete har jag gjort bÄde en enkÀtundersökning bland elever i Är Ätta samt intervjuer av lÀrare. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklÀrare/speciallÀrare har jag tagit reda pÄ hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar pÄ, att det rÄder en samsyn bland skolans lÀrare och speciallÀrare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nÄ bÀsta resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning dÀr den muntliga kommunikationen Àr viktig.

I Sverige har det skett en ökad invandring under 1900-talets senare hÀlft vilket har lett till ett nu mÄngkulturellt svenskt samhÀlle. Detta har gjort att allt fler barn idag har mer Àn ett sprÄk. Skolan Àr en plattform dÀr alla dessa barn möts för att lÀra och utvecklas tillsammans med andra barn, frÄn andra kulturer och med andra modersmÄl . Dessa barn har alla med sig olika erfarenheter in i skolan och nÀr de möts sker ett lÀrande. DÄ flersprÄkiga barn möter den svenska skolan och dess undervisning möter de den utifrÄn det svenska sprÄket.

Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr den lindrande och stödjande vÄrd som ges till patienter nÀr kurativ vÄrd inte lÀngre Àr effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient Àr en av den palliativa vÄrdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvÄrdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svÄra besked, emotionella och existentiella frÄgor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vÄrdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik.

Som pedagog i dagens mÄngkulturella Sverige möter man dagligen flersprÄkiga elever i olika pedagogiska situationer. MÄnga av de elever som kommer till Sverige sent, det vill sÀga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i sÄ kallade förberedelse-klasser. TyvÀrr visar studier pÄ att dessa nyanlÀnda elever har svÄrare att nÄ mÄlen nÀr de gÄr ut grundskolan Àn elever som gÄtt hela sin skolgÄng i Sverige. För att fÄ en uppfattning om hur dessa elever sjÀlva ser pÄ sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sÄdan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgÄng visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier nÀr de inte förstÄr, samt vad de anser Àr svÄrast respektive lÀttast att lÀra sig i skolan. Av undersökningen har det Àven framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass mÄnga gÄnger Àr pÄ helt olika nivÄer i sin utbildning, fÄr inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

Vi har genom vÄr utbildning fÄtt förstÄelse för hur viktigt det Àr att anpassa undervisningen till varje elev, dÄ bÄde styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vÄr utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda pÄ hur olika lÀrare och rektorer ser pÄ vad individanpassad undervisning innebÀr. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring Àmnet dÄ vi tror att en sÄdan Àr viktig för att kunna nÄ lÄngt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra olika lÀrares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÄgstadielÀrare och mellanstadielÀrare uppfattar utomhuspedagogik, hur de anvÀnde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svÄrigheter de sÄg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer dÀr lÀrare frÄn lÄg och mellanstadiet blev intervjuade. FrÄgorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lÀrare utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du pÄ utomhuspedagogik i förhÄllande till klassrumsundervisning?ñ  I vilken utstrÀckning anvÀnder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade pÄ att pedagoger frÄn de bÄda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, dÀr ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lÀrande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.

Syftet med min uppsats Àr att göra en jÀmförelse av hur lÀrare ochandrasprÄkselever i Ärskurs 7-9 sÀger sig arbeta med ordinlÀrning ochinlÀrningsstrategier i Àmnena svenska som andrasprÄk, engelska ochmoderna sprÄk (franska, spanska och tyska). Som underlag för minstudie har jag valt att genomföra en elevenkÀt samt lÀrarintervjuer. Denklassificeringsmodell för sprÄkinlÀrningsstrategier jag valt att utgÄ ifrÄnÀr utformad av Rebecca L. Oxford (1990).Trots att lÀrarna redogör för en undervisning som i mÄnga avseendengÄr hand i hand med de teorier som finns om ordinlÀrning visar det sigatt eleverna Àr relativt begrÀnsade i sin anvÀndning avinlÀrningsstrategier. Det jag kommit fram till Àr att lÀrarna mÄstetydliggöra för eleverna varför det Àr bra att anvÀnda sig av strategiersamt hur och i vilka sammanhang de skall anvÀndas.Citatet nedan Àr en fri översÀttning av Henry Adams uttryck ?Theyknow enough who know how to learn? vilket jag anser speglar mittarbete pÄ ett bra sÀtt (Oxford 1990:135)..

Undersökningen syftar till att jÀmföra likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet pÄ grundskolenivÄ. För att uppnÄ detta syfte har jag bl.a. studerat de tvÄ skolsystemen och jÀmfört olika skoldokument i de bÄda lÀnderna. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av enkÀter till elever i en skola i Sverige och en i Ryssland. Jag har bett de svenska och ryska eleverna att fylla i enkÀterna om skolsystemet. Mina frÄgestÀllningar i detta examensarbete lyder: tjÀnar barnet pÄ att börja skolan tidigare Àn vid 7 Ärs Älder? Hur stÀller de sig till studier i frÀmmande sprÄk? Vilken instÀllning till skoluniform finns det bland sÄvÀl svenska som ryska elever? Skulle eleverna kunna tÀnka sig att gÄ pÄ en pojk- respektive flickskola? Resultat av undersökningen visar att det inte finns stora skillnader i vad de svenska och ryska eleverna tycker om sina respektive skolsystem.

I denna studie undersöker vi om det förekommer earnings management i resultathöjande syfte bland svenska börsnoterade företag vid tiden av en nyemission. Studier om earnings management vid nyemissioner har gjorts förut av exempelvis av (Shivakumar, 2000). Han kommer fram till att earnings management förekommer tiden precis innan en nyemission. Vi hittar dock ingen studie utförd pÄ svenska företag, vilket vi vill undersöka nÀrmare. Syftet med resultatet av studien Àr att visa intressenter till företagen att de kan bli vilseledda nÀr de ska investera sitt kapital nÀr earnings management förekommer..

I denna uppsats undersöks det svenska sprÄket i öppen kommunikation pÄ Internet för att se om det förekommer ett gemensamt sprÄkbruk för bÄde synkron och asynkron kommunikation, nÀrmare bestÀmt för chatt respektive diskussionsforum.Bredvid uppsatsens huvudsakliga syfte följer ocksÄ tvÄ frÄgor:- Skiljer sig det studerade sprÄkbruket Ät mellan olika Äldersgrupper?- Vilken syn har chatt- och forumdeltagare pÄ sitt eget skrivande i de olika sammanhangen?.

För mÄnga elever, sÀrskilt bland dem med svenska som andrasprÄk och dem frÄn studieovana hem, Àr gapet stort mellan det sprÄk de anvÀnder till vardags och det abstrakta, Àmnesspecifika sprÄk de möter i skolan. SprÄkets svÄrighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i Ärskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lÀra ÀmnesinnehÄll och sprÄk parallellt, vilket gagnar alla elever, men sÀrskilt de grupper som nÀmndes ovan. Under senare Är har svenska elevers resultat försÀmrats i internationella mÀtningar. Det heterogena klassrum lÀraren möter i Sverige idag stÀller krav pÄ undervisningen som lÀrare mÄnga gÄnger inte har beredskap för att möta.

Varje dag drabbas mÀnniskor av ohÀlsa och en del behöver uppsöka akutsjukvÄrd för att fÄ hjÀlp att bemÀstra sin situation. Det Àr av stor vikt att fÄ information om sin situation, diagnos, behandling och egenvÄrd för att klara av sin ohÀlsa. Enligt den svenska HÀlso- och sjukvÄrdslagen och enligt riktlinjer frÄn Socialstyrelsen Àr vÄrdpersonal skyldig att ge patienter information. Att fÄ information har enligt tidigare studier ett nÀra samband med att kÀnna delaktighet i sin vÄrd och med högre patienttillfredsstÀllelse. Syftet med den hÀr litteraturöversikten var att undersöka betydelsen av att fÄ information som patient pÄ en akutmottagning.

Studiens syfte Àr att analysera i vilken mÄn flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling uppmÀrksammas av ÀmneslÀrare i samhÀllskunskap pÄ Mariagymnasiet. Med intervjuer samt observationer som valda metoder har tre samhÀllskunskapslÀrares undervisning fÄtt stÄ i fokus i denna kvalitativa studie. Undersökningen Àr utförd pÄ en gymnasieskola i södra Sverige och lÀrarna undervisar i klasser pÄ samhÀllsprogrammet dÀr elever som lÀser svenska och svenska som andrasprÄk integreras. Materialet har analyserats och diskuterats med hjÀlp av litteratur som pÄ ett eller annat vis utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Resultaten av observationsanteckningar samt intervjuinspelningarna pekar pÄ att lÀrarna trots att de undervisar elever pÄ deras andrasprÄk, Àr omedvetna om hur man arbetar sprÄkutvecklande utifrÄn sociokulturell forskning och i liten grad har uppmÀrksammat flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling.

Det hÀr Àr en kvalitativ fallstudie av hur en lÀrare undervisar om derivata i en klass pÄ det naturvetenskapliga programmet och en pÄ teknikprogrammet. Studiens syfte Àr att undersöka vilka mÄl, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som anvÀnds. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av SchoenfeldŽs teori om mÄlorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lÀrare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gÄnger. Resultatet visar att lÀraren har flera olika specialiserade matematiska innehÄllskunskaper nÀr han undervisar.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera skillnader i hur servicekvalitén inom servicenÀringen i Sverige uppfattas av svenska studenter och kinesiska utbytesstudenter.Metod: I studien anvÀndes en kvantitativ metod med hjÀlp av enkÀter med slutna svarsalternativ och ordinalskala, som distribuerades till totalt 324 svenska studenter och kinesiska utbytesstudenter. Vidare anvÀndes dataprogrammet IMB SPSS för att utföra faktoranalyser och klusteranalyser. Resultaten anvÀndes sedan för att testa de anvÀnda teorierna.Resultat: Genom att analysera de resultat som deducerats frÄn insamlad data har studien bidragit med ytterligare data inom kulturomrÄdet och servicenÀringen. Studiens teoretiska referensram har stÀrkt de slutsatser som gjorts, men har Àven visat sig vara vag i vissa sammanhang. Studien har visat vissa intressanta skillnader i hur kinesiska utbytesstudenter och svenska studenter uppfattar servicekvalitén inom servicenÀringen.Förslag till fortsatta studier: Studiens resultat skulle kunna bidra till förslag till fortsatta studier inom servicenÀringsomrÄdet och servicekvalité.