År 2011 uppgick antalet personer som suiciderat i Sverige till 1387. Studier visar att den suicidbenĂ€gna patientens första kontakt med sjukvĂ„rden Ă€r avgörande för hur det kommande vĂ„rdförloppet kommer att utvecklas. Ambulanspersonal Ă€r en av mĂ„nga yrkesgrupper som möter suicidbenĂ€gna patienter. Studier visar Ă€ven pĂ„ att om patienten möts av dĂ„liga attityder sĂ„ kan det medföra negativa konsekvenser för patienten. Syftet med studien var att översĂ€tta, re översĂ€tta och validera en engelsk enkĂ€t: the Suicide Behavior Attitude Questionnaire (SBAQ): för anvĂ€ndning i den svenska ambulanssjukvĂ„rden.

Dokumentation and evaluation of an teachingexperiment with integration of the subjekt handikraft into thematic teatching according to the marchtalplan..

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda sig av konst i en Àmnesintegrerad undervisning med syfte att uppnÄ mÄlen i historia och bild i grundskolans senare Är. För att nÄ detta mÄl har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med mÄlningar frÄn 1800-talets s.k. genremÄleri för att visualisera det svenska bondesamhÀllet under 1800-talet. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i Ärskurs Ätta vid en skola i norra Dalarna Äsikter om historia och bild i integrering med hjÀlp av konst. Undersökningen visade att historieÀmnet och bildÀmnet mycket vÀl gick att integrera med varandra i syftet att uppnÄ mÄlen för dessa bÄda.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar indikerar att svenska eleverskunskaper i naturvetenskap har försÀmrats. Utbildningsdepartementet och Skolverketanser att undervisningen i de naturvetenskapliga Àmnena mÄste förÀndras för atteleverna ska utvecklas inom NO. Den hÀr uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hurNO-undervisningen kan förÀndras för att eleverna ska kÀnna intresse och engagemang.Den empiriska undersökningen Àr utförd i form av fokusgruppsamtal med elever iÄrskurs fem. Resultatet har sedan stÀllts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jÀmför jag Àven resultaten med vadtidigare forskning sÀger om hur NO-undervisningen kan förÀndras.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares syn pÄ gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning pÄ gymnasiets estetiska program. Vi anvÀnde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lÀrare frÄn fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna till största delen var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning.

Syftet med studien var att beskriva attityder till vÀrdegrundsrelaterad undervisning bland lÀrare inom vuxenutbildningen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var följande: Hur definierar lÀrarna skolans vÀrdegrund? Hur förhÄller sig lÀrarna kÀnslomÀssigt till vÀrdegrundsrelaterad undervisning? Integrerar lÀrarna vÀrdegrundsrelaterade frÄgor i den dagliga undervisningen? I sÄ fall hur? samt Föreligger det nÄgon skillnad i attityder gentemot vÀrdegrundsrelaterad undervisning mellan olika ÀmneslÀrare? Utöver dessa frÄgestÀllningar undersöktes Àven tÀnkbara yttre faktorer som kan pÄverka tillÀmpningen av vÀrdegrundsrelaterade frÄgor. Den metod som valdes var kvalitativ och innefattade dels en enkÀtundersökning och dels fördjupande intervjuer. Studieresultatet bearbetades huvudsakligen utifrÄn strukturfunktionalistisk teori samt de tre attitydkomponenterna kognitiv, affektiv och intentionell komponent, vilka dessutom diskuterades i förhÄllande till Festingers dissonansteori.

Syftet med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsÀttningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring Àmnet, samt vad som finns skrivet i LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angÄende detta. UtifrÄn semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lÀrare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansÄg att individanpassad undervisning Àr nödvÀndigt för att kunna ta hÀnsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lÀrare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfÀllen..

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lÄgstadiet. Hur lÀrare tillÀmpar sin undervisning med hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov och hur lÀrarna beskriver att de arbetar utifrÄn individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades pÄ den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med Ätta verksamma lÀrare i tvÄ olika skolor. Resultatet visade att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte Àven att det Àr svÄrt att individanpassa till 100 % pÄ grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lÀrarna varierade undervisningen och lade mer fokus pÄ de elever som hade svÄrt att uppnÄ mÄlen.

Det finns forskning som hÀvdar att undervisningen bör grunda sig pÄ den enskilde elevens personliga inlÀrningsstil och den hÀrstammar frÀmst frÄn USA. En del svenska forskare försöker ocksÄ lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den hÀr undersökningen grundar sig dÀrför pÄ om ovanstÄende forskning frÄn USA anvÀnds av svensklÀrare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlÀrning (inlÀrning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsÀttningar (LÀrarnas Riksförbund, 2005).

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, dÀr jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger pÄ individualiserad undervisning med eleven i centrum och dÀr eleven sjÀlv sÀtter sina studiemÄl.Det som sÀrskilt vÀckt mitt intresse Àr att man utgÄr frÄn bibeln i undervisningen och försöker lÀra eleverna efterfölja Jesu karaktÀrsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lÀrarnas förhÄllningssÀtt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vÄr religionsundervisning. För att fÄ en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag anvÀnt mig av en enkÀt, som lÄg- och mellanstadielÀrare fÄtt besvara.Av enkÀten framgÄr det att sÄ gott som alla lÀrare anvÀnder sig av bibeln i undervisningen, frÀmst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfÄng och upplÀggning. Etik och moral anses viktigt, men mÄnga skulle gÀrna ha mer kunskap i ?Àmnet?..

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

[Ingen sammanfattning].

Syftet med denna didaktiska uppsats Ă€r att genom en fallbeskrivning undersöka och belysa sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€tt inom undervisningsomrĂ„det skönlitterĂ€r lĂ€sning.Metod för datainsamlingen har gjorts genom en kvalitativ datatriangulering, det vill sĂ€ga datainsamling utifrĂ„n flera perspektiv med olika metoder för att fĂ„ fram en djupare och en fullstĂ€ndig bild av fallet. Insamlingsmetoderna har varit klassrumsobservationer, lĂ€rarintervju och elevintervjuer.Data har analyserats i enlighet med Cummins (2000) metoder för framgĂ„ngsrik andrasprĂ„ksundervisning med sprĂ„kutveckling utifrĂ„n form, innehĂ„ll och anvĂ€ndning samt maximalt kognitivt engagerande och maximalt identitetsinvesterande interaktion.Studien har utförts inom kommunal undervisning i Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k pĂ„ grundlĂ€ggande nivĂ„ för vuxna. LĂ€raren som har lĂ„ng erfarenhet av anvĂ€ndning av skönlitteratur i undervisningen Ă€r fokus för fallbeskrivningen. Övriga informanter Ă€r 17 elever som svarade pĂ„ en enkĂ€t för urval inför fyra djupintervjuer om deras uppfattning om lĂ€rarens undervisning.Undersökningens resultat visar ett situerat exempel pĂ„ en sprĂ„kutvecklande undervisning pĂ„ kognitivt utmanande nivĂ„ och med stora förvĂ€ntningar pĂ„ eleverna. LĂ€raren, som anvĂ€nder autentiskt material som lĂ€romedel, ger eleverna stort talutrymme och skapar möjlighet till lĂ€rande genom interaktion med lĂ€raren och klasskamraterna. .

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall.

Uppsatsen Àmnar genom litteraturstudium undersöka vilka lÀromedel som kan anvÀndas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men Àven att se vilka aspekter en lÀrare behöver beakta, för att fÄ en mer allsidig undervisning. MÄlet Àr att religionslÀrare ska kunna tillÀgna sig nÄgra av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning. Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, dÀr det huvudsakliga , mÄlet Àr att eleverna ska lÀra för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lÀrande, krÀver att lÀraren utgÄr ifrÄn elevernas referensramar liksom möter dem utifrÄn deras egna villkor..