I denna uppsats undersöks det hur fem stiftsinformatörer upplever Svenska kyrkans skilsmÀssa frÄn staten. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur kommunikationen hanterades nÀr Svenska kyrkan skiljdes frÄn staten samt hur den kommunikationen hanteras idag. Uppsatsen behandlar Àven Svenska kyrkans kommunikationsstrategi. Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr kvalitativ. Syftet med en kvalitativ undersökning Àr att fÄ en tydlig beskrivning av det fenomen som uppsatsen vill belysa.Min huvudfrÄga Àr MÀrks förÀndringsprocessen fortfarande av inom, och bortom, kyrkans vÀggar, och pÄ vilket vis speglas detta i organisationen? För att försöka besvara frÄgan tillkommer Àven detaljfrÄgor kring hur förÀndringsprocessen kring bytet frÄn statskyrka hanterades, om informatörerna upplever nÄgon skillnad i kommunikationen sedan millennieskiftet, pÄ vilket sÀtt förÀndringen för Svenska kyrkan kommunicerades samt om uppsatsen kan hitta stöd för informatörernas svar i kommunikationsstrategin.Det var en lÄng utveckling som slutligen ledde till att Sverige förlorade sin statskyrka.

I den hÀr uppsatsen studeras begripligheten i svenska översÀttningar av en av EU-kommissionens texttyper som kallas grönböcker. Begripligheten sÀtts i relation till EU-kommissionens riktlinjer för översÀttning. Analysmetoden Àr textanalys. Resultatet visar att det finns brister i begripligheten, bÄde pÄ makronivÄ och mikronivÄ..

Syftet med min studie var att undersöka hur nÄgra iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt förÀldraskap samt om det finns nÄgra skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn pÄ barnuppfostran. Studien baseras pÄ en kvalitativ metod. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger pÄ intervjuer med tvÄ svenska och tvÄ iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen Àr skolan, media, uppfostran, grÀnssÀttning, identitet, utanförskap och ensamhet.Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan stÀllde för lite krav pÄ de unga samt att massmedia hade delvis en negativ pÄverkan pÄ deras barn vilket kunde skapa problem i förÀldrarnas relation till sina barn.

I vÄr studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna Àgde rum pÄ Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School.Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vÄr studie Àr gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gÀrningsmÀnnen och vilka som fÄtt komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi nÀrstuderat 12 texter med fokus pÄ skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning.Slutsatserna vi kan dra frÄn vÄr studie Àr att rapporteringen skiljer sig Ät mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Syftet med denna undersökning Àr att studera vilken betydelse grammatiken har i svenskundervisningen pÄ högstadiet. Min undersökning bygger pÄ tidigare forskning och empiriska undersökningar i form av intervjuer och enkÀter med lÀrare och elever som Àr verksamma i grundskolan. De resultat som framkommer i undersökningen visar att det Àr framförallt renodlade sprÄklÀrare som lÀgger en relativt stor vikt vid grammatikundervisningen. SprÄklÀrarna anser att den svenska grammatikens fördelar Àr dess metasprÄk men ocksÄ hjÀlpen som grammatiken kan ge eleverna nÀr de lÀser frÀmmande sprÄk. LÀrare som endast undervisar i svenska ser inte nyttan som eleverna kan ha av den svenska grammatikundervisningen i andra sprÄk.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

BakgrundI vÄr undersökning kommer vi att belysa olika omrÄden som Àr relevanta till det fenomen som Àr i fokus i vÄr studie. Vi kommer Àven att lyfta fram olika metoder som anvÀnds ute i verksamheterna och vi lyfter Àven fram kultur, modersmÄlets betydelse och olika undervisningsmetoder.SyfteVi ville genom vÄr studie ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med svenskundervisning för barn med svenska som andrasprÄk. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger anvÀnder i förskolan och i förskoleklassen.MetodStudien bottnar i en fenomenografisk ansats. Detta Àr en kvalitativ undersökning och vi gjorde intervjuer med pedagoger i förskolan och i en förskoleklass för att komma fram till vÄrt resultat.ResultatResultatet visar att pedagoger i förskolan och i förskoleklassen har samma vÀrderingar Àr det gÀller svenska som andrasprÄk. Dock anser pedagogerna att det saknas tillrÀckligtMed resurser för att nÄ den optimala inlÀrningsmiljön i skolorna.Metoderna för svenskinlÀrningen som anvÀnds i förskolan och i förskoleklassen bygger oftast pÄ samma grundtanke..

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, Ă€mnesprov 2008 i Ă„k 9, visar att mer Ă€n en fjĂ€rdedel avelever som har ett annat modersmĂ„l Ă€n svenska inte nĂ„r mĂ„len i matematik. Hur kan elevermed annat modersmĂ„l Ă€n svenska nĂ„ framgĂ„ng och utvecklas i Ă€mnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att fĂ„ kunskaper om vilka arbetssĂ€tt det finns somförbĂ€ttrar inlĂ€rningen för elever med annat modersmĂ„l. Studien har utgĂ„tt frĂ„nBronfenbrenners teori som har fyra nivĂ„er, mikro-, meso-, exo- och makronivĂ„ och fokuseratpĂ„ elevens, hemmets, lĂ€rarens, skolans, arv/miljöns, sprĂ„kets och kulturens roll för framgĂ„ng.SYFTE:Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka framgĂ„ngsfaktorer lĂ€rare menar Ă€r viktiga för att elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska ska nĂ„ framgĂ„ng i Ă€mnet matematik.METOD:Åtta verksamma lĂ€rare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska har intervjuats. HĂ€lften av dessa lĂ€rare hade sjĂ€lva annat förstasprĂ„k Ă€nsvenska.

Efter ett sekel fyllt av sammanslagningar, nedlÀggningar och centralisering pÄ den svenska bryggerimarknaden introducerades under mitten av 90-talet en ny trend med inriktning mot hantverksbryggd öl. Mikrobryggerierna har varit en del av den svenska bryggeribranschen i knappt tvÄ decennier men har först pÄ senare Är vÀxt sig allt starkare. Autenticitet har sagts utgöra en av grundpelarna i modern marknadsföring, nÄgot som Àven gÀller för mikrobryggerier vars identitet ofta Àr starkt förknippat med genuinitet. Syftet med studien har varit att undersöka hur aktörerna pÄ den svenska mikrobryggeribranschen kopplar autenticitet till sitt varumÀrke och för att besvara frÄgestÀllningen har semi-strukturerade intervjuer med tre olika bryggerier genomförts. Genom denna studie kan det konstateras att autenticiteten frÀmst Àr kopplad till mikrobryggeriernas hantverksmÀssighet samt kÀrleken till bryggandet.

The purpose of this essay was to investigate whether speakers of different languages find different things difficult when learning Swedish. The results showed that the first language was not the only aspect that mattered when it comes to what difficulties the learners face. Also individual differences and the level the learner has reached in the language are important to consider. However, some differences between the groups investigated surfaced and this shows that the first language can infact effect what difficulties the learners will encounter.   .

Syftet med denna uppsats Àmnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. DÀrför ska vi undersöka och analysera nÀtverkets betydelse, barriÀrers pÄverkan, val av etableringsstrategier och varumÀrkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnÄ syftet med vÄr studie har nedanstÄende huvudproblem formulerats: Hur gÄr svenska modeföretag tillvÀga vid etablering och varumÀrkesbyggnad pÄ den internationella marknaden? Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt innefattar svenska modeföretags etablering pÄ den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nÀtverksperspektiv, barriÀrer, etableringsstrategier samt varumÀrkesbyggnad. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats dÀr fyra fallstudier har tillÀmpats.

Denna studie har som syfte att synliggöra de kunskaper som skandinaviska ungdomar har i de nordiska grannsprÄken danska, norska och svenska. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ undersökningsmetod, och resultaten visar dels att eleverna har en större lÀsförstÄelse i norska Àn danska och svenska, dels att viktigast för förstÄelsen Àr kontakten med sprÄket.Undervisningen i grannsprÄken har minskat under de sista 25 Ären och en bidragande orsak till detta kan vara dels att lÀrarna prioriterar bort omrÄdet till förmÄn för andra moment, dels att det engelska sprÄket Àr viktigare i den alltmer globaliserade vÀrld vi lever i..

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.