SyfteDet övergripande syftet med studien Àr att identifiera det specifika lÀrande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lÀrprocesser i bildÀmnet, sett ur en bildlÀrarstudents perspektiv, baserat pÄ tvÄ bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod pÄ en gymnasieskola. Ett understÀllt syfte Àr att urskilja lÀrarstudentens uppfattning om lÀrande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lÀrarstudenten intervjuas en av de deltagande gymnasieeleverna. VÀgledande frÄgor för studien Àr:? Vilken typ av lÀrande och kunskap bidrar de estetiska Àmnena med?? Hur kan vi anvÀnda det specifika lÀrande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet?I intervjuerna har följande frÄgestÀllning varit vÀgledande:? Vilka uppfattningar om lÀrande framtrÀder i gymnasieelevens och lÀrarstudentens samtal?MetodI insamling och produktion av data har jag anvÀnt en etnografisk metod, som nÀrmar sig en sÄ kallad sjÀlvetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som hÀnder i forskarens nÀrmiljö.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, fÄ kÀnnedom om hur digitala verktyg anvÀnds av lÀrare i undervisningssyfte pÄ Södertörns högskola, samt studenters instÀllning till de medietekniska hjÀlpmedlen. Detta har gjorts med hjÀlp av observationer, intervjuer och enkÀtundersökningar som genomfördes med lÀrare och studenter.Det resultat som observationerna gav stÀmde överens med resultatet frÄn intervjuer och enkÀtundersökningar. Studien visar att digitala verktyg anvÀnds sparsamt av lÀrare pÄ högskolan. FörelÀsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i sÀrklass det vanligaste undervisningsredskapet. LÀrarna har generellt en positiv instÀllning till digitala verktyg men pÄ grund av tidsbrist och begrÀnsningar i hur och vilka digitala hjÀlpmedel som fÄr anvÀndas i undervisningen hÀmmas de.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Denna studie har som syfte att undersöka hur signaler pÄ en akutvÄrdsavdelning pÄverkar akutvÄrdspersonalen idag samt hur en varningssignal för sepsis bör utformas för att passa in i miljön och minska risken för larmtrötthet. I studien har kvalitativa metoder anvÀnts i form av observationer pÄ en akutvÄrdsavdelning samt tre stycken intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats med hjÀlp av det teoretiska ramverket Distributed Cognition for Teamwork (DiCot). Studien resulterade i en kartlÀggning över vilka signaler som finns pÄ akutvÄrdsavdelningen idag, dÀr sepsis skulle klassas som en akut varningssignal och ha högsta prioritet i förhÄllande till de andra signalerna. Varningssignalen bör i de fall dÄ patienten ligger pÄ ett övervak presenteras sÄ att den nÄr all personal och med sÀkerhet uppmÀrksammas. I de fall dÄ vÄrdlaget befinner sig pÄ platsen nÀr varningen kan uppstÄ bör larmet istÀllet vara mobilt och enbart presenteras för vÄrdlaget.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syfte. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vem den svenska journaliststudenten Àr samt att fÄ en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator: Rakel Johnson.

SammandragSyftet med denna studie Àr att belysa och fÄ kunskap om inlÀrningsprocessen av andrasprÄk nÀr de Àger rum genom Àmnet svenska. Jag vill kartlÀgga vad det innebÀr att lÀra sig ett andra sprÄk samt hur det kan gÄ till. Undersökningen utgÄr ifrÄn intervjuer med lÀrare i Àmnet svenska och visar vilken syn samt vilka erfarenheter av omrÄde de har. Syftet Àr att ge en översikt med förbÀttring för elever med svenska som andrasprÄk. Nyckelord: InlÀrningsstilar, sprÄkinlÀrning, svenska som andrasprÄk..

The aim of this study was to shed light on the phenomenon of sex purchase amongst men from the perspective of professionals working at KAST*. Our main research questions concerned who the sex-purchasing men are, what their incentives are and furthermore how the professionals depict their work with these clients. In order to examine this we conducted three qualitative research interviews. The theoretical framework used to examine our results consisted of social constructivism and professional acting space. Main results show, contrary to research, that the ?typical? sex buyer does not exist, nor do specific motives.

VÄrt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begrÀnsa barn i deras bildskapande. Vi anvÀnde oss av rundturer, observationer, fÀltnotiser och fotografering som metod. I vÄr analys utifrÄn det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget Àr medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgÄr det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen lÀser av outtalade regler som rummets design skapar.