Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser sÄsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska lÀroböcker frÄn dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna vÀljs ur tvÄ kapitel som innehÄller uppgifter som berör enheter och skala. Studien Àr vidare skriven utifrÄn ett sociosemiotiskt perspektiv pÄ multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att anvÀnda kvalitativ textanalys. UtifrÄn resultatet framgick det att uppgifterna har ett lÀgre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebÀr att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse pÄ egen hand.

Syftet med detta examensarbete Àr att se hur filmen Emil i Lönneberga kan anvÀndas som ett multimodalt verktyg i undervisningen för att öka elevers lÀsförstÄelse. Genom en jÀmförande och kvalitativ analys vill vi belysa möjligheterna och svÄrigheterna med att anvÀnda sig av enbart bok eller film i undervisningen. Efter en grundlig analys av sÄvÀl forskningsrapporter, tidigare forskning och kurslitteratur har vi kommit fram till att bÄde ovana och vana lÀsare gynnas av att se en film och lÀsa en bok som en kombination.  .

Med utgÄngspunkt frÄn svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning pÄ att höja matematiklÀrares didaktiska kunskaper, ansÄg vi att vi behövde stÀrka vÄra kunskaper kring matematisk didaktik för att pÄ sÄ sÀtt stimulera vÄra framtida elevers inlÀrning i Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lÀrarenkÀter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lÀrarna vi observerat anvÀnt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. UtifrÄn vÄra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrÄn vÄra tvÄ huvudfrÄgor. UtifrÄn vÄra erfarenheter frÄn vÄr undersökning diskuterade vi vÄrt resultat i en slutsats. DÀr kom vi fram till att genom att lÄta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lÀrandet..

Handledning av lÀrarstudenter syftar till att lÄta lÀra, alltsÄ att den handledde sjÀlv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehÄll och sin lÀrandeprocess. Handledaren fÄr rollen av medtÀnkare snarare Àn som hjÀlplÀrare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att lÄta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebÀr att berÀtta med hjÀlp av bilder. I studien bestÄr bilderna av tre lÀrarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall Àven under den teoretiska delen av lÀrarutbildningen.

Denna utredning visar att förekomsten av mobilapplikationer specifikt riktade till dyslektiker Àr i det nÀrmaste obefintlig. Dessutom Àr forskningen pÄ omrÄdet M-Learning mest inriktad pÄ integrerade M-Learning-system och inte pÄ enskilda applikationer. M-Learning (mobilt lÀrande) Àr ett forskningsomrÄde som kan sÀgas vara en vidareutveckling av E-Learning. Detta Àr ett vÀxande forskningsomrÄde och med explosionen av smarta telefoner och surfplattor bör för- och nackdelarna med  M-Learning kunna utnyttjas i större utstrÀckning. PÄ uppdrag av GÀvle kommun och med handledning av Sogeti har en prototyp mobilapplikation för elever med dyslexi utvecklats för Android-plattformen.

Enligt Skolverkets kommentarmaterial till kursplanen i svenska i Lgr 11, Àr betydelsen av det sÄ kallade ?vidgade textbegreppet? fortfarande viktigt i svenskundervisningen, trots att begreppet i sig inte anvÀnds lÀngre. Betyder det att olika slags medier Àr vanligt förekommande i svenskundervisningen, och sÀrskilt i litteraturundervisningen?Den hÀr uppsatsen behandlar omstÀndigheterna kring de textmedier som man vÀljer i litteraturundervisningen och Àmnar besvara följande frÄgor:? Vilka begrepp och uttryck nÀmns i kursplanen i svenska i Lgr 11 och hur anvÀnds de?? Vilken betydelse lÀgger en svensklÀrare i dessa begrepp och uttryck och hur anvÀnds de generellt?En analys av kursplanen i svenska, fokuserad pÄ begreppsanvÀndning i anknytning till litteraturundervisning, lÀgger grunden som sedan byggs vidare pÄ med en undersökning av en yrkesverksam svensklÀrare och hennes elever, samt en utforskning av hur utvalda begrepp anvÀnds utanför skolans vÀrld.Forskningen visar att det sÀtt begrepp anvÀnds pÄ i kursplanen gör det svÄrt för multimodala texter att ta plats i svenskundervisningen, trots pÄstÄendet att ?det vidgade textbegreppets? innebörd fortfarande Àr viktigt. Men studien visar ocksÄ att det finns fler faktorer Àn bara kursplanen som influerar vilka texter som vÀljs ut till att anvÀndas i klassrummet.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

In this development essay, we are trying to answer how drama studies in education could develop as a subject. Through participation observations and drama lessons in a development group we investigated how drama could develop within multimodality and how this new thinking could promote the identity among the youth. Two different drama lessons and one test lesson constitute our qualitative method. The methods we mainly used were participation observation and reflection. Through Lalanders and Johanssons, Skolan och den radikala estetikens and Ziehes theories we are trying to answer our questions.

Denna studie har utgÄtt frÄn ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebÀr att kommunikationssÀtten stÀndigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och frÀmjar kommunikationen. Syftet med denna studie Àr att analysera layout i olika lÀroböcker i matematikÀmnet som anvÀnds i skolor idag. Syftet Àr Àven att analysera lÀroböckerna utifrÄn ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF).  FrÄgestÀllningarna som stÀlls Àr: ? Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? ? Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? ? Hur ser layouten ut i förhÄllande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar behöver? Analysmodellen som anvÀndes var baserad pÄ olika frÄgor som stÀlldes till lÀroböckerna.

This study is made in order to see how music teachers pedagogic design their teaching from a semiotic design theoretical perspective. A survey was done in a study to see how the music college students experienced their music theory teaching. This was followed by an observation of two different music theory teachers teaching music theory and with subsequent interviews. One teacher taught music theory at a swedish non-compulsory School of Arts, Kulturskola, and the other music teacher taught at an independent adult education college. The study's questionnaire, observation and interview revealed patterns of teaching, probably largely due to the teaching tradition.

Denna studie presenterar ett preliminÀrt ramverk för analys av lÀrande i brÄk inom ramen för transformationer mellan olika former av representationer. Ramverket anvÀnds i en empirisk studie dÀr Ätta 10-Äriga elever genomför uppgifter i brÄk, som utvecklats för att utmana dem att reflektera över olika sÀtt att representera aspekter av begreppet brÄk. Ramverket bygger pÄ socialsemiotikens multimodala perspektiv. Analysen belyser hur ramverket hjÀlper till att strukturera förstÄelse för samspelet mellan representationer i inlÀrningen av brÄk. Specifikt sÄg vi hur konkret fysiskt material och gester kompletterar symboliskt representation och talat sprÄk i elevernas lösningar.  .

In this thesis, the four types of math problems that occur in the digital educational math game Zcooly AffÀren 2 have been analyzed. Focus has been aimed at how the problems mediate instructions and mathematical concepts to players, and how the mathematical content is supported by the context within the game. The result shows both positive and negative aspects of the math problems, based on the theories for math education used in this thesis. Apart from the analysis of the game, this thesis also presents earlier research regarding what possibilities digital games possess as tools for learning. Researchers have partly different views on how digital games should be designed to enhance learning, and whether or not games are efficient to use for learning purposes..

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

I förberedelseklasser gÄr elever som helt saknar eller har mycket begrÀnsade kunskaper i svenska sprÄket och dÀrför behöver intensiv trÀning i detta. Dessa elever Àr oftast nyanlÀnda i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka lÀrares syn pÄ nyanlÀnda elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka tvÄ olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lÀrarna om deras verksamhet. Vi beskriver lÀrarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa.