Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

I denna studie beskrivs arbetsprocessen för utvecklandet av en produkt, i detta fall en webbsida, vars syfte Àr att underlÀtta inlÀrningen av det svenska sprÄket för elever med svenska som andrasprÄk samt att underlÀtta kommunikationen mellan dessa elevers hem och skola. DÄ delar av webbsidan Àr pÄ elevernas modersmÄl Àr förhoppningen att möjliggöra integration mellan hem och skola. Denna produkt har arbetats fram genom att undersöka den teoretiska grund och bakgrund som finns för denna typ av webbsida och dess innehÄll samt att intervjuer av olika slag genomförts dÀr inspiration, idéer samt tips pÄ layout tagits emot. Webbsidan har genom en cirkulÀr utvecklingsprocess fÄtt sitt slutgiltiga innehÄll samt utseende. Detta innebÀr att efter varje delmoment i processen i form av bland annat intervjuer har nya perspektiv öppnats vilket har lett till utveckling..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan frÀmja barns lÀrande och utveckling i skolan. Vi har stÀllt oss frÄgan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta gÄr men att den modesta estetiken Àr dominerande i skolans verksamhet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav tvÄ klasslÀrare och tre ÀmneslÀrare i estetiska Àmnen. Var och en har fÄtt berÀtta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre omrÄden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjÀrnor i guiden drar nytta av sin ?stjÀrnstatus? i sina presentationer av restaurangerna pÄ respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna Àr visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sÀgs, bÄde genom text och bild, pÄ respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frÄgestÀllningar jag hade och dÀrmed Àven mot de kriterier Michelinguiden anvÀnder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjÀrnstatus? ? men pÄ lite olika sÀtt. Vissa vÀljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

Projektredogörelsen redovisar tillsammans med tillhörande gestaltning den undersökning som vi har gjort. Vi har genomfört kvalitativa observationer av 16 lektioner i Är 1-5, dÀr vÄr fokus lÄg pÄ metoderna som anvÀndes i undervisningssituationerna. Syftet med observationerna Àr att samla in material att anvÀnda till framstÀllning av gestaltningen, Handboken, vilken Àr en metodhandbok som har sina rötter i den av oss upplevda brist pÄ litteratur som beskriver hur undervisning, baserad pÄ huvudÀmnet KME: s grundvalar, skulle kunna se ut. Metodhandbokens syfte Àr att stödja och inspirera pedagoger som vill arbeta med det vidgade sprÄkbegreppet för att stimulera elevers olika lÀrstilar och tillsammans med eleverna utveckla meningsfulla och meningsskapande lÀrandeprocesser. Samtliga metoder som observerades finns presenterade i handboken, vilka ocksÄ utgör grunden för vÄr gestaltning.

Vi lever idag i ett samhÀlle som omger oss med olika budskap. Tv, radio och tidningar förser oss med ett konstant flöde av information oavsett vi vill det eller ej. Denna information Àr i grund och botten texter av olika slag. I skolans vÀrld förknippas begreppet text fortfarande oftast med skriven text i en lÀrobok. Men behöver det vara sÄ? I denna forskningskonsumerande uppsats har jag tittat nÀrmare pÄ tre olika begrepp som alla behandlar arbete med text inom undervisning pÄ ett annat sÀtt Àn det traditionella.

Den hÀr uppsatsen undersöker bedömningsdiskursen kring multimodala framstÀllningar inom Àmnet medie- och kommunikationsvetenskap pÄ Södertörns högskola. Syftet med undersökningen Àr att belysa vilka kunskaper som kÀnns igen och vÀrderas i studenters medieproduktioner och fÄ en förstÄelse de förestÀllningar om kunskap som finns hos studenter och i lÀrarkollegiet.Uppsatsen utgÄr frÄn ett diskursteoretiskt perspektiv. De andra teorier som anvÀnds i analysen Àr hÀmtade frÄn bedömningsforskning, multimodalitetsforskning samt forskning kring praktisk kunskap och olika kunskapsbegrepp. Empiriskt bygger uppsatsen pÄ intervjuer med lÀrare och studenter kring multimodala examinationer. Intervjuerna har sedan analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys.Undersökningen visar att diskursordningen kring multimodala framstÀllningar rymmer tvÄ konkurrerande diskurser.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg. LitteraturgenomgÄngen bestÄr av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lÀrande och hur lÀrare förhÄller sig till dessa. En teoretisk utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare och hur de förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrÄn frÄgor som berör arbetssÀtt, möjligheter/hinder och pÄverkan frÄn skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhÄllningssÀtt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar bÄde möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvÀrldar, traditionella skriv- och lÀspraktiker som normerande syn pÄ digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förÀndrat nÄgot.

Barn och unga av idag Àr digitalt infödda i förhÄllande till oss vuxna som Àr invandrade i dagens digitala samhÀlle. DÄ skolan speglar samhÀllet Àr det en högaktuell frÄga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende pÄ multimodalitet, motivation och social interaktion i lÀrandemiljöer. UtgÄngspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhÄllningssÀtt dÀr jag tillsammans med lÀrare och elever i sÀrskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lÀrandet. Genom observationer och intervjuer pÄ arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfÄng av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig sjÀlv inte Àr ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som Àr multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som Àr helt individuellt anpassade utifrÄn den enskilde elevens behov.

Syftet med vÄr fallstudie var att undersöka om lÀraren arbetar med multimodala uttryckssÀtt, sÄsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssÀtt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelÀmnas.Metodvalet som anvÀndes för vÄr undersökning var observationer vilket gjordes under tvÄ hela dagar respektive en heldag och tvÄ halvdagar. De som observerades var tvÄ grundskollÀrare i Ärskurs 3 respektive Ärskurs 4, lÀraren för Ärskurs 3 kallar vi för LÀrare 1, hon arbetar pÄ en mindre skola ute pÄ landsbygden nÄgra mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra lÀraren som observerats kallar vi för LÀrare 2, hon arbetar i Ärskurs 4 pÄ en medelstor skola belÀgen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) dÀr de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de bÄda lÀrarna tillÀmpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vÄr tid som observatörer.

Syftet med denna studie Àr att fÄ fördjupade kunskaper om hur sÄngpedagoger med hjÀlp av kommunikativa resurser hanterar sin sÄngundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom omrÄdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillÀgnande och förhÄllande till kunskap samt lÀrares val av undervisningsinnehÄll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgÄngspunkter.Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sÄngpedagoger som undervisar pÄ högstadie- och gymnasienivÄ deltar i undersökningen. SÄnglektioner har videoinspelats och sÄngpedagogerna har intervjuats.

Denna studiesyftar till att undersöka typer av relationer mellan modaliteterna skrift och bild som tillsammans bildar en text. Centrala begrepp sÄ som multimodalitet, literacy och det vidgade textbegreppet behandlasi teoridelen och Äterkopplas till i diskussionen. Metoden som valts Àr en innehÄllsanalys av text med Unsworths (2006) analysverktyg som utgÄngspunkt. FemlÀromedel har analyserats varav tvÄ storböcker, tvÄ lillböcker och en lÀsebok. I ett första skede har typer av relationer undersökts i de olika lÀromedlen och dÀrefter har en jÀmförande analys gjorts för att undersöka eventuellaskillnader, i linjemedsyftet.

Kommunikation har en central roll i dagens samhÀlle, sÀrskilt i vÄra skolor dÀr det anvÀnds för social interaktion, för att sprida information och för att befÀsta kunskap. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera och definiera kommunikationen som Àger rum i Àmnena bild och engelska ? hur den gÄr till vÀga vad som utmÀrker och skiljer kommunikationen Ät mellan de bÄda Àmnena. Den hÀr studien innehÄller en kvantitativ studie av GY11:s Àmnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av Ätta stycken intervjuer med lÀrare inom Àmnena bild och engelska pÄ gymnasial nivÄ i VÀxjö. Resultatet av den hÀr studien visar pÄ att definitionen av vad kommunikation Àr skiljer sig Ät i de bÄda Àmnesplanerna.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

I dagens medielandskap lever mÄnga mÀnniskor en stor del av sitt liv genom digitala medier, nÄgot som Àven pÄverkar skolvÀrlden. Denna studie undersöker den digitala utvecklingen i relation till lÀrarrollen och svenskÀmnet. Det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) inom svenskundervisning och skolutveckling samt en kompletterande intervju med Statens medierÄd. Syftet med studien Àr att genom svensklÀrarnas upplevelse av att arbeta med MIK försöka förstÄ den digitala utvecklingens betydelse i relation till svenskÀmnet. Min hypotes Àr att dagens lÀrare behöver öka sin medie- och informationskunnighet för att kunna möta elevernas behov och kunna utföra sitt allt mer komplexa demokratiuppdrag.