Den här uppsatsen handlar om män som är i en något ovanlig sits. De är nämligen i underläge numerärt och har dessutom i allt fler fall inte särskilt mycket makt. I en skola där merparten av arbetskamraterna är kvinnor och chefen dessutom är kvinna är det rent logiskt sett inte så lätt att vara "mannen i huset" på det sätt man brukar mena med detta talesätt. Hur klarar männen det?.

Denna uppsats handlar om bildämnets roll i undervisningen. Den huvudsakliga frågeställning som arbetet cirkulerar kring kan uttryckas på följande vis hur hanteras arbetet med bilder, och bildämnet i synnerhet, av lärare i yngre årskurser, i den svenska grundskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod och min intervjuguide var semistrukturerad, då jag ville att intervjuerna skulle upplevas som samtal snarare än en utfrågningsprocess. Min undersökning visar att bildämnets status kan anses som relativt låg utifrån den tid som läggs på ämnet samt graden av utbildning i bildämnet som lärare har. Framförallt i jämförelse med andra ämnen som matematik och svenska.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Skolan, med skolmaten som instrument, har en enastående möjlighet att i positiv riktning främja goda matvanor hos eleverna. De ansvariga för skolmaten i kommunen bör därför arbeta aktivt med de råd och rekommendationer som finns för bra mat i skolan. Syftet med studien är att belysa vilken syn de ansvariga för skollunchen i en kommun har på råden ?Bra mat i skolan? och hur de följs. Fokus ligger på skolmåltidens betydelse, vilka styrdokument som finns och hur de följs, den pedagogiska måltiden samt matsalsmiljön.

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla ? om vad gymnasieämnet svenska som andraspråk är i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av ämnet. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö högskola.

Individuella programmet är ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte läser något av de nationella programmen. Syftet med vår studie är att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in på något av gymnasieskolans nationella program. För att få svar på syftet kommer kulturen på utvald skola att belysas, vilken påverkan har denna på elevernas skolgång? Vi vill även undersöka hur eleverna upplever sin skolgång på den studerade skolan, samt jämföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat på. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig själva som avvikare på grund av individuella svårigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig själv på skolan i fråga, samt tidigare skolor de studerat på.

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati använts och tolkats idag men också historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar på frågor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakåt i tiden också hur den demokratiska fostran väntats gå till samt vad i samhället som påverkat demokratisträvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara på frågorna har en dokumentstudie gjorts, där styrdokument för skolan från slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gåtts igenom. Med hjälp av denna senare litteratur har en allmän historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar två dimensioner av begreppet nämligen form-funktion och kollektiv-individ.

Svenskämnets kursplaner betonar att eleverna ska ges möjlighet att möta flertalet olika texttyper under sin utbildning. Film är ett medium som de allra flesta möter frekvent under sin fritid, att använda sig av ett sådant i undervisningssyfte bör ha stora motivationsrelaterade fördelar.Denna uppsats strävar efter att finna undervisningsmetoder som använder sig av film i utbildningssyfte, och att försöka peka på arbetsområden inom svenskämnet där dessa metoder kan vara möjliga att nyttja.Uppsatsen är av konsumtionsart, alltså har forskning konsumerats och sammanställts till ett arbete. Jag har sökt och läst forskning inom en mängd områden som alla kan relateras till film inom skolvärlden. Uppsatsen har inte avgränsats till att beröra något särskilt stadie av den Svenska skolan, men en koppling till ämnet Svenska finns.Ungdomarna som idag befolkar skolorna bär med sig mängder av kulturella erfarenheter när de kommer, det är en svår, men viktig uppgift för skolan att ta tillvara på dessa erfarenheter. Film är ett visuellt medium som talar till sina konsumenter på många sätt, att ge elever förutsättningar att möta alla dessa meddelanden ligger även det inom skolan uppgift.Jag har försökt peka ut fem stycken områden inom svenskämnet där film passar sig som ett undervisningsmedium: Filmkunskap, som ger eleverna rätt verktyg för att tala om och resonera kring de filmer som de ser.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av lärares och elevers förhållningssätt till användningen av film i skolsammanhang. Texten är gjord av blivande lärare för (blivande) lärare. Därför utgår studien från en pedagogisk syn som baserar sig på konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv. Tolv respondenter på två gymnasieskolor intervjuades ? sex lärare och sex elever.

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlända elevers skolgång ser ut de första åren i Sverige. Min studie behandlar nyanlända elever mellan 16-20 år. Syftet med uppsatsen är att redogöra för nyanlända elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhälle. Här är syftet tätt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgång samt betydelsen av samhällsorientering för dessa nyanlända elever. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få fram mitt resultat.

Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett på en kommunal skola i en mellanstor skånsk kommun. Biträdande rektor samt två lärare på skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever från skolår 3 och skolår 6 har medverkat genom att delta i enkätundersökning. Av dessa medverkade fyra elever från respektive skolår även som intervjupersoner. De frågor som vi sökt svar på i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing är: - Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning? - Går det att utläsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna? - Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning? - Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att främja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning? Genom vår undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturellt perspektiv. Syftet är att försöka förstå vilka hinder som kan föreligga och vad som kan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi ? svenska för invandrare, har svårigheter att lära sig läsa och skriva. Likaså att försöka se hur den svenska skolan, genom Sfi, och hur pedagoger där identifierar dessa problem, dess orsaker och vad man kan göra åt dem. Finns det kompetens, redskap och resurser att identifiera eventuella funktionshinder som orsak till läs- och skrivsvårigheter och i vilken utsträckning tolkar man i så fall dessa orsaker som funktionshinder och/eller omständighet? Resultatet visar att det är av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifiera elever i behov av särskilt stöd men också att det finns resurser och redskap att ge detta stöd.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstå elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda på detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, där jag har tillämpat en hermeneutisk ansats. För att fånga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat på eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio år.

Vårt syfte med detta arbete är att synliggöra vilka konflikthanteringsmetoder sex pedagoger på skolor i en mellanstor kommun i sydöstra Sverige säger sig arbeta med. Pedagogerna är verksamma inom årskurs 1-3 samt fritidshemmet. Syftet är också att redogöra för pedagogernas erfarenheter och åsikter om den konflikthanteringsmetod som möjligtvis används. Vi vill även synliggöra vilka faktorer som kan bidra till konflikter i skolan. De forskningsfrågor vi arbetar utefter är: Vilka konflikthanteringsmetoder används? Upplever pedagogerna att arbetet ger resultat? Vilka slags konflikter upplever pedagogerna finns mellan elev/elev och elev/pedagog i skolan?Arbetet ger en översikt av hur konflikthantering kan se ut i skolan, vilka faktorer som kan påverka konflikter och dess uppkomst samt hur man som pedagog arbetar med konflikthantering i skolan.

SammanfattningJag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.