Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Vikten av att vara en god fo?rhandlare har pa? senare tid blivit ett popula?rt a?mne att sa?va?l studera som att skriva om. Det finns en uppsjo? av handbo?cker med strategier och taktiker som har till syfte att hja?lpa ma?nniskor att bli bra fo?rhandlare. Kvalite?n i bo?ckerna varierar men ma?ngden visar a?nda? pa? att fo?rhandlingsspelet a?r ett omdiskuterat och popula?rt a?mne.Det kan finnas olika syften till varfo?r en part va?ljer att fo?rhandla.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samha?llet då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande målen för svenska som andraspråks- och svenskundervisningen på svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andraspråk 1 och Svenska 1 samt frågor ur ett läromedel för respektive kurs. De läromedel som har analyserats är Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andraspråk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara på frågan ?Går det att samordna undervisning som uppfyller mål och kunskapskrav för ämnena svenska som andraspråk och svenska enligt Gy11??.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

En undersökning och jämförelse om på vilka grunder två skolor har valt att organisera ämnet svenska som andraspråk och hur det gynnar elever med annat modersmål än svenska, samt vilken ämneskompetens som krävs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmål än svenska..

Bildpedagogik.

Bakgrund: A?r 2005 info?rdes IFRS i EU:s medlemsla?nder och goodwill redovisas sedan dess i enlighet med IAS 36 och IFRS 3. Den nya regleringen inneba?r att fo?retag inte la?ngre ska utfo?ra avskrivningar pa? goodwill, utan de ska ista?llet varje a?r, eller oftare om no?dva?ndigt, genomfo?ra ett nedskrivningstest mot verkligt va?rde. En av anledningarna till att IAS 36 info?rdes var att den tidigare standarden inte ansetts vara tillra?ckligt va?rderelevant.Forskningsfra?ga: Hade va?rderelevansen i svenska bo?rsnoterade fo?retags redovisning varit ho?gre eller la?gre under perioden 2005-2012 om avskrivning av goodwill bibeha?llits, och vilken avskrivningstid hade i sa? fall varit mest va?rderelevant? Tidigare forskning: Det saknas konsensus i litteraturen om avskrivningar eller nedskrivningar a?r det mest va?rderelevanta sa?ttet att redovisa goodwill.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.