Trots att principen om icke-diskriminering finns inskriven i de flesta länders lagar så har jämställdhet mellan män och kvinnor inte förverkligats i praktiken. Med jämställdhet menas lika rättigheter mellan män och kvinnor, där inte kön ska spela en avgörande roll för fördelningen av makt, inflytande och villkor (FN-data 1). Hur pass ojämställt ett samhälle är skiljer sig dock mellan världens länder. Framförallt de länder med lägst välstånd anses hårdast drabbad av en ojämställd fördelning i makt och inflytande mellan kvinnor och män. De länder som är lägst rankade enligt Förenta Nationernas (FN:s) Human Development Index (HDI) som mäter välstånd utifrån hälsa, utbildning och inkomst, är nämligen också de länder som är lägst rankade enligt FN:s Gender-related Development Index (GDI) som mäter könsskillnaderna i dessa komponenter (FN-data 2).

This thesis explores the decisions behind swedish principals to permit or prohibit political parties from visiting schools. Through a series of semistructured qualitative interviews with five respondents from different high schools, insights were gathered into their motivations regarding political party visits to schools. The results indicate that principals view political party visits as significant for fostering civic engagement, aligned with the school's democratic mission. However, some principals opt to prohibit such visits due to concerns about non democratic values and potential disruptions. Practical considerations like safety, logistical issues, and conflict risks are also crucial in their decision-making, highlighting awareness of potential challenges posed by political visits.

Det finns forskare som påstår att diskussioner om samhällsstrukturer och makt igrunden bygger på antaganden om människans natur. Denna studies syfte är attundersöka relationen mellan individers människosyn och deras politiskaövertygelser. Närmare bestämt vill vi mäta samband mellan vilka antagandenindivider gör om människans natur och deras ideologiska hållning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. Vår grundhypotes är att det är troligare attantaganden om människans natur ligger till grund för individers ideologiskahållning och partisympatier i första hand, och inte tvärt om. Vi anser att detta ärviktigt att mäta för att det i hög grad är politiska beslut som påverkar vårsamhällsutveckling.

Den här studien har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken ungdomar för att undersöka hur ungdomar talar om sitt görande av politiskt självförtroende, vilka arenor som framträder i ungdomars tal om sitt görande av politiskt självförtroende och hur skolan framträder som en arena för görande av politiskt självförtroende. Studien tar sitt utbildningsvetenskapliga avstamp i syftet för samhällskunskapsundervisningen, där det framgår att skolan ska fostra demokratiska medborgare, något som i sin tur förutsätter att eleverna tillgodoser sig en demokratisk kompetens. För att förstå görandet av politiskt självförtroende användes en teori som talar om fyra olika göranden av politiskt självförtroende. Dessa fyra göranden av politiskt självförtroende är genomförandet av politiska handlingar, politiska förebilder, politisk uppmuntran och gemenskap och en positiv och realistisk framtidssyn. Studiens resultat identifierar ett antal olika arenor för ungdomars görande av politiskt självförtroende.

Med bakgrund av de händelserika åren 1917-1920 (ryska revolutionen, världskrigets slut, Versaillesfreden, bildandet av NF med mera) vill jag se vad det kan finnas för framtidsvisioner och farhågor vad gäller utvecklingen i Europa i några svenska tidskrifter mellan åren 1920 och 1923. Den största fredsglädjen har vid denna tid lagt sig och de första konsekvenserna av kriget var allmänt kända och debatterade.Jag väljer att granska sex stycken tidskrifter, vilka dels har olika politiska inriktningar; en konservativ, en socialistisk, en högerextrem, en vänsterextrem. Dels med olika intressesfärer; Allmänna försvarsföreningens tidskrift och Svenska freds- och skiljedomsförenings tidskrift.Versaillesfreden blev genomgående utdömd i de analyserade tidskrifterna. Freden måste inom kort revideras, fredligt med initiativ från segermakterna, eller så var ett nytt världskrig oundvikligt. Många skribenter förutsade att de hårda villkoren skulle stärka den tyska nationalismen, och att Tyskland snart skulle samla krafter till ett revanschkrig..

Uppsatsen undersöker hur det finländska partiet Sannfinländarna framställs i sex olika tidningar i samband med riksdagsvalet 2011. Studien är komparativ och utgår från gestaltningsteorin och tidigare forskning om populistiska partier i medierna. Den bygger på en kvantitativ innehållsanalys gjord på utvalt material från Hufvudstadsbladet, Vasabladet, Nya Åland, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, sammantaget 141 artiklar som publicerades under 14 dagar i samband med valet i april 2011.Studien visar att de som röstar på Sannfinländarna inte får komma till tals i medierna. Även de Sannfinländska politikerna är underrepresenterade i materialet. När de väl får uttala sig så bemöts sällan deras påståenden av journalisten.Undersökningen visar också att Sannfinländarna ofta slängs in i alla möjliga sammanhang i de finlandssvenska tidningarna.

Det finns forskare som påstår att diskussioner om samhällsstrukturer och makt igrunden bygger på antaganden om människans natur. Denna studies syfte är attundersöka relationen mellan individers människosyn och deras politiskaövertygelser. Närmare bestämt vill vi mäta samband mellan vilka antagandenindivider gör om människans natur och deras ideologiska hållning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. Vår grundhypotes är att det är troligare attantaganden om människans natur ligger till grund för individers ideologiskahållning och partisympatier i första hand, och inte tvärt om. Vi anser att detta ärviktigt att mäta för att det i hög grad är politiska beslut som påverkar vårsamhällsutveckling.

Med unionens regelverk kring statligt stöd som utgångspunkt behandlas i uppsatsen EU-rättens förhållningssätt till kommunal markförsäljning. Vid försäljning av mark kan en kommun ha andra ambitioner än att endast erhålla högsta möjliga pris. Exempelvis kan det finnas önskemål om att förena försäljningen med vissa krav på köparen, vilket i sin tur kan leda till ett lägre pris på marken. Alternativt kan priset på marken sänkas i syfte att locka investeringar. Att markförsäljning på detta vis nyttjas som ett styrmedel för att förverkliga politiska ambitioner riskerar emellertid väcka misstankar om att köparen mottagit statligt stöd.

Syftet med den här uppsatsen är att förstå hur svenska dokumentärfilmare i dag arbetar med gestaltningen av verkligheten. I den här uppsatsen tar vi reda på vilka attityder en grupp svenska dokumentärfilmare delar när det gäller relationen till innehållet i filmerna, publiken, yrkesgruppen och de nya förutsättningar som genren erfar. För att besvara frågeställningen har vi utfört nio öppet riktade kvalitativa intervjuer med svenska dokumentärfilmare. Urvalet består till största del av erfarna dokumentärfilmare vars filmer har visats i större distributionssammanhang. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med Pierre Bourdieus fältteori som redskap.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet på DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet på DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsändare på Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under åren 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet på DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent än andra är universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. Innehållet i debattartiklarna fokuserar främst på att uppmärksamma specifika samhällsproblem, att kritisera den politiska sfären, argumentera existensberättigande, göra nylanseringar samtgöra normativa ställningstaganden. Det går även att observera en viss ökning av specifika ämnesområden över tid därinformera om lagar och regler är ett av de mer intressanta resultaten.

Syftet med studien var att utifrån Lundqvists tre förutsättningar för en lyckad implementering undersöka om det uppkommit några implementeringsproblem inom socialtjänsten på grund av att kommunledningen regerar med en oppositionsbudget. För att besvara syftet ställde jag därför upp en frågeställning som utgår från Lundqvists tre villkor. Frågeställningen löd:- Har det uppkommit några problem inom socialtjänsten med att förstå de politiska besluten, kunna implementera de politiska besluten, eller vilja implementera de politiska besluten, på grund av budgetsituationen?Denna frågeställning, och därmed även mitt syfte, har jag önskat besvara genom att jämföra den uppkomna budgetsituationen med hur implementeringsarbetet såg ut vid normalfallet, det vill säga där kommunledningen regerar med sin egen budget. Detta har jag gjort genom att föra samtalsintervjuer med, för studien centrala, aktörer inom politiken och förvaltningen.Jag konstaterar utifrån dessa intervjuer att jag genom min studiehar fått vissa belägg för att budgetsituationen har bidragit till en del implementeringsproblem för socialtjänsten som inte har funnits före oppositionens budget började gälla.

Den ekonomiska globaliseringen och ökade världshandeln har lett till att multinationellaföretag till viss del fått ta sig an den roll som stater tidigare har haft och många företaghar börjat använda sig av corporate social responsibility (CSR) som ett verktyg för detta.Frågan är om utvecklingen har gjort att andra aktörer, såsom fackföreningar, som tidigarevarit en självklar aktör på den politiska arenan och en given del av den svenskaföretagssfären, nu kommit i skymundan. Det leder vidare till frågan om vadfackföreningar i så fall har för roll idag. Det föreligger ett gap i forskningen vad gällerfackföreningarnas roll i CSR-diskursen samt levnadslöner i utvecklingsvärlden, som kanses som en del av CSR-konceptet. Ambitionen är att denna kvalitativa flerfallsstudie skakunna bidra till den kunskapsbrist som tycks finnas gällande svenska fackföreningar ochderas syn och roll vad gäller CSR och specifikt levnadslöner. Resultatet av studien visaratt svenska fackföreningar överlag är skeptiska till CSR och att ett införande avlevnadslöner är komplext.

Enligt teorin för den så kallade miljökuznetskurvan är samband mellan inkomst per person och mängden föroreningar till en början positiv. Efter att inkomsten per person nått en viss nivå minskar istället föroreningsnivån med ökad inkomst per person. En tänkbar orsak är att individerna efterfrågar en bättre miljö när inkomsten ökar. Enligt politiska modeller, till exempel medianväljarmodellen, är det inte medelinkomsten som är relevant för politiska beslut utan snarare medianinkomsten. Denna studie testar en medianväljarmodell på svaveldioxidmängden i luften genom att ta hänsyn till inkomstfördelningen som mäts med ginikoefficienten.

Min studie presenterar en undersökning av en tolkningsprocess vid instuderingen av ett nyskrivet musikverk. Syftet är att beskriva det musikaliska och diskursiva samtal som pågår mellan parterna som deltar i denna process. Studien baseras på en dokumentation av mitt eget arbete och en kvalitativ analys av detta material. Som ett genomgående metodiskt grepp vid studiet av materialet har jag använt H.-G. Gadamers dialektiska hermeneutik som tolkningsmodell.