Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. Utgångspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen använt mig av traditionell rättsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet är omfattande och kräver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter är involverade i genomförandet och samverkan är ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap så är information ?mycket värdefull, ibland till och med livsviktig? (1). Informationssäkerhetsarbete syftar i korthet till att skydda information och för att möjliggöra det krävs det att utifrån de förutsättningar som finns att anpassade skydds- och säkerhetsåtgärder införs för att informationen ska få ett välavvägt, anpassat och kostnadseffektivt skydd i förhållande till dess värde för en organisation eller individ (1).I detta examensarbete har Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning utvärderats i syfte att utifrån ett informationssäkerhetsperspektiv se om den är tillämpbar som en säkerhetsåtgärd för andra Svenska myndigheter samt ta fram en uppdaterad version av metodiken.Kvantitativa och kvalitativa data har samlats in via enkätundersökning, litteraturstudie samt intervjuer och resultatet visar att applikationsgranskning passar väl in i det övriga informationssäkerhetsarbetet.Denna studie visar att Svenska myndigheter har brister i sitt informationssäkerhetsarbete och efterlyser konkreta exempel och metodstöd för att det ska bli bättre. I den här studien visar sig Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning vara en lämplig och flexibel grund som kan bidra med detta då den är anpassningsbar utifrån miljö och förutsättningar och en billig säkerhetsåtgärd som går fort att genomföra och klarar sig med små resurser. Metoden ger en god grund till ett fortsatt informationssäkerhetsarbete genom att den metodiskt steg för steg går igenom och granskar en applikation.

Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet.Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna.Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision.

Kvinnor som utsatts för våldtäkt kommer många gånger i kontakt med olika myndigheter. Enligt Campbells (2006) forskning blir våldtagna kvinnor alltför ofta osynliggjorda av samhällets myndigheter och därmed får de ett bristfälligt omhändertagande. Detta kan få allvarliga följder för kvinnan, såväl på kort som på lång sikt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av hur olika myndigheter inom den sociala sfären bemöter dem efter en våldtäkt. De myndigheter som åsyftas i denna rapport är kuratorer, socialsekreterare, psykoterapeuter samt personal på kvinnojourer, brottsofferjourer och ungdomsmottagningar.

Alltsedan EG-medlemskapet 1995 har Sverige och det svenska samhället med dess myndigheter i ökad grad påverkats av gemensamma europeiska processer, tankegångar och värderingar. I studien undersöks europeiseringsprocessen i den svenska statsförvaltningens kärnfunktioner; rättsväsendet och försvaret. Teoretiska utgångspunkter hämtas i huvudsak från Radaelli, Jacobsson och Johan P. Olsen. Inledningsvis ges en kortare introduktion om berörda myndigheter, innan ett antal centrala företeelser inom respektive myndighet lyfts fram för närmare granskning.

Uppsatsens syfte är tvåfaldigt. Dels syftar uppsatsen till att undersöka hur kommunikationen under krisen fungerade mellan inblandade myndigheter (Kungsbacka kommun, Räddningstjänsten i Storgöteborg, Polisen i Hallands län och Landstinget Halland), massmedier och medborgare.Dels syftar uppsatsen till att undersöka vilken roll internet spelade i kriskommunikationen under de 17 dagarna i mars 2005.Studien har genomförts främst genom samtalsintervjuer. Utöver det har skrivna redogörelser, pressmeddelanden, artiklar och andra dokument granskats.Studien visar att kommunikationen mellan myndigheter, massmedier och medborgare fungerade bra. Samordningen mellan myndigheter fungerade väl, mycket tack vare ett upparbetat nätverk. Likaså var kontakten med massmedia bra.

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt kring samverkan mellan myndigheter i och utanför rättsväsendet när det gäller brottsofferfrågor. Metoden vi har använt oss av är traditionell juridisk metod, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten samt doktrin. Vi har även deltagit i seminarium angående stöd till unga brottsoffer samt genomfört informationssökning via Internet. Uppsatsen behandlar vilka myndigheter och organisationer som en brottsdrabbad kan komma i kontakt med. Vi beskriver socialtjänstens ansvar för brottsoffer och vilka problem som kan uppstå vid eventuella insatser för brottsoffer.

Vårt syfte med studien var att belysa vilka möjligheter och förutsättningar myndigheter ger ungdomar till att stanna i sin hemkommun. Med studien ville vi få en kunskap om myndigheterna uppfattning av ungdomar. Valet av myndigheter baserades på hur deras beslut påverkar ungdomars framtid i val av utbildning, arbete och inflytande. Myndigheterna intervjuades med en grundmall, som var i en ostrukturerad form och med öppna frågor, per telefon eller under planerade möten. Målet med intervjuformen var att få informella svar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera Svenska myndigheters internrevision för att kunna dra slutsatser om i vilken ansvarslinje de befinner sig i dagsläget samt att föra en diskussion kring internrevisionens oberoende. I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer på sex olika myndigheter med krav på internrevision har empiri insamlats som tillsammans med teoretisk referensram ligger till grund för analys och slutsatser. Studien visar att Svenska myndigheters internrevision befinner sig i den tredje ansvarslinjen. Vissa variationer inom den tredje ansvarslinjen kan urskiljas på grund av dels otydliga riktlinjer för internrevisorerna för att kunna bibehålla ett oberoende i samband med råd och stöd och dels på grund av bristfälliga kunskaper i den andra ansvarslinjen avseende hur ansvaret ska fördelas. .

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet hos myndigheter och organisationer som de kommer i kontakt med då de har sökt hjälp. Enligt feministiska våldsforskningen måste våldet förstås och tolkas utifrån en samhällelig kontext som är utformad av mäns makt över kvinnor som resulterat i att männen besitter rollen som överordnad och kvinnan underordnad. Med Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö som underlag, presenterar jag myndigheters ansvar och uppdrag vid bemötandet av våldsutsatta kvinnor som jag sedan jämfört och analyserat tillsammans med feministisk teori och det empiriska materialet. Insamling av empirisk data gjordes utifrån semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnor där samtliga lämnat en relation som innefattat våld. Resultatet visar på att brister finns vid bemötandet hos myndigheter och organisationer.

Denna uppsats handlar om mål- och resultatstyrning som styrinstrument för staten. Mål- och resultatstyrning av statliga myndigheter sker genom regleringsbrev där politikerna ställer de övergripande målen för myndighetens verksamhet. Det är viktigt för myndigheten och det berörda departementet att hitta ett styrsystem som fungerar på bästa sätt. Det gäller här frågan om en effektiv ekonomistyrning. I vid mening är det en fråga om medborgarnas förtroende för den offentliga sektorns styrning, som skall garantera att skattemedel används på effektivaste sätt.

Hedersproblematiken kan vara ett komplicerat socialt problem för myndigheter att hantera i sitt arbete. Uppsatsen lyfter fram det arbetssätt som de olika myndigheter och organisationer i Göteborgs kommun använder sig utav för att hantera ärenden där det finns en hedersproblematik. Den belyser även dess samverkan och de problem som den enskilde kan uppleva i processen. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod för insamling av empiri genom intervjuer med de anställda på de olika myndigheterna samt kvinno- organisationerna. Den innehåller även en intervju med en som genomgått processen.

SammanfattningI dagens informationssamhälle ställs höga krav på den offentliga förvaltningen. Detta har lett till att många myndigheter har valt att publicera information på Internet. Några av myndigheterna har även lanserat olika typer av så kallade självbetjäningstjänster (e-tjänster). 24-Timmarsmyndigheten är regeringens vision om den framtida förvaltningen. Statskontoret utförde en förstudie beträffande standardmeddelanden under perioden november 2003 till augusti 2004.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva i vilken utsträckning statliga myndigheter efterlever sin finansiella budget och att analysera huruvida det finns ett samband mellan budgetefterlevnad och om myndigheterna upplever att de styrs med tight eller loose kontroll. Metod: Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt. De undersökningar som gjorts har skett genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Materialet analyseras genom statistisk bearbetning, kopplat till teorin. Materialet presenteras med tabeller och figurer.

Från litteraturen påverkar införandet av Web Services hos 25 storföretag och 3 myndigheter i Sverige. Undersökningen utfördes genom en enkät där motivations- och problemfaktorerna indelades i tre kategorier: innovation, organisation och miljö/omgivning och dessa graderades sedan på en femgradig skala. Den viktigaste kategorin enligt respondenterna var organisation. Dessutom lämnades möjlighet till att lämna egna faktorer och kommentarer. Inom kategorin innovation graderade respondenterna som högsta motivationsfaktorn att Web Services fungerar bra ihop med kommande standarder och som näst viktigast faktorn fördelar med plattformsoberoende.