Sökresultat:
16439 Uppsatser om Svenska miljörätten - Sida 52 av 1096
Replya? Varför svarar inte svenskar lÀngre?: - en studie i anvÀndning av och attityder till anglicismer pÄ ett svenskt företag
Uppsatsens syfte var att undersöka vilka och mÀngden av anglicismer som förekommer i kommunikation pÄ svenska mellan svenskar pÄ ett stort svenskt tekniskt företag med ett internationellt verksamhetsfÀlt. Företaget har engelska som koncernsprÄk i tal och skrift, men pÄ kontoret talar svenskar svenska sinsemellan..
Betalning av varor över Internet : Àr det en företeelse som uppfattas som sÀkert av svenska konsumenter?
Denna undersökning kartlÀgger svenska konsumenters uppfattning kring hur sÀkert de uppfattar betalning av varor via Internet. Detta sker genom att beakta olika faktorer, sÄsom kön, Älder, sysselsÀttning och civiltillstÄnd. Med betalning avses i den hÀr rapporten att en konsument betalar sina varor pÄ elektronisk sÀtt över Internet.I denna undersökning har metoden enkÀter anvÀnts. I undersökningen ingick 45 svenska konsumenter. MÄnga av konsumenterna kÀnner sig osÀkra vid betalning av varor över Internet, vissa kÀnner till och med att det Àr sÄ osÀkert att de helt enkelt avstÄr att handla varor över Internet pÄ grund av att detta..
Applicerbarheten i Modigliani och Millers teorem 50 Är senare : en empirisk studie av svenska och amerikanska företag
Syftet med denna uppsats Àr att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har nÄgon pÄverkan pÄ deras företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital.Uppsatsen har anvÀnt sig av en kvantitativ ansats dÀr regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mÀta sambandet mellan variablerna.Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags vÀrde. Ett företag finansierat med skulder blir pÄ grund av skattereduktioner högre vÀrderat Àn ett obelÄnat företag.  Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsÀttningsgrad och P/BV till skillnad frÄn de amerikanska dÀr det inte förekommer ett samband. BÄde de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsÀttningsgraden och avkastning pÄ eget kapital, samt ett samband mellan företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital. .
En ja?mfo?rande analys av styrdokument fo?r Svenska 3 och Svenska som andraspra?k 3 : Centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet i kurserna Sve03 och Sva03
Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.
UtvÀrdering av svenska företags anvÀndning av interna och externa Web Services och deras syn pÄ Web Services fördelar
Web Services Àr en av de mest populÀra utvecklingstrenderna som finns idag. Inom litteraturen tas en mycket positiv bild fram av Web Services som Àr en relativt ny teknik och Àr dÀrmed inte helt fÀrdigutvecklad. Enligt Deitel et al. (2003) kan det dÀrför vara svÄrt för företag att utnyttja tekniken för att kunna uppnÄ alla fördelar som teoretiskt sÀgs finnas med interna och externa Web Services.Syftet med undersökningen Àr att undersöka i vilken omfattning som Web Services finns idag pÄ svenska företag nÀr det gÀller interna och externa Web Services, och hur företagen anser att tekniken fungerar med avseende pÄ fördelar, jÀmfört med vad som sÀgs inom litteraturen.För att besvara problemstÀllningen har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet visade att svenska företag har mestadels interna Web Services men att omfattningen Àven innefattar externa Web Services, vilka för tillfÀllet vÀxer.
Svenska som andrasprÄk - hur organiseras Àmnet i praktiken?
Bakgrunden till den hÀr studien Àr att det rÄder en oklarhet, stora bristeroch skillnader i hur olika skolor har valt att organisera Àmnet svenskasom andrasprÄk. Rapporter och kartlÀggningar har visat attstyrdokumenten inte alltid följs men ocksÄ att styrdokumenten i vissafall Àr otydliga och lÀmnar möjlighet för tolkningar.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att redogöra för en studie av hur sexskolor i tre kommuner har valt att organisera undervisningen i svenskasom andrasprÄk och hur vÀl det stÀmmer överens med styrdokumenten.Inledningsvis presenteras en kort genomgÄng av Àmnet svenska somandrasprÄks utveckling och vad som finns att lÀsa om Àmnet istyrdokumenten. DÀrefter följer en genomgÄng av forskningen kringandrasprÄksutveckling och om vad som stÄr i styrdokumenten omsprÄkutveckling. Avsnittet avslutas med en genomgÄng av organisationav Àmnet svenska som andrasprÄk inom forskning och styrdokument.Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med desex olika skolornas rektorer.
Vad blir bÀttre med Ären? : En komparativ undersökning av elevtexter frÄn högstadiet och gymnasiet
1SammandragDetta arbete innehÄller en kvantitativ studie av elevtexter frÄn Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Undersökningen Àr komparativ och elevtexterna frÄn respektive Ärsgrupp jÀmförs med varandra. Det Àr totalt 20 elevtexter frÄn nationella provet i svenska VT 2011 som analyseras.Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka skillnader i sprÄklig kvalitet i ett antal elevtexter, av liknande uppgiftstyp, som Àr skrivna av elever i högstadiet respektive gymnasiet. Undersökningen ska redogöra för hur ungdomars skrivutveckling kan ÄskÄdliggöras under skolÄren mellan Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Det visar sig att elevtexterna frÄn Svenska B i jÀmförelse med Ärskurs 9-texterna i genomsnitt innehÄller fler ord, lÀngre meningar, fler lÄngord, högre ordvariation, lÀngre fundament samt fÀrre subjektsfundament.
Marknad i förÀndring : Om den svenska spelmarknaden
Denna uppsats behandlar hur ett företag som agerar pĂ„ en förĂ€nderlig marknad skall kunna behĂ„lla eller öka sin marknadsandel. Detta dĂ„ företaget ej kan erbjuda ett bra marknadspris. I denna speciella situation befinner sig Svenska Spel och undersökningen Ă€r dĂ€rför riktad motdetta företag.Det finns tidigare forskning, frĂ€mst olika fallstudier, om Svenska Spel. Ăven har forskning berört vilken marknad som anses vara det mest effektiva ur en samhĂ€llsekonomisk vinkel. Att stĂ€lla Svenska Spel mot den konkurrens som uppstĂ„tt finns det mindre forskning om.
Hur arbetet inom socialtjÀnsten har förÀndrats efter lagÀndringen, dÀr barn som bevittnat vÄld fÄtt brottsofferstatus och rÀtt till stöd och hjÀlp
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
En studie inom socialt arbete om förhÄllningssÀtt till Àldre med alkoholproblematik
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
Tio Är i EU - En jÀmförelse över tid av EU-medelmskapets pÄverkan pÄ den svenska myndigheten
Sedan Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen 1995 har integrationen inom EU pÄverkat den svenska förvaltningen allt mer. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att belysa vilka förÀndringar som skett inom den svenska myndigheten pÄ grund av EU-medlemskapet över tid och knyta an dessa förÀndringar till europeiseringsdebatten. För att möjliggöra detta har vi valt att undersöka hur NaturvÄrdverket och Kemikalieinspektionen pÄverkats av EU-medlemskapet över tid. Vi gör en tidsjÀmförelse genom att utgÄ ifrÄn tvÄ tidigare undersökningar av EU:s pÄverkan pÄ den svenska myndigheten frÄn 1998 och 2000. De omrÄden vi studerar Àr pÄverkan, styrning och samordning samt organisation.
Svenska och finska kursplanen : En jÀmförelse av den svenska och finska kursplanen i geografi
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka likheter och skillnader det gÄr att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att fÄ en indikation pÄ om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgÄng i globala tester medan den svenska skolan gÄr betydligt sÀmre. Samt att se om det finns indikationer pÄ vilka krafter som kan ha pÄverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet sÄ anvÀnds en textanalys av de bÀgge kursplanerna och dessa stÀlls emot varandra för att finna hur de tvÄ kursplanerna skiljer sig frÄn varandra och vilka likheter de har. Denna studie visar pÄ att de tvÄ kursplanerna har vÀldigt stora likheter och knappt nÄgra skillnader utöver ordval. Studien visar ocksÄ pÄ att det inte tycks vara de globala testerna sÄ som PISA som har inverkan pÄ kursplanerna i geografi utan att de mÄste pÄverkas av andra krafter..
Crowdfunding - En svensk kontext : En studie av inre och yttre motivationsfaktorers inverkan pÄ svenska individers vilja att finansiellt stödja svenska tillvÀxtföretag genom crowdfunding
Bakgrunden till studien bygger pÄ nuvarande finansieringssvÄrigheter svenska tillvÀxtföretag möter i tidiga skeden, nÄgot som pÄverkar Sverige negativt eftersom dessa företag kan vara en lÀnk till svensk tillvÀxt och fler arbetstillfÀllen. DÀrför studeras i studien det nyligen framvuxna finansieringsalternativet ?Crowdfunding? som en eventuell lösning pÄ problemet. Vidare existerar ett akademiskt gap inom förstÄelsen av vad som motiverar en individ att engagera sig i crowdfunding vilket Àr intressant att studera givet kontexten..
Delaktighet och integration i Sverige? Ănnu inte fullt ut! - En kvalitativ studie om invandrarungdomars upplevelser kring delaktighet och integration i det svenska samhĂ€llet
Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka invandrarungdomars upplevelse av delaktighet och integration till det svenska samhÀllet. Vi vill öka förstÄelsen för sprÄkets betydelse för integration och delaktighet. FrÄgestÀllningar: 1. Upplever ungdomarna att de Àr en del av det svenska samhÀllet och dÀrmed integrerade? Har det i sÄ fall nÄgon betydelse för vilket land de identifierar sig med, det vill sÀga ursprungslandet eller Sverige?2.
De svenska hushÄllens skuldsÀttning : En ekonometrisk analys av faktorer bakom hushÄllens skuldsÀttningsbeteende
I denna uppsats analyseras hur utvalda faktorer inverkar pÄ de svenska hushÄllens skuldsÀttning. Detta görs genom att tvÄ olika ekonometriska modeller skattas pÄ tvÄ olika skuldkvoter. Skuldkvoterna som anvÀnds Àr skulder i förhÄllande till disponibel inkomst och skulder per hushÄll. Förklaringsfaktorerna jag testar för Àr förvÀntan om framtida inkomster, befolkningssammansÀttningen, förmögenhetsutvecklingen och rÀnteutvecklingen.Jag finner starka belÀgg till att befolkningssammansÀttningen, real förmögenhetsutveckling samt rÀnteutvecklingen inverkar pÄ de svenska hushÄllens skuldsÀttningsgrad. DÀremot finns inga belÀgg för att den finansiella förmögenhetsutvecklingen inverkar pÄ skuldsÀttningen.