Försvarsmaktsorganisationen har varit i förändring sedan försvarsbeslutet 2004, då Försvarsmakten gick från ett invasionsförsvars till ett rörligt insatsförsvar. Denna nya inriktning innebär att de svenska enheter skall kunna genomföra uppdrag långt ifrån den svenska kusten och infrastruktur, vilket kan medföra en del nya intressanta frågeställningar.Ett exempel på en sådan frågeställning är om de svenska enheterna är lämpliga för sådana uppdrag då det gäller att ta hand om och transportera eventuella skadade ombord. Har sjukvårdsorganisationen och Försvarsmakten medel till att transportera och ge adekvat vård vid större krissituationer internationellt?Uppsatsen syfte är att genom ett organisationsteoretiskt perspektiv undersöka hur Försvarsmaktens förmåga att ta hand om skadade vid internationella missioner ser ut, samt vilka brister i organisationen som kan påvisas.Den metod som har använts är den deskriptiva metoden tillsammans med fallstudier. Det som har studerats är svenska reglementen, doktriner samt den utländska Nato doktrinen AJP 4-10.

Detta examensarbete syftar till att beskriva döva invandrarbarns skolsituation i den svenska specialskolan och främst skildra elevernas inledande möte med, och tid i skolan samt undersöka hur skolans lärare konkret arbetar för att lära de döva invandrareleverna svenskt teckenspråk och svenska skriftspråket. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med två experter inom dövområdet, nämligen Carin Roos och Louise Danielsson. Även två verksamma lärare från två olika specialskolor har intervjuats. En av experterna och en av lärarna är döva och vid intervjuerna med dem användes både teckenspråkstolkar och videoinspelning. I resultatdelen skildras lärarnas erfarenheter av det allra första mötet med det döva invandrarbarnet samt hur den allra första språkinlärningen och språkutvecklingen inleds via teckenspråket, för många av barnen är språklösa när de börjar specialskolan.

Inledning: Talent Management är ett begrepp och ett arbetssätt som alltmer implementeras i svenska organisationer och det ligger högt upp på deras agenda. Talang och talangidentifikation är idag en viktig del i att bemöta den ökade konkurrensen. Att identifiera talang är ett sätt att behålla de medarbetare som är viktiga för organisationen samt ett sätt att utveckla organisationen genom att ta tillvara på humankapitalet.Syfte: Att öka förståelsen kring talangidentifikation på svenska organisationer. Vi vill även bidra med en förståelse för hur de individualistiska och kollektiva perspektiven har påverkat svenska organisationer i dess utformning och tillämpning i att identifiera talang. Vi vill även öka förståelsen kring vad dessa perspektiv har att lära av varandra och vad detta resulterar i.

Syftet med den här undersökningen var att få kunskap om hur musik kan användas som verktyg för att underlätta läs- och skrivinlärning i svenska för de lägre åldrarna. Vi ville veta om någon särskild del av musiken gynnar läs- och skrivprocessen extra mycket och på vilket sätt den påverkar barnens språkliga utveckling. En annan fråga vi ville ha svar på var hur verksamma lärare ser på integreringen av musik i svenskämnet och hur de arbetar med det. Vi fördjupade oss i ämnena språkutveckling, musikens påverkan, olika inlärningsstilar och vad språk och musik har gemensamt innan vi utförde studien. Därefter utförde vi fyra kvalitativa intervjuer med verksamma lärare inom svenska och musik.

Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstå det moderna samhällets individualistiska påtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma präster inom Svenska kyrkan med fokus på hur de upplever sin vardag i dagens tjänstebetonade samhälle. Studien stärker att Durkheims kollektivistiska samhälle till stor del har försvunnit i Sverige till förmån för det individualistiska samhället. Uppsatsen illustrerar följaktligen att även en institution som inte borde märka av individualisering och tjänstesamhället präglas av dessa processer. Utifrån respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser på Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan präglas av rådande samhällslogik på flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör på en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning står i fokus.

Författaren utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida det existerar någon skillnad i riskjusterade pekuniära prestationer mellan traditionella och »etiska« fonder på den svenska fondmarknaden. Författaren kartlägger först den svenska fondmarknadens bestånd av »etiska« fonder. Därefter upprättar författaren en databas över samtliga de fonder på den svenska fondmarknaden ? »etiska« såväl som traditionella ? som verkar inom de två klart avgränsade investeringsuniversumen »Sverige« och »Global, mix bolag«. Till denna databas för författaren uppgifter om fondernas riskjusterade pekuniära prestationer, kvantifierade i de tre prestationsmåtten Sharpemått, Treynormått och Jensenmått samt baserade på historiska data för den senaste treårsperioden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det är som påverkar svenska som andraspråkselevers motivation att lära sig svenska som andraspråk på gymnasiet. Forskningsfrågorna är: 1. Hur motiverade är eleverna i undersökningsgruppen att lära sig svenska? 2. Finns det någon som helst giltighet i de förklaringar till motivationen som forskningen redan har fört fram? 3.

Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrån vad den nya ämnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen är att litteraturhistoria får en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som använts i undersökningen är textanalys där den nya ämnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann närläsning. Enligt resultatet har det framgått att principerna för den nya ämnesplanen är tydlighet och att kurserna bygger på varandra. Momentet litteraturhistoria är till stor del knutet till litteraturvetenskap och användning av dess begrepp, samt tolkning och värdering av skönlitterära verk.

Studien bygger på en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf Hjältar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag på hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat på att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhället. Studien visar hur invandrare framställs som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sätts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

Studien syftar till att granska fyra svenska morgon- och -kvällstidningars skildring av krisen på Krim: vad konflikten handlar om, hur de olika parterna avbildas, vilka attribut som knyts till parterna och vilka relationer som beskrivs, för att kunna jämföra tidningarnas bild av krisen och se hur hur tidningsrapporteringen sker i kris och krig..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet..

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats behandlar innehållet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mångfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förståelse av deras medmänniskor. Vidare vill den utreda hur världens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och läroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkätundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av två av de största läroböckerna för historia på gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belägga att icke-västerländsk historia nedprioriteras hårt både i klassrummen och i läroböckerna.