Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka dÄ det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehÄller ett urval pÄ 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har anvÀnts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och tvÄ olika rÀntefonder. UtifrÄn historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

Bakgrund: Dagligen diskuteras utlÀndsk makroekonomiska data i svensk media, dÀr förvÀntningarna pÄ utvecklingen av dessa sÀtts i sammanhang med utvecklingen pÄ den svenska börsen.Syfte: MÄlet med den hÀr studien var att utröna i hur stor utstrÀckning denna information kan anses vara betydande för en aktieinvesterare med kapital pÄ den svenska börsen. HÀnsyn togs Àven till börscykler samt varierande tidsperioder.Genomförande: Med grund i the Arbitrage Pricing Theory genomfördes multipla regressionsanalyser, med det svenska indexet OMXS30 som beroendevariabel. Undersökningarna baserades pÄ mÄnadsdata för perioden april 1991 till och med augusti 2006. Den makroekonomiska datan försköts dÀrtill en period för att ta hÀnsyn till variablernas eventuella fördröja effekter pÄ Stockholmsbörsen.Resultat: Integrationen mellan börserna visade sig ha ökat över tiden, med undantag för extraordinÀra perioder som IT-boomen, dÀr makroekonomiska fundamentaldata istÀllet slÄs ut. En positiv utvecklingen av lÄngrÀntan samt konsumentförtroendet i USA tyder pÄ en samtida börsuppgÄng i Sverige.

On the 15th of May 2011 the former leader of the International Monetary Fund, Dominique Strauss-Kahn, was accused of sexually assaulting a maid in a hotel room in New York. Strauss-Kahn was cleared of all charges on the 23rd of August 2011 since it could not be proven that he had forced the maid to have sexual relations with him.The purpose of this study is to examine how the case was framed in two Swedish newspapers, Svenska Dagbladet and Aftonbladet. Svenska Dagbladet is a broadsheet newspaper and Aftonbladet is a tabloid newspaper. The purpose of this study is also to find differences and similarities in the framing of the case in broadsheet newspapers and tabloid newspapers.The study is primarily based on two different theories; the framing theory and the tabloidization theory. The method used is critical discourse analysis based on van Dijks theories and methods.

Det finns mÄnga teorier som försöker förklara underprissÀttning pÄ aktier i samband med börsintroduktioner. I huvudsak kan dessa teorier delas in de som bygger pÄ asymmetrisk information mellan utfÀrdare av aktierna, investmentbanken samt investerare och de teorier som antar symetrisk information mellan dessa parter. Prisstabilisering och stödköp har ocksÄ diskuterats i samband med underprissÀttning.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om prisstabilisering förekommer efter börsintroduktioner pÄ den svenska aktiemarknaden. Studien omfattar 232 börsintroduktioner som Àgt rum pÄ Stockholmsbörsen mellan Ären 1979 till 1997. Den empiriska undersökningen följer i stort Ruud (2003).Jag finner att prisstabilisering förekommer pÄ den svenska markaden men resultaten tyder pÄ att det enbart Àr de aktier vars initiala avkastning som befinner sig kring noll som stödköps..

Syfte: Studien hade som syfte att undersöka speciallÀrares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frÄgestÀllningar belystes:? Vilken roll har speciallÀrare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska?? Vilka faktorer uppfattar speciallÀrare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? ? Vad uppfattar speciallÀrare att stöd i matematik och svenska Àr?? Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet dÀr grunden Àr att lÀrande sker i samspel med andra och dÀr kommunikation och delaktighet Àr viktiga komponenter för att lÀrande och utveckling ska Àga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien dÄ resultatet visade att detta perspektiv förekom. Metod:För att nÀrma oss speciallÀrarnas uppfattningar i frÄgan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ en ökad förstÄelse för vilka konsekvenser IAS 41 om vÀrdering av biologiska tillgÄngar kan komma att fÄ för svenska skogsföretags redovisning. IAS 41 standarden och dess för och nackdelar har varit vÄr utgÄngspunkt i litteraturgenomgÄngen dÀr vi tillsammans med relevanta teorier och redovisningsprinciper försöker analysera och förstÄ vilka effekter som kan uppkomma i och dess införande..

Uppsatsen behandlar lÄgprisbutikers etablering pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Fokus ligger pÄ dessa butikers intrÀdes- och lokaliseringsstrategier. Eftersom etablering Àr knutet till en mÀngd olika faktorer och för att fÄ en tydlig bild av den rÄdande situationen pÄ den svenska dagligvarumarknaden, liksom i vilken riktning marknaden Àr pÄ vÀg har Àven en marknadsanalys gjorts. Den svenska dagligvarumarknaden har lÀnge karaktÀriserats av internationellt sett höga priser och ett fÄtal stora aktörer. Situationen hÄller dock pÄ att förÀndras i och med lÄgprisbutikernas intrÀde.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka ifall det överhuvudtaget Àr rimligt att begÀra att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats Àr ur ett frÀmst muslimskt, men ocksÄ ur ett svenskt perspektiv. För att fÄ svar pÄ min frÄga har jag valt följande frÄgestÀllningar:- Hur skiljer sig ett muslimskt samhÀlle och muslimska normer frÄn det svenska samhÀllet?- Vilka ?problemomrÄden? finns för muslimska elever som gÄr i en svensk skola?- Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten?Min slutsats av min undersökning Àr att det inte Àr rimligt att begÀra att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förstÄelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra.

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? AnvÀnds interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lÀrarlagen upp de svenska minoriteternas stÀllning eller vet lÀrarna vilka de Àr? Finns det lÀrare med mÄngkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka Àmnen undervisar i sÄdana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frÄgor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola Äk 6 ? 9. De 10 medverkande lÀrarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lÀrarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frÄgeformulÀr. Kompletterande frÄgor stÀlldes genom intervjuer.

Strax efter milleniumskiftet har ett flertal svenska filmer gjorts som Àr influerade av populÀrgenrer som förhÄllandevis skiljer sig frÄn vad filmpubliken i Sverige Àr van vid, dÀribland science fiction och skrÀck. Tre svenska filmer gjorda under 00-talet: Storm, Frostbiten och Kenny Begins, har valts ut för att se hur de förhÄller sig till Àldre och mer vÀlbekanta konventioner i svensk film men ocksÄ konventioner hos de mer internationellt spridda genrer som analysexemplen tillhör. .

I samband med lÄgkonjunkturen 2008 har det skett en ökning av preferensaktieemissioner pÄ den svenska marknaden. DÄ detta Àr ett relativt nytt fenomen pÄ den svenska börsen har fÄ studier genomförts om hur bolagets börsvÀrde pÄverkas av offentliggörandet av en preferensaktieemission. För att undersöka hur börsvÀrdet förÀndras genomför vi en eventstudie dÀr vi testar den svenska marknadens effektivitet vid offentliggörandena. Vi studerar om det uppkommer avvikelseavkastningar i samband med offentliggörandet av bolagens beslut. Dagen för offentliggörandet visar resultatet i vÄr studie en genomsnittlig negativ signifikant reaktion med 1,25 %.

2008 kom den första rapporten frÄn Shiptalks undersökning ?Life at Sea ? Seafarer Attraction and Retentention Survey?. I rapporten presenteras vad respondenterna i den internationella studien anser Àr det viktigaste respektive vÀrsta med livet till sjöss, varför de en gÄng gick till sjöss och vad som fÄr dem att stanna kvar (Shiptalk, 2008). Rapporten visar intressanta resultat och att göra en liknande undersökning med fokus pÄ svenska sjömÀn föreföll vara en vÀrdefull idé. Med hjÀlp av en internetbaserad enkÀt var det möjligt att erhÄlla svar frÄn nÀstan hundra aktiva sjömÀn pÄ vad som fick dem att gÄ till sjöss och vad som fÄr dem att stanna kvar.

 FöremÄl för denna magisteruppsats i offentlig rÀtt Àr det EG-rÀttsliga IPPC-direktivet om samordnade ÄtgÀrder för att förebygga och begrÀnsa föroreningar. Syftet har varit att undersöka direktivets implikationer pÄ den svenska rÀtten. Fokus har legat pÄ direktivets processuella delar som anknyter till principerna om god förvaltning, samt den processuella och institutionella autonomin. Uppsatsen har visat pÄ att direktivet innefattar flera aspekter av god förvaltning som inverkar pÄ den svenska rÀtten, men Àven att mÄnga av dessa redan innan genomförandet varit en del av den svenska rÀttsordningen. Samtidigt har uppsatsen visat pÄ att direktivet inte nÀmnvÀrt begrÀnsar medlemsstaternas processuella eller institutionella autonomi.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka gymnasieelever med tvÄ utlandsfödda förÀldrar pÄ nationella program som lÀser Svenska som andrasprÄk (SVA) och vilka som lÀser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgÄng som spelar roll för deras val av Àmne. Vad eleverna anser om skolÀmnet SVA utreds ocksÄ kort. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning genomförd med 53 elever pÄ en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen Àr mycket heterogen nÀr det t ex gÀller sprÄklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som lÀser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som lÀser SVE Àr födda i Sverige eller har en lÄng vistelsetid i landet.

CSR har kommit att bli centralt i mÄnga företags strategier. Vissa akademiker hÀvdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbÀttra sitt CSR-arbete medan andra pÄstÄr att det endast Àr ett sÀtt att framhÀva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad frÄn de mÄnga artiklar som skrivits om vad företag kan vinna pÄ medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istÀllet likt Knudsen (2011) pÄ vilka företag som har nÄgot att vinna pÄ engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgÄr frÄn Knudsens pÄstÄenden och prövar om dessa stÀmmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. VÄra resultat pekar mot att pÄstÄendena i huvudsak stÀmmer men att de bakomliggande orsakerna varierar nÀr man jÀmför vÄr geografiska begrÀnsning mot Knudsens mer globala fokus.