Bakgrund: En rad små och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen är nu i färd att göra gör nu sitt intåg på den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags internationaliseringsprocesser finns det ett antal teorier enligt vilka det görs på olika sätt. Dessa teorier är främst baserade på andra typer av företag än på sådana som nu står inför att etablera sig i Latinamerika. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av valda internaliseringsteorier analysera internationaliseringsprocessen för små och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska små och medelstora IT- och telekomföretag.

Syfte:Syftet med undersökningen är att undersöka hur eleverna upplever vikten av kunskaper i matematik och svenska i ämnet hem och konsumentkunskap. Vidare vill jag undersöka om och hur lärare synliggör och implementerar matematik och svenska när de undervisar i hem och konsumentkunskap.Metod:För att få svar på syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ och kvantitativ inriktad studie. Både intervju och enkät valdes som metod för insamlandet av data. En så kallad metodtriangulering. Studien baseras på två stycken lärarintervjuer samt en elevenkät i årskurs 6.

Uppsatsen är en kvantitativ studie som undersöker vilka faktorer som har kunnat förklara den svenska swapspreaden under tidsperioden 2001-12-31 till 2008-10-31. Resultatet är en linjär regressions modell som påvisar att swapspreaden är kointegrerad med svenska statens upplåningsbehov samt räntespreaden för europeiska kommersiella obligationer. På kort sikt förklaras swapspreaden av bland annat att den är mean reverting kring ett långsiktigt samband med tidigare nämnda variablerna, basis risken, den historiska volatiliteten på aktiemarknaden, bankaktiers utveckling i förhållande till övriga aktiemarknaden samt lutningen på Money Market kurvan..

Socialt ansvar är en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel är ett företag som måste ta ett stort socialt ansvar, dels på grund av sina produkter och dels sin ägarstruktur. Deras produkter lockar med spännig och möjligheter till rikedom men produkterna har också en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende där individen själv och andra människor i dess närhet påverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgänglighet över Internet har kraven på spelbolagens sociala ansvar stärkts.

I denna uppsats har jag fortsatt den ndersökning av svenska inlärare av franska som påbörjades i min C-uppsats. Avsikten har varit att studera om de språkliga avvikelser från den franska normen som upptäcktes i den förra studien kvarstår även denna gång då studien inte längre gäller vokaldurationer utan istället det tonala förloppet och final förlängning.Svenska inlärares prosodiska konstruktioner har studerats och jämförts med mönstret för fransktalande referenspersoner. Antagandet var att man skulle kunna observera tydliga, och därtill likartade, avvikelser från den franska normen - avvikelser som eventuellt skulle kunna härledas till det svenska modersmålet och de prosodiska skillnaderna mellan språk med betoningsbaserad respektive stavelsebaserad rytm. Informanterna utgjordes av två grupper av svenska inlärare av franska, den ena med informanter som enbart lärt sig franska i svensk skolmiljö och den andra med inlärare som därutöver under en period även vistats i en franskspråkig omgivning. Tydliga avvikelser från den franska normen märktes för samtliga svenska informanter men någon inbördes gruppering bland inlärarna kunde inte noteras.

Vårt syfte med denna undersökning var att lyfta fram hur elever och lärare förhöll sig till användandet av andra modersmål än svenska i skolan och i vilka situationer eleverna uppmuntrades att tala sina respektive modersmål. I arbetet tänkte vi undersöka vad lärare ansåg om sambandet mellan modersmål och identitet. Detta fick vi svårighet att besvara då vi valde att inte fråga lärarna rakt ut om vad de ansåg om detta. Vi trodde att vi skulle kunna utläsa svaret i de övriga frågorna, vilket visade sig inte vara fallet. För att besvara undersökningens syfte och frågeställningar har vi genomfört enkätundersökning och intervjuer med både lärare och elever samt observationer.

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig på Säljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sätter krav på en likvärdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andraspråksinlärning, interaktion och samspel i klassrummet och användning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdämnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien är att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan användas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andraspråk i årskurs två och tre.MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Den har inslag av etnografin som fokuserar på den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar på att optimera en verksamhet.

Problem: Leveranser av IT tjänster från lågkostnadsländer till Sverige.Syfte: Att ta reda på hur svenska företag ser på leveranser av IT tjänster från lågkostnadsländer och ta reda på vilka drivkrafter och hinder som existerar. Eftersom Indien är det land som står för de största volymerna vad gäller produktion av IT tjänster så blir det naturligt att fokusera mest på det landet.Teori och modell: Idag produceras hälften av världens IT tjänster i Indien. Svenska företag ligger ungefär tre år efter sina brittiska och amerikanska kollegor vad gäller att köpa IT tjänster från Indien.Metod: Vi valde en kvalitativ metod för att få fördjupad information kring ämnet och genomförde nio intervjuer med olika svenska företag. Förutom dessa intervjuer hämtade vi data från publicerade artiklar.Resultat: Vår undersökning visar på att Indien är ett land att satsa på vad det gäller leveranser av IT tjänster. Att hitta tillräckligt stora IT projekt för att Indien ska ses som lönsamt, verkar vara det främsta hindret.

I och med införandet av det nya regelverket IFRS/IAS så har alla noterade företag i EU samma regelverk att rätta sig efter. Uppsatsens syfte är att se om de engelska företagen trots detta lämnar mer information i sina årsredovisningar och därmed är mer transparanta än svenska företag. För att undersöka hur transparenta företagen är så har vi utifrån regelverket utarbetat en checklista som vi applicerat på de utvalda företagens årsredovisningar. Under samtliga punkter har vi ställt oss frågorna om informationen är begriplig och om den är relevant. Vi har kommit fram till att trots att svenska och engelska företag använder sig av samma regler så lämnar engelska företag mer utförlig information.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de svenska företagens syn på den nya situation som uppstår i och med införandet av utsläppsrätter. Vi kommer att studera hur konkurrenssituationen förändras samt hur företagens verksamhet påverkas av det nya systemet och hur denna syn skiljer sig utifrån de olika branschernas förutsättningar. Vi ämnar speciellt försöka undersöka hur det nya systemet påverkar investeringsviljan i miljöförbättrande åtgärder i företagen. Vi har i vår uppsats tillämpat resonemang om marginalkostnadsprissättning samt vilka effekter olika tilldelningsförfarande har som kostnadsfördelare. Intervjuer har genomförts med representanter för Lunds Energi AB och Höganäs AB.

Under de senaste sju åren har golfintresset i Sverige stadigt minskat. Denna studie tar upp möjligheten att genom en mer dynamisk prissättning återvinna golfintresset i Sverige och öka golfklubbars intäkter. För att åstadkomma detta utgår studien från att teorier om intäktsmaximering (revenue management), hämtade från besläktade branscher som flyg och hotell, även är applicerbara på golfbranschen. För att undersöka frågeställningen ?Hur kan en modell för ytterligare differentierad prissättning tas fram för den svenska golfmarknaden?? har en kvantitativ undersökning gjorts.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet..

Forskningens centrala frågeställning är: Hur ser arbetsförhållandena ut för svenska frilansjournalister som bor och tjänstgör utomlands? Syftet har varit att utreda hur de svenska frilansjournalisterna i utlandet själva ser på sitt arbete och sina arbetsförhållanden. Alltifrån löner och arbetstider till arbetsmiljö och pressfrihet diskuteras.Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra svenska frilansjournalister som tjänstgör utomlands. En som tjänstgör i Mellanöstern, en i Indien, en i Frankrike och en i Finland. Det har varit en jämn könsfördelning av de tillfrågade.

Uppsatsen undersöker med användande av rangsummetest om LPM-modellen är mer lämplig än riskmått baserade på varians och systematiska riskmått baserade på CAPM för analys och urval av svenska hedgefonder under perioden 1996 - april 2001..

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.