Studier visar att allt fler studenter som trÀder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den hÀr komparativa fallstudien undersöker hur lÀromedel i svenska pÄ gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de tvÄ lÀromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.Den hÀr undersökningen visar att de tvÄ granskade lÀromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i lÀromedlen Àr: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt sprÄkbruk och trÀning i texttyper som kan sÀgas förbereda för ett akademiskt skrivande.Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan lÀromedel som Àr riktade till olika program. En skillnad mellan lÀromedlen Àr utformningen av arbetsuppgifter till eleverna.

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda en skönlitterÀr roman och en underhÄllningsfilm i Àmnesintegrerad undervisning i syfte att uppnÄ mÄlen i svenska och historia pÄ gymnasiet. Som underlag för mitt arbete har jag anvÀnt Steven Spielbergs SchindlerŽs list och Jan Guillous VÀgen till Jerusalem. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens intentioner, samt svensk- och historielÀrares Äsikter om mediernas anvÀndbarhet i Àmnesintegrerad undervisning. Undersökningen visade att lÀrare uppfattade filmens och romanens integrationsmöjligheter som mycket vÀl anvÀndbara i syfte att uppnÄ kursmÄlen, vilka i sin tur tydligt uttryckte en gemensam nÀmnare mellan svenska och historia, det vill sÀga som identitetsskapande. Vidare Äterfanns förenande element sÄ som en historisk dimension, en kritisk medvetenhet och sprÄket som medium för kommunikation.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

SammandragUndersökningen behandlar hur inlÀrare i svenska som andrasprÄk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. LÄngt ifrÄn att vara marginella, felaktiga uttryck, Àr bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastÀn dessa kan vara diffusa och svÄrinringade.En enkÀt genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmÄlssvenska, sv1, dÀr eleverna fick bedöma tio meningar dÀr verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansÄgs av informanterna som anvÀndbar, vardaglig och talsprÄklig, sÀrskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansÄgs studiens meningar som dÄlig svenska, men frekvensen av elever som ansÄg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ÀndÄ anvÀnder liknande meningar.Svas-inlÀrarna uppvisade en större osÀkerhet kring bruket jÀmfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvÀndning. OsÀkerheten rör snarare kÀnslan för huruvida uttryckssÀttet Àr korrekt eller inte..

Denna uppsats handlar om hur lÀrare resonerar om undervisning i klasser med flersprÄkiga elever och hur de resonerar kring flersprÄkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmÄlslÀrarna. VÄrt syfte med denna studie har varit att komma lite nÀrmare pÄ undervisningen av flersprÄkiga elever och belysa detta ur ett lÀrarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lÀrare i tre olika skolor. Samtliga lÀrare i vÄr undersökning ser flersprÄkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. FlersprÄkighet i skolan ses av lÀrarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger lÄngt efter i utvecklingen av det svenska sprÄket. Trots de positiva stÀllningstagandena frÄn lÀrarnas sida om modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄl och svenska som andrasprÄksundervisning, framkommer det i vÄr studie att det ?typiska? Àr att vara ensprÄkigt eftersom studien visar att det rÄder dÄligt samarbete med modersmÄlslÀrare, brist pÄ kompetenta svenska som andrasprÄkslÀrare och obefintligt flersprÄkig undervisning..

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemslÀnderna i den Europeiska Unionen pÄgÄr inom en mÀngd omrÄden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat pÄ en stor variation mellan ledarskap i Europeiska lÀnder, samtidigt som andra studier pÄvisar att nationell kultur tycks ha inverkan pÄ ledarskap. TvÄ lÀnder inom EU som skiljer sig avsevÀrt Ät med avseende pÄ kultur Àr Sverige och Spanien. Det blir dÄ intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som Àr prÀglad av den svenska kulturen i sitt sÀtt att leda, antar i Spanien. PÄverkar den spanska kulturen svenska ledare, och sÄ fall hur mycket och pÄ vilket sÀtt? Syfte: Syftet Àr att bidra med förstÄelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha pÄverkat ledarskapsstilen.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med en utökad kunskap kring generation Y, som definieras som bestÄende av 80- och 90-talister, och deras arbetsvÀrderingar. Genom att undersöka vilka arbetsvÀrderingar svenska 80- och 90-talister besitter diskuteras begreppet generation Y och om dessa bÄda grupper kan betraktas som enhetliga gÀllande arbetsvÀrderingar. En enkÀtundersökning genomfördes bland svenska högskolestudenter. UtifrÄn resultatet av denna samt ett teoretiskt underlag har vi gett förklaringar till 90-talisternas syn pÄ arbetsvÀrderingar. Denna syn har sedan jÀmförts med enkÀtresultatet med avseende pÄ 80-talister för att dÀrefter jÀmföras med tidigare kunskap om 80-talisternas arbetsvÀrderingar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka morfologiska och syntaktiska strukturer i det svenska sprÄket som stÀller till problem för de som lÀr sig svenska som ett andra sprÄk. Den undersöker ocksÄ om inlÀrningsgÄngarna ser lika ut för inlÀrare med olika modersmÄl, eller om det gÄr att se nÄgon pÄverkan frÄn sprÄket som inlÀraren har med sig i bagaget. Metoden som anvÀnds Àr samtal tillsammans med fem informanter som studerar svenska pÄ en gymnasieskola i Sverige. TvÄ informanter har arabiska som modersmÄl och tre informanter har thailÀndska som modersmÄl. I dessa samtal har bÄde antalet rÀtta och felaktiga morfologiska och syntaktiska strukturer rÀknats.

UtifrÄn den dödliga attacken som Àgde rum mot tidskriften Charlie Hebdo i januari 2015 har en dokumentanalys av svenska mediers bevakning av hÀndelsen genomförts. UtgÄngspunkten i arbetet Àr Cohens moralpanikbegrepp. FrÄgorna som stÀlldes var hur bevakningen av attentatet sÄg ut, om konceptet för moralpanik kan appliceras pÄ den svenska mediebevakningen, samt vilken definition som ligger till grund för mediernas rubricering av dÄdet som en terrorattack. Resultaten visar att attentatet Àgnades mycket utrymme i den tryckta pressen, dock med vissa interna skillnader i innehÄllet, samt att delar av moralpanikbegreppet gÄr att applicera pÄ mediebevakningen. Det framkom Àven att media inte följer lagstiftarens definition dÄ dÄdet rubricerades som en terrorhandling..

Uppsatsen stÀller frÄgan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill sÀga som ett sammanhang dÀr betydelser skapades genom mÄnga mÀnniskors samverkan. Syftet Àr att visa pÄ en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförstÄndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

Problembakgrund: I modets förÀnderliga vÀrld, med nya trender varje sÀsong, kan det vara svÄrtför svenska modeföretag att skapa sig en lÄngsiktig stark position pÄ den svenskamodemarknaden. Tre företag aktiva pÄ den svenska modemarknaden har valts ut för attundersöka hur de arbetar med identitet, profil och image för att behÄlla sin position pÄmarknaden.Problemformulering: Hur arbetar de utvalda svenska modeföretagen med identitet, profil ochimage?Syfte: Att bidra till förstÄelse om hur svenska modeföretag kan arbeta med sin identitet, profiloch image för att hÄlla sig kvar pÄ marknaden.Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom djupintervjuer med de tre svenskamodeföretagen Rodebjer, Brixtol och Uniforms for the dedicated. Parallellt har sekundÀrdataanalyserats för att bidra till en djupare förstÄelse och en objektivare syn pÄ företagen.Resultat/Slutsats: Det Àr ett stÀndigt samspel mellan identitet, profil och image. DÀr identitet Àrvem du Àr, profil vem du vill vara och image hur du uppfattas.

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna internationaliseras för att uppnÄ ökad interoperabilitet med andrasamarbetspartners vÀpnade styrkor. Syftet med uppsatsen Àr att bedöma om svenska chefer uppfattarbetydelsen av centrala element inom militÀrteorin pÄ liknande sÀtt som utlÀndska chefer.Först introduceras teori om manöverkrigföring, som utgör grunden för Sverige och NATO/EU-lÀnder iallmÀnhet. Ett analytiskt verktyg skapas för att analysera inslag av manöverkrigföring. I resultatanalysenbesvaras först fyra delfrÄgor om graden av manöverkrigföring i doktriner och respondenters egnabeskrivningar samt hur cheferna uppfattar olika principer och funktioners relativa betydelse i olika typer avfredsfrÀmjande operationer.De enskilda resultatslutsatser som dras Àr att utlÀndska chefer vÀrderar överraskning högre ifredsframtvingande operationer Àn vad svenska chefer gör. Samma förhÄllande gÀller ocksÄ rörlighet ifredsbevarande operationer, medan svenska chefer vÀrderar skydd signifikant högre Àn utlÀndska ifredsbevarande operationer.

I uppsatsen ifrÄgasÀtts den svenska lagstiftningen gÀllande tvÄngslikvidation pÄ grund av kapitalbrist enligt 25:13-20a ABL. Lagstiftningen utreds utifrÄn det medansvar som kan ÄlÀggas styrelsen vid kritisk kapitalbrist och de krav pÄ agerande frÄn styrelsens sida som lagstiftningen stÀller. Uppsatsen fokuserar pÄ hur lagstiftningen pÄverkar borgenÀrsskyddet och borgenÀrernas intresse av att fÄ sina fordringar betalda. Som alternativ till den svenska lagstiftningen presenteras den engelska regleringen som kontrollerar styrelsens agerande vid kapitalbrist i aktiebolag, section 214 IA, ?wrongful trading?, samt den engelska ?common law?.

De senaste Ären har det förts en debatt i Sverige om utlÀndska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara pÄ vilka effekter av utlÀndska studenter som, ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berÀttiga att det svenska samhÀllet subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta Àr externa, som gynnar svenska samhÀllet och dÀrmed skulle kunna berÀttiga subventioner. Den viktigaste Àr att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..

Sammanfattningen Àr skriven pÄ lÀttlÀst svenska. Denna uppsats handlar om hur svenska myndigheters webbplatser fungerar för personer med annat förstasprÄk Àn svenska. Denna mÄlgrupp kallar jag för ?andrasprÄkslÀsare?. Jag undersöker vilka förenklingar som fungerar för andrasprÄkslÀsare och om andrasprÄkslÀsare vÀljer lÀttlÀsta texter.