Forskningen om barns syn pÄ psykisk ohÀlsa Àr knapp och bristen pÄ skalor gör det svÄrt att generalisera resultat. DÀrför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-Äringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot mÀnniskor med psykisk ohÀlsa och i sÄdana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes pÄ svenska 11-Äringar frÄn tvÄ olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohÀlsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka Àven om de ocksÄ visade empati sÀrskilt dÄ de kÀnde nÄgon med psykisk sjukdom.

Studiens syfte var att med en kvantitativ metod undersöka och jÀmföra vad socialsekreterare pÄ barn- och familjeenhet och förskolelÀrare har för syn pÄ vÀxelvis boende för barn 0-3 Är respektive 4-6 Är. FrÄgestÀllningarna var: (1) Hur ser socialsekreterare respektive förskollÀrare pÄ vÀxelvis boende för barn 0-6 Är och vad Àr viktigt för att det skall fungera bra?(2) Vad kan det finnas för fördelar och/eller nackdelar med vÀxelvis boende generellt för barn 0-6 Är? Resultaten frÄn 61 besvarade enkÀter analyserades ur anknytningsteoretiskt och rollte-oretiskt perspektiv. Resultaten i studien visade att fler respondenter ansÄg att vÀxelvis boende Àr mer lÀmpligt som boendeform för barn 4-6 Är Àn för barn 0-3 Är. Socialsekreterarna Àr ge-nerellt mindre positiva Àn förskollÀrarna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förÀldrars upplevelser kring bortförandet av deras barn och hur stöd och hjÀlp frÄn samhÀllet upplevs. Tidigare forskning pekar pÄ att kvarlÀmnade förÀldrar drabbas svÄrt av ett bortförande dÄ det orsakar emotionell stress. En del av forskningen som inriktar sig pÄ riskfaktorer och kÀnnetecken för bortföranden visar att bortföranden ofta Àger rum i samband med vÄrdnadstvister och föregÄs av hot. KvarlÀmnade förÀldrar drabbas ocksÄ ekonomiskt av ett bortförande. Forskning tyder ocksÄ pÄ att det finns brister i stöd och hjÀlp för drabbade förÀldrar.

Idag anser de flesta professionella vÀrlden över att autism Àr en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar vÀrlden annorlunda Àn andra. Det mest utmÀrkande draget hos dessa barn Àr att de har svÄrt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förstÄelsen för hur förÀldrar till ett barn mellan Äldrarna noll till tolv Är med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem förÀldrar till barn med detta funktionshinder.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva projektets gÄng och redogöra de olika val som har gjort. I projektet har jag sammarbetat med Volvo personvagnari Göteborg dÀr jag ocksÄ har suttit och arbetat. Temat för hela projektet blev ?barn i bil? och sedan ocksÄ förvaring. UtifrÄn detta temat tog jag sedan fram ett koncept och en produkt som ska passa i Volvos nya personbilar.

SprÄksvÄrigheter kan leda till sociala problem eller vara en indikation pÄ neuropsykologiska problem. MacArthur-Bates Communicative Development Inventories (MB-CDI) och ChildrenŽs Communication Checklist (CCC) Àr instrument som anvÀnds för att uppmÀrksamma eventuella brister i kommunikations- och sprÄkutveckling. Swedish Early Communactive Development Inventories (SECDI) Àr svenska motsvarigheten till MB-CDI. Föreliggande studies syfte var att validera den nya svenska versionen av SECDI för barn 3-5 Är gamla (SECDI-III) mot de tio skalorna i CCC-2. 36 förÀldrar deltog i studien.

Studiens syfte Àr att undersöka förskolelÀrarnas förhÄllningssÀtt gentemot flersprÄkighet, analysera de utmaningar lÀrarna möter i arbetet och hur förskollÀrarna kan samverka med och involvera förÀldrarna i barnens sprÄkutveckling. Studiens forskningsfrÄgor var: I) Hur ser förhÄllningssÀtten ut hos förskollÀrare vad gÀller sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn? II) Vilka utmaningar möter förskolelÀrarna i arbetet med sprÄkinlÀrning och sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn? och III) Hur kan förskollÀrarna samverka med och involvera förÀldrarna i barnens sprÄkutveckling? För att genomföra studien anvÀnde vi oss utav en kvalitativ forskningsansats och genomförde 11 semistrukturerade intervjuer. Studien visade att nio utav 11 lÀrare hade en mycket positiv instÀllning till flersprÄkighet medans tvÄ lÀrare hade en lite mer negativ instÀllning. Det var framför allt tre svÄrigheter som blev tydliga i studien; I) förÀldrasamverkan, I) att arbetet var tidskrÀvande och III) svÄrigheter vid inskolning.

Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flersprĂ„kiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och sprĂ„kutveckling Ă€r begrĂ€nsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av sprĂ„kstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berĂ€ttelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, bĂ„de makrostrukturellt (story grammar) och mikrostrukturellt (lingvistiska mĂ„tt). Även narrativ förstĂ„else undersöks och jĂ€mförs med produktion.

WHO, World Health Organization (2014) hĂ€vdar att barnfetma Ă€r en av de allvarligaste hĂ€lsoutmaningarna under 2010-talet. Antalet överviktiga barn i vĂ€rlden under fem Ă„r Ă€r över 42 miljoner. Även i Sverige blir övervikt hos barn ett allt större problem. Barn idag Ă€r allt mer stillasittande och Ă€ter mer onyttig mat. Aldrig nĂ„gonsin har sĂ„ mĂ„nga barn gĂ„tt i förskola, vilket gör att förskolan som arena intressant.

Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vÄr praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjÀlp av intervjuer ta reda pÄ hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade Ätta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde Àven tre intervjuer med lÀrare pÄ skolan för att ta del av deras syn pÄ barn och stress.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn Àr behandlade i överensstÀmmelse med barnens rÀttigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar pÄ dem. Barn Àr sÄrbara eftersom de Àr underlÀgsna bÄde sina förÀldrar och sjuksköterskorna beroende pÄ deras bÄde ÄldersmÀssiga och kunskapsmÀssiga övertag. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan fÄ dem att kÀnna sig inkluderade, respekterade och lyssnade pÄ som individer. PÄ sÄ sÀtt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.

Denna studie belyser i vilken mÄn elever i behov av sÀrskilt stöd blir inkluderade i verksamheten. Studiens syfte Àr att se hur pedagogerna arbetar med inkludering av dessa elever i den dagliga verksamheten. Studien syftar Àven mot vad för sorts handledning och stöd lÀrarna kan fÄ ta del av. Dessutom har det genomförts intervjuer med pedagoger och flera specialpedagoger. Det har Àven genomförts observationer av en verksamhet dÀr det finns barn i behov av sÀrskilt stöd.

Är det viktigt för barn att en spelkaraktĂ€rs egenskaperreflekteras i dess utseende? Med hjĂ€lp av studier inom vad barn attraheras av ispel, avatarer, gameplay, immersion och nĂ€rvaro, barn och mediepĂ„verkan ochkaraktĂ€rsdesign har i detta examensarbete fyra karaktĂ€rer med tillhörande miljö och berĂ€ttelse skapats. Dessa har tillsammans agerat stimulimaterial vid de intervjuer som förts.Tio elever i första klass valdes ut för dessa intervjuer med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning dĂ€r de fick rita upp egna önskespel. Syftet medarbetet har varit att ta reda pĂ„ vad barnen fokuserar pĂ„ nĂ€r de funderar kring valbara avatarer och spel, vad och varför gör barnen de val de gör?Med hjĂ€lp av undersökningen gĂ„r det att konstatera att karaktĂ€rsdesign Ă€r viktig för barn.