Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

The purpose of this essay was to investigate the procedure surronding the abolition of the Statarsystem as well as trying to see possible motives for this abolition. In oder to do so different records from Svenska Lantarbetarförbundet and Svenska Arbetsgivarföreningen were examined. It soon became apparent that the procedure itself was not to hard. Both parties wanted the system to stop. In short, Svenska LantarbetarförbundetŽs motives were that statare did not receive a good social status and also that the system smothered statarna.

The main purpose of the study was to collect norm data forCommunication Attitude Test for Preschool and Kindergarten Children WhoStutter (KiddyCAT) for Swedish children. Sub purposes of the study were toexamine if the results on KiddyCAT vary depending on age and gender andexamine the reliability and validity for the Swedish version of KiddyCAT. Inthe study 119 children without known stuttering, 3:1?6:11 years, fromdifferent preschools in Gothenburg city participated. Neither significantcorrelation between results on KiddyCAT and age nor a significantdifference between the genders was found.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn kommuniceras i det dagliga samtalet mellan förÀldrar och pedagoger. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar för att konkretisera syftet: Hur initieras samtalet? Vilka roller har förÀldrar, pedagoger och barn i samtalet? Vilka aspekter av barn och barns vardag lyfts i samtalet? Studien utgÄr frÄn en barndomssociologisk ansats, inom vilken barn betraktas som aktiva medskapare av sina liv och barndom ses som ett socialt och kulturellt konstruerat fenomen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag, och primÀrmaterialet Àr observationer dokumenterade med fÀltanteckningar. Studiens resultat visar hur det Àr mest förekommande att vuxna tar initiativ till samtal och sÀllan barnen.

Bakgrund: Astma Ă€r en kronisk inflammatorisk luftvĂ€gssjukdom som Ă€r vanligt förekommande i alla Ă„ldersgrupper. Över 300 miljoner mĂ€nniskor vĂ€rlden över berĂ€knas ha sjukdomen.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om den orala hĂ€lsan hos barn med astma skiljer sig frĂ„n den orala hĂ€lsan hos barn utan astma.Metod: Metoden som anvĂ€ndes var en allmĂ€n litteraturstudie och litteratursökningarna gjordes i den medicinska databasen PubMed. Resultatet baseras utifrĂ„n en sammanstĂ€llning av 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var kliniska studier och 11 av dessa hade en kontrollgrupp dĂ€r barn med och utan astma jĂ€mfördes. Övriga tvĂ„ artiklar studerade antingen hur den orala hĂ€lsan pĂ„verkades av kombinationsbehandling med specifika lĂ€kemedel eller jĂ€mförde den orala hĂ€lsan hos barn med olika duration och medicinering mot astma.Resultat: NĂ„gra av de inkluderade studierna fann att barn med astma hade en ökad kariesförekomst jĂ€mfört med barn utan astma, medan andra studier visade att det inte fanns nĂ„gon skillnad mellan grupperna.

NÀr ett barn insjuknar och dÀrefter diagnostiseras med sjukdomen astma, förÀndras bÄde barnets och familjens livssituation. Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars upplevelse av att leva med ett barn med astma. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera de tolv vetenskapliga artiklar som ingick i denna litteraturstudie. Analysen resulterade i fyra kategorier: kontroll och involvering: maktlöshet, oro och rÀdsla efter att barnet fÄtt diagnosen: sjukdomen förÀndrar och tÀr pÄ familje- och nÀrstÄenderelationen: bristfÀlligt bemötande och information av vÄrd- och skolpersonal. FörÀldrar som lever med ett barn med astma förlorar ofta till en början kontrollen över sin och sin familjs livssituation och de upplever att de mÄste axla en helt ny roll som förÀlder.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Jag argumenterar för att man inte kan förstÄ ?barnet? som sÄdant som mer Àn en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berÀttar om, beroende pÄ i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vÄrd befinner sig oftast inom vÀlfÀrdens Sverige och kan tolkas som ?trygga?.

Övervikt bland barn Ă€r ett utbrett folkhĂ€lsoproblem och att vara överviktig som barn Ă€r relaterat till övervikt ocksĂ„ i vuxen Ă„lder men Ă€ven till följdsjukdomar. Syfte med denna litteratur studie var att erhĂ„lla kunskap om vad sjuksköterskor behöver kunna för att förebygga och minska fetma och övervikt hos barn. Granskning av elva vetenskapliga artiklar visade att sjuksköterskor bör ha kĂ€nnedom av livsstils faktorerna som fysisk aktivitet, mat konsumtion och förĂ€ldrar rollen. ÅtgĂ€rder sĂ„ som patient undervisning, stödsamtal, motivation och empati torde vara omvĂ„rdnads Ă„tgĂ€rdes som kan underlĂ€tta preventiv sjuksköterske arbete..

Partikelverb Àr semantiskt och syntaktiskt komplexa och Àr nÄgot andrasprÄksinlÀrare lÀrsig behÀrska sent i andrasprÄksutvecklingen. Syftet med studien Àr att undersöka hur oftaelever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ gymnasiet anvÀnder partikelverb i skrivenproduktion i jÀmförelse med elever som lÀser svenska. Analysmetoden bygger pÄ ett antal kriterier som utarbetats med stöd frÄn tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hÀmtats ur det nationella provet frÄn 2012 i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstÀmmer med tidigare forskning.

Syftet med min uppsats Àr att beskriva hur barn uppfattar alkohol i vardagslivet och hur deras förÀldrar tÀnker kring Àmnet. Jag har intervjuat fyra barn och fyra förÀldrar för att se hur barn uppfattar alkohol och hur de socialiseras in i vuxnas tankar kring alkohol. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ och fenomenografisk metod, samt Alfred Schutz, Peter L. Bergers, Thomas Luckmanns och George Herbert Meads teorier och begrepp för att analysera mitt material. Mitt resultat visade att barnen uppfattade alkohol negativt och med en viss oro och rÀdsla.

Syftet med denna studie var attstudera förskolebarns erfarenheter av genus utifrÄn bilderböcker. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa boksamtal, dÀr tre böcker anvÀndes samt bildanalyser av barnens teckningar. Boksamtalen gjordes tillsammans med tio barn frÄn tvÄ olika förskolor. Resultatet visade att barnens uppfattningar av genus skilde sig Ät, majoriteten uppfattade genus genom de traditionella genusmönstren medan nÄgra barn utmanade dessa. Samtliga barn poÀngterade att den verkliga skillnaden mellan mÀn och kvinnor Àr den biologiska olikheten.

Syfte: Hur ser samarbetet ut mellan förskola och socialtjÀnst? Hur arbetar förskolan med socialt utsatta barn? Hur uppfattar förskolan sin anmÀlningsskyldighet?Metod: Detta Àr en kvalitativ intervjustudie av hur förskolelÀrare arbetar med socialt utsatta barn. Under arbetets gÄng har förskola, socialsekreterare samt förskolechef deltagit i intervjuer för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor.Resultat: Under vÄra intervjuer har vi kommit fram till att förskollÀrare ofta kÀnner att de saknar utbildning för att vÄga göra en anmÀlan. DÀremot berömmer socialtjÀnsten förskolan dÄ det gÀller att göra en anmÀlan och att se tidiga tecken pÄ barnen.Diskussion: Förskolan kan arbeta med socialt utsatta barn utefter mÄnga metoder, en utav de metoderna Àr samtalet. Samtalet kan till exempelvis vara ett utvecklingssamtal.

Introduktion: Andelen immigranter ökar kontinuerligt i VÀsteuropa. Livsvillkor, levnadsförhÄllanden och sociokulturella faktorer pÄverkar barns orala hÀlsa sÄsom lÄg socioekonomisk status (SES) och attityder hos förÀldrar. Karies berör idag 60-90 % av alla barn i skolÄlder men kan förebyggas genom promotions- och preventionsinsatser. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva förekomst av karies och dess riskfaktorer hos barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa. FrÄgestÀllningar: Vilken Àr kariesprevalensen bland barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa? Vilka riskfaktorer för karies finns bland barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa? Metod: En litteraturstudie.

Asylsökande förÀldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hÀlsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebÀr. Om förÀldrarna under dessa omstÀndigheter inte lÀngre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sÄdana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och förÀldrar frÄn asylsökande familjer reagerar nÀr barn placeras i familjehem utan sina förÀldrar. Syftet var ocksÄ att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och pÄverkas av att arbeta med placering av barn frÄn asylsökande familjer.