Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande beteende och deras förÀldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 Ärs Älder som har uppvisat avvikande beteende men inte har fÄtt en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frÄgestÀllningarna Àr:? Vad finns det för förebyggande ÄtgÀrder för icke diagnostiserade barn med avvikande beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad Àr förÀldrarnas roll i detta arbete?Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat sex socionomer och tvÄ specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande beteende och deras familjer.

HÀmning (Behavior Inhibition) tycks utgöra en riskfaktor för olika typer av Ängestsyndrom. Child Inhibition Scale (CIS) Àr ett förÀldraformulÀr som mÀter hÀmning hos barn. Syftet med studien Àr att normera samt att psykometriskt utpröva den svenska versionen av CIS mot ett förÀldraformulÀr som mÀter generell Ängest hos barn och ungdomar Multidimensional Anxiety Scale for Children ? Parent version (MASC-P). I studien ingÄr skolor frÄn fem omrÄden i Storstockholm.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Voice onset time, VOT, Àr en akustisk tidsparameter som anses Äterspegla talmotorisk kontroll. VOT Àr den mest pÄlitliga akustiska parametern för att sÀrskilja tonande och tonlösa klusiler. I tidigare studier har VOT-vÀrden för svenska barn uppmÀtts. Det har visat sig att barn med fonologisk sprÄkstörning har avvikande VOT jÀmfört med typiskt utvecklade barn. Dock saknas undersökningar av hur lyssnare tolkar klusilord med avvikande VOT.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nÀmns Àr mÄttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som Àven belyses Àr vad samhÀllet har för ansvar nÀr det gÀller resurser till de individer som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den kommer Àven att innefatta vad det finns för resurser tillgÀngliga för barn med denna form av funktionsnedsÀttning.

Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.

Studiens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse om hur svenska förskolebarn i Äldrarna fyra och fem Är interagerar med och uppfattar de olika artefakterna pÄ sin utegÄrd. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns pÄ förskolans utegÄrd. Vi har valt att inrikta oss pÄ om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrÄn given funktion eller skapad funktion samt hur de ser pÄ artefakter med hÀnsyn till estetiska omdömen. Vi har anvÀnt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vÄr studie har barn fotograferat utegÄrden.

Barn blir ofta den part som förbises nÀr vÄld mellan nÀrstÄende rÄder i hemmet. Fokus lÀggs ofta pÄ kvinnan, den slagna, och mannen, vÄldsutövaren. Det Àr bara att betrakta lagen för att kunna se varför barn blir den osynliga aktören nÀr det kommer till vÄld i hemmet. Det var först under vintern 2006 som en ny lag trÀdde i kraft som betraktar barn som brottsoffer i rÀttsfall dÀr de utsatts för direkt vÄld eller har bevittnat vÄld av eller mot personer som stÄr dem nÀra. Syftet med de nya lagÀndringarna Àr att synliggöra och uppmÀrksamma de barn som bevittnat vÄld genom att kunna erbjuda en rÀttslig trygghet nÀr tryggheten i hemmet för lÀnge sedan har slutat att existera.Syftet med studien Àr att se hur dessa barn som bevittnat vÄld framstÀlls och gestaltas i olika dokument.

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten Ät alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med förÀldrarna sÄ att det blir en god vistelse och stöd för barnet. SÀrskilt för de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Barn i behov av sÀrskilt stöd behöver bemötas för vem de Àr och inte för vad de gör. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd.

År 2007 dog 330 barn mellan Ă„ldrarna noll till fyra Ă„r i Sverige. NĂ€r ett barn dörbeskriver förĂ€ldrar att de förlorar en del av sina liv. FörĂ€ldrars sorg kan uttryckas pĂ„flera olika sĂ€tt. FörĂ€ldrarna kan uppleva ett lidande i samband med barnets död ochsjuksköterskor har till uppgift att försöka lindra detta lidande. Sjuksköterskor anser attdet finns svĂ„righeter i mötet med förĂ€ldrar i sorg.

Samtidigt som mÀnniskor blir mer hÀlsomedvetna ökar konsumtionen av lÀsk, cider och sockerberikat flaskvatten. Sockerrika drycker Àr ett dÄligt alternativ för barn, eftersom drycken endast bestÄr av tomma kalorier och ofta har ett lÄgt pH-vÀrde, som kan pÄverka barns tandhÀlsa negativt.  Syftet med den hÀr studien var att utveckla ett flaskvatten som barn tycker om och som inte pÄverkar barns hÀlsa negativt. Barnen pÄverkas av vad förÀldrarna Àter och dricker, dÀrför undersöktes Àven hur förÀldrarna ser pÄ familjens val av mÄltidsdrycker. Studien inleddes med en mindre undersökning av den svenska och internationella marknaden för flaskvatten, avsett för barn. Baserat pÄ dessa insikter och i samrÄd med uppdragsgivaren Malmberg Original Water AB utvecklades nÄgra olika varianter av flaskvatten riktade mot barn.

Uppsatsen handlar om hur smÄ barn kommunicerar i leken, dÀr fokus Àr pÄ barn upp till tre Är, de barn som Ànnu inte har ett fungerande verbalt sprÄk. I litteraturdelen beskrivs forskning om smÄ barn som kommunicerar pÄ olika sÀtt. Studien Àr gjord pÄ tvÄ förskolor dÀr videoobservation anvÀnts som metod. Valda observationer har dÀrefter analyserats utifrÄn frÄgestÀllningen. Slutresultatet visar att smÄ barn anvÀnder sig av olika sorters kommunikation för att kunna göra sig förstÄdda.

Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut pÄ skolor som har en stor andel flersprÄkiga elever. Hur arbetar lÀrarna för att ge dessa elever likvÀrdiga villkor som barn med svenska som modersmÄl? Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss pÄ att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andrasprÄk samt bedömningsunderlag för Àmnet svenska. Vi har Àven valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett frÄn mitten av 1900 ? talet fram till idag.

I och med att stress Àr ett aktuellt Àmne ville vi med detta examensarbete ta reda pÄ vad som gör barn stressade. Eftersom vi Àr blivande lÀrare ville vi fokusera pÄ negativ stress för barn i skolan. VÄrt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ vad nÄgra barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra Äterkommande temarubriker i vÄrt arbete: sociala relationer, schemalÀggning, lektionsupplÀgg och den fysiska miljön för att lÀttare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vÄr undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda pÄ orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för hur forskningsfÀltet ser ut inom begreppen koncentrationssvÄrigheter och utomhuspedagogik. Begreppet koncentrationssvÄrigheter Àr vÀldigt komplext och i bakgrunden sÀtts det i relation till vad koncentration Àr. Utomhuspedagogiken Àr ett förhÄllningssÀtt dÀr barns lÀrande utgÄr frÄn att uppleva med alla sinnen i naturen och dÀr barnen fÄr erfarenheter genom praktiska övningar. För barn med koncentrationssvÄrigheter har miljön stor inverkan och hur den pedagogiska verksamheten Àr utformad grundar sig pÄ vilket synsÀtt man som pedagog har pÄ dessa barn.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om utomhuspedagogik kan ses som ett möjligt verktyg i förskoleverksamheten för barn med koncentrationssvÄrigheter.Metod:Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod, vars syfte Àr att fÄ en beskrivning av och försöka förstÄ ett visst omrÄde. Producerandet av datan Àr gjord genom intervjuer med sex verksamma förskollÀrare i tvÄ kommuner.