Working Model of the Child Interview (WMCI) Àr en metod utformad för att bedöma och klassificera förÀldrars förmÄga till omvÄrdnad utifrÄn beskrivningar av förÀlderns subjektiva upplevelse av och relationen till sitt barn. FörÀldrars inre representation av omvÄrdnad har visat samband med barnets förmÄga att skapa en trygg anknytningsrelation. WMCI har visat stor anvÀndbarhet bÄde i forskningssammanhang och i klinisk verksamhet men Àr tidigare inte prövad i Sverige. Syftet med denna pilotstudie Àr att pröva metodens anvÀndbarhet pÄ en svensk population. Tretton förÀldrar, sex pappor och sju mammor, som Àr förstagÄngsförÀldrar till fullgÄngna och för tidigt födda barn har intervjuats med WMCI.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida det finns belÀgg för att barn med koncentrationssvÄrigheter har lÀttare för att ta till sig undervisningen utomhus Àn inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att lÀsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvÄrigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jÀmfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvÄrigheter ofta har lÀttare för att ta till sig utomhusundervisningen jÀmfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar Àven att alla barn i nÄgon mÄn har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Bakgrund: Varje Är insjuknar mÄnga svenska barn i cancer. NÀr ett barn blir sjukt förÀndras livsvÀrlden för mamman. Allt som tidigare varit tryggt och sÀkert förÀndras till osÀkerhet och kaos dÄ mammans livsvÀrld faller samman. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livsvÀrlden för mödrar som lever med ett cancersjukt barn. Metod: Studien Àr en kvalitativ litteraturstudie av tre sjÀlvbiografiska böcker.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka fÄ fram hur barn tÀnker och regerar inför begreppet tro. Syftet Àr Àven att fÄ reda pÄ vad de tÀnker pÄ och deras inre funderingar.De frÄgor som jag har stÀllt mig Àr följande:Hur stÀller sig barnen inför begreppet tro?Har de nÄgra trosfunderingar?Har barn nÄgra ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lÀrarna eleverna för chans att fÄ ventilera sina funderingar?.

Syfte med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur samspelet i förskoleklassen mellan lÀrare och barn tar sig i uttryck. Vad som framtrÀder som betydelsefullt för samspel mellan barn och lÀrare. Studien genomfördes med hjÀlp av videoobservation i förskoleklassernas vardagliga verksamheter. Resultaten har framkommit genom att materialet har bearbetas och analyseras för att sedan utmynna i kategorier. Betydelsefulla aspekter av samspelet mellan lÀrare och barn visade sig pÄ olika sÀtt, och resultatet visar pÄ hur samspelet kan bidra med att barn och lÀrare tillsammans konstruerar den vardagliga verksamheten.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

Denna studie syftar till att studera hur genuspedagogik framstÀlls i den svenska dags- och kvÀllspressen under Ären 2012-2013.  Jag har anvÀnt mig av kvalitativ textanalytisk metod och har utifrÄn en diskursanalytisk ansats analyserat tio artiklar som pÄ olika sÀtt förhÄller sig till genuspedagogik i förskolan. Artiklarna Àr publicerade av de fyra upplagemÀssigt största dags-och kvÀll tidningarna i Sverige dvs. Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. I resultatet framtrÀder tvÄ distinkta diskurser om genuspedagogik i förskolorna: I artiklarna skrivs det om genuspedagogik som att pedagogiken ?gÄr emot? biologi/natur men Àven att genuspedagogiken Àr en demokratisk rÀttighet. De hinder som lyfts fram om genuspedagogik Àr att pedagogiken Àr en könsneutralisering av barnet, att genuspedagogiken endast Àr uppbyggd av en ?ideologi? och att det Àr ett experimenterande med barnet i förskolan som vissa genuspedagoger Àgnar sig Ät.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa om, och i sÄ fall hur, invandrarbarn uppvÀxta i Sverige med rötter i muslimska lÀnder, pÄverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrÄn detta. FrÄgorna jag valt för att uppnÄ syftet Àr: Vad innebÀr det för invandrarbarn med rötter i muslimska lÀnder att vÀxa upp i det svenska samhÀllet? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med muslimsk tradition i förhÄllande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan pÄ bÀsta sÀtt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som belyser problemstÀllningen. Resultatet i denna studie pÄvisar att det förkommer speciella problem baserade pÄ den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet pÄverkas av detta.

MÄnga barn lider i det tysta av oro och Ängest. En del barn har fobier och rÀdslor som de kan ha svÄrt att sÀtta ord pÄ. Deras rÀdslor kan ibland avlÀsas i deras kroppssprÄk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vÀgledning och hjÀlp av t.ex. förÀldrar och skolpersonal.Syftet med examensarbetet Àr att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och Ängest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och Ängest.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur fem pedagoger pÄ fem olika förskolor vÀljer att arbeta för att stÀrka det svenska sprÄket hos barn som har svenska som andrasprÄk. Jag vill jÀmföra pedagogernas olika arbetssÀtt, och likheter och skillnader kommer att diskuteras. Syftet Àr ocksÄ att fokusera pÄ vilket förhÄllningssÀtt fem pedagoger har till barns anvÀndning av sina modersmÄl vid inlÀrning av ett andrasprÄk och hur pedagogerna ser pÄ betydelsen av barns modersmÄl nÀr barnen lÀr sig ett andrasprÄk. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att pedagogerna har en viktig och betydande roll för barnens tillÀgnande av ett andrasprÄk.

Denna studie handlar om barn som inte leker i förskolan. VĂ„rt syfte med denna undersökning Ă€r att verksamma förskollĂ€rare ska fĂ„ större förstĂ„else samt ökad kunskap varför kan det vara sĂ„ att vissa barn inte tycks leka?Studien innehĂ„ller tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som kĂ€nns relevanta nĂ€r det kommer till barn som inte leker. De tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: hur kommer det sig att vissa barn inte upplevs leka samt hur gör förskollĂ€rarna för att stötta och utveckla dessa barn dĂ„ leken tycks vara viktig för barns lĂ€rande.För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor sĂ„ har det gjorts fem kvalitativa intervjuer med verksamma förskollĂ€rare, studien har Ă€ven innehĂ„llit samtal med flera barn i de olika barngrupperna.Studien visar att de flesta av de tillfrĂ„gade förskollĂ€rarna hade erfarenheter av barn som inte lekte och att det var upp till sjĂ€lva förskollĂ€rarna att hjĂ€lpa dessa barn som hade svĂ„rt med leken.Resultatet pekar pĂ„ pĂ„ att tryggheten Ă€r en viktig faktor för att barn ska kunna leka. Även förskollĂ€rarnas engagemang och intresse Ă€r av stor betydelse för att barnen ska kunna komma in i leken..

I Sverige Àr förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolÄldern ca 5 %, diagnosen Àr sex gÄnger vanligare hos pojkar Àn hos flickor. Huvudsymtomen bestÄr av uppmÀrksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser pÄ diagnosticeringen och bemötandet frÄn sin omgivning. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förÀlder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, förÀldrar, upplevelse, stigmatisering.

Inledning: Postoperativ smÀrta hos barn Àr fortfarande ett problem trots förbÀttrade arbetsrutiner och smÀrtbehandling. SmÀrtskattning pÄ barn och speciellt barn med kognitiva nedsÀttningar krÀver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgÀngliga smÀrtskattningsinstrument. PÄ sÄ vis ges alla barn möjlighet att smÀrtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smÀrtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes pÄ Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller NeuromuskulÀr skolios, var mellan 0-18 Är och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smÀrtskattades oftare Àn barn med NeuromuskulÀr skolios. Barn som inte förstod instruktion smÀrtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jÀmförande studie samt att undersöka hur svensklÀrare pÄ gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie dÀr tre gymnasielÀrare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare gÀllande disposition, kravformulering och innehÄllsbeskrivning av kursen. BÄda kursplanerna visar pÄ exempel pÄ vaga formuleringar som lÀmnar utrymme för tolkning. LÀrarnas uppfattning av kursplanerna Àr att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare Àn kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsÀttning och bedömning kommer att underlÀttas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Den hÀr uppsatsen belyser barns/elevers uppfattningar och tankar kring den kinesiska kulturen. Men Àven hur Swedish School Beijing tar till vara pÄ den nya kulturen i undervisningen. Vidare belyser den om svenska elever i utlandet fÄr möjlighet till en likvÀrdig utbildning som de eleverna i Sverige fÄr. Uppsatsen upplyser Àven er lÀsare om hur lÀrarna arbetar pÄ Swedish School Beijing och i den mÄn de tar tillvara pÄ den nya kultur som barnen/eleverna möter i Kina. I litteraturdelen tas det upp vilka olika kulturkrockar som kan uppstÄ vid flytt till ett nytt land med ny och annorlunda kultur.