Problem: MÄnga barn antas falla offer för mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl och koppleri i Sverige men brottsligheten Àr dold och omfattningen svÄrbedömd.Syfte: Studien syftade till att öka kunskapen om mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl och koppleri med barn i Sverige. Hur kan detta fenomen förstÄs och vilka Àr de barn som drabbats?  Metod: Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats och genom en detaljerad textanalys av samtliga avkunnade svenska tingsrÀttsdomar om mÀnniskohandel och koppleri sedan lagen om mÀnniskohandel infördes 1 juli 2002. Kunskap grundas dÀrmed pÄ hur rÀttsvÀsendet valt att konstruera barnens situation utifrÄn vad som framkommit i den rÀttsliga processen. Analysen Àr inspirerad av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Resultat: Av totalt 47 avkunnade domar och totalt 144 mÄlsÀgande var 33 mÄlsÀgande barn (under 18 Är).

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur vÀl förberedda pedagoger Àr att bemöta barn frÄn utomnordiska lÀnder. I vÄr undersökning har vi tillÀmpat den kvalitativa metoden och intervjuat fyra stycken pedagoger som arbetar pÄ mÄngkulturella skolor. Resultatet visar att ett av det viktigaste att tÀnka pÄ Àr att visa hÀnsyn, respekt och att ge tid för dessa barn. Dessutom visar undersökningen att det borde ingÄ en kurs som handlar om hur man pÄ bÀsta sÀtt bemöter barn frÄn utomnordiska lÀnder i alla blivande pedagogers utbildning. Vi har Àven kommit fram till flera intressanta förslag till fortsatt forskning inom detta Àmne..

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande mÄlen för svenska som andrasprÄks- och svenskundervisningen pÄ svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andrasprÄk 1 och Svenska 1 samt frÄgor ur ett lÀromedel för respektive kurs. De lÀromedel som har analyserats Àr Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andrasprÄk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andrasprÄkselevernas sprÄk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara pÄ frÄgan ?GÄr det att samordna undervisning som uppfyller mÄl och kunskapskrav för Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska enligt Gy11??.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur vissa svenska tidningar rapporterar om barnfattigdom. DÀri skulle bilden av barnfattigdom analyseras och relateras till vetenskaplig forskning om barnfattigdom och dess konsekvenser. Med hjÀlp av tidigare studier visas de följder ignoransen av den reella verkligheten mÄnga barn lever i kan fÄ. RÀdda Barnens och UNICEF:s senaste rapporter diskuteras i uppsatsen. Sammanfattningsvis förmedlar tidningarna en mörk bild av barnfamiljer och deras fattigdom.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhÄller sig till och arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd och med den mÄngfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma nÀrmre informanternas perspektiv. UtifrÄn en semistrukturerad intervju har vi fÄtt insyn i tolv informanters tankar och Äsikter.Resultatet av vÄr undersökning visade att vÄra informanter upplevde en svÄrighet i att avgöra om ett barn Àr i behov av sÀrskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. VÄra informanter har sett skilda faktorer till vad som pÄverkar att sÀrskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning Àr att det specialpedagogiska arbetet pÄverkas av olika förhÄllningssÀtt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av sÀrskilt stöd..

AbstractElisabeth LarssonDen skenbara normbrytaren ? en studie av fyra svenska bilderböckerUV5002 Ht 2011I förskolans uppdrag ingĂ„r att motverka stereotypa genusnormer, vilket Ă€ven innefattar att oreflekteratpresentera sĂ„dana via litteratur skriven för barn. Genom att uppmĂ€rksamma barnlitteratur somskapare och upprĂ€tthĂ„llare av genusstereotyper och genusnormer kan detta medvetandegöras ochdĂ€rmed bemötas.Är bilderböcker för barn bĂ€rare av genusnormer eller Ă€r de objektiva och fria frĂ„n dylika vĂ€rderingar?Med den frĂ„gestĂ€llningen som utgĂ„ngspunkt tar föreliggande uppsats sig an Pija Lindenbaumsbilderböcker Gittan och grĂ„vargarna, Gittan och Ă€lgbrorsorna, Lill-Zlatan och morbror raringsamt Kenta och barbisarna för att undersöka huruvida dessa motverkar eller cementerar rĂ„dandesyn pĂ„ kön och genus.Studien tar avstamp i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, dĂ„ man inom denna riktningfokuserar pĂ„ de normer och ramar som styr formandet av sociala genusstrukturer, vilket Ă€r engrundlĂ€ggande del i föreliggande studie.Studien bygger pĂ„ Maria Nikolajevas förslag till analysverktyg, vilka fokuserar pĂ„ hur genusframstĂ€lls i bilderböcker riktade till barn.Analysen visar att samtliga studerade verk Ă€r bĂ€rare av genusvĂ€rderingar som inte ligger i linjemed dem som förskolan förvĂ€ntas förmedla, trots att verken till ytan sett marknadsför sig som genusmedvetna.Studien har relevans för aktiva inom pedagogisk verksamhet för yngre barn dĂ„ den fokuserar pĂ„hur sagda verk inverkar pĂ„ en yngre publik. Studien kan Ă€ven med fördel lĂ€sas av litteratur- och genusvetaredĂ„ dessa Ă€mnen intar en framtrĂ€dande roll i tidigare nĂ€mnda undersökning..

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Àr en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen Àr okÀnd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strÀvar mot en sÄ normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsÀgelsefulla angÄende skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ mer kunskap om vad socio- och emotionella svÄrigheter och utagerande innebÀr. Men Àven hur man kan hjÀlpa/stödja dessa barn. Dessutom att fÄ svar om det Àr nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors beteende.Vi har lÀst litteratur som behandlar detta Àmne och gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 3 förskollÀrare, 2 specialpedagoger, 2 barn- och ungdomspsykologer samt 1 genuspedagog, frÄn en mindre och en större kommun.I vÄrt arbete har vi i litteraturen och intervjuerna kommit fram till att utagerande barn med socio- och emotionella svÄrigheter behöver fasta och konsekventa regler för att kunna fungera i barngruppen. Det Àr viktigt att man tÀnker pÄ att dessa barn Àr i stort behov av mycket kÀrlek och positiv uppmÀrksamhet. Dessutom behöver dom stöd för att utveckla sin sociala kompetens..

Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger Àr att vi anser att barnlitteratur Àr ett intressant hjÀlpmedel i vÄr yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört dÀr det framkom att lÀsning inte Àr sÄ prioriterad i verksamheten som pedagogerna sjÀlva trodde, vÀcktes vÄr nyfikenhet över att försöka ta reda pÄ vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt har lÀsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att fÄ ett sÄ brett underlag som möjligt valde vi dÀrefter att göra en kvantitativ enkÀt undersökning pÄ nÄgra förskolor i VÀxjö.Genom litteraturstudier har vi fÄtt kunskap om att nÀr barn tidigt fÄr möjlighet att umgÄs med böcker tillsammans med vuxna, lÀsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att bÄde barnets sprÄk, ordförrÄd, begrepp och sociala trÀning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andrasprÄk och sprÄksvaga barn har stor glÀdje och nytta av.

BakgrundVarje Är kommer det barn under 18 Är, utan sina förÀldrar, frÄn andra lÀnder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom sÄ mÄnga som 2250 ensamma barn.Enligt mÄnga rapporter underlÀt kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltÀnkta boendenas lÀmplighet. Den 1 juli 2006 trÀdde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting betrÀffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet Àr att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta pÄ boendena under deras asylprocess. SÀrskilt fokus har vi lagt pÄ att undersöka om man pÄ boendena tar hÀnsyn till att de ensamkommande barnen kommer frÄn en annan social miljö, med en helt annan kultur.FrÄgestÀllningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrÄn kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger pÄ djupintervjuer med en flyktingsamordnare, tvÄ chefer för olika boenden och tvÄ asylsökande barn som bor pÄ ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bÀttre pÄ ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anstÀllt mer personal med kulturkompetens.

Detta arbetes syfte var att undersöka lÀrares syn pÄ skönlitteratur i undervisningen, hur och om skönlitteratur kan bidra till ett lÀrande och utveckling hos barn och unga. Genom att lÀsa tidigare forskning i Àmnet har vi skapat oss en bild av skönlitteraturens möjligheter efter vilket vi genomfört vÄr studie. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken lÀrare verksamma inom Bodens kommun. Resultatet av dessa intervjuer visar att lÀrare till viss mÄn har en ensidig syn pÄ skönlitteratur dÄ vi upplevt att skönlitteratur har en stor roll i skolan, men att fÄ lÀrare har kunskaper om hur och varför man vidare kan öka barn och ungas kunskaper genom just skönlitteratur..

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar och lÀgger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrÄn pedagogers perspektiv dÄ pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

MÄnga pedagoger som arbetar i förskolan kommer nÄgon gÄng att möta barn som mister en nÀra anhörig.  Syftet med denna studie Àr att undersöka om pedagoger upplever att det finns ett stöd att fÄ i arbete med barn i sorg samt hur pedagoger i förskolan hanterar situationer i samband med dödsfall av en nÀra anhörig. Studiens frÄgestÀllningar berör pedagogernas syn pÄ sitt agerande i ett arbete med barn sorg, barns vardag pÄ förskolan nÀr en nÀra anhörig avlider enligt de deltagande pedagogerna i studien samt relationer mellan kollegorna som deltagit i studien. UtifrÄn förutsÀttningarna i förskolans uppdrag, förskolechefens ansvar samt det som stÄr i Arbetsmiljöverkets § 5 och § 7 gÀllande krishanteringsplaner undersöks vÄra frÄgor genom en enkÀtundersökning i tvÄ svenska kommuner. Dessa kommer för anonymitetens skull vidare att skrivas som kommun 1 och kommun 2. I kommun 1 ingÄr sex olika förskolor. I kommun 2 ingÄr fyra olika förskolor.