En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gÄ tillvÀga för att underlÀtta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss pÄ barn i Äldrarna sju till tolv Är för att diagnoser oftast inte stÀlls förrÀn barnen uppnÄtt skolÄlder. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som har Àgt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lÀrare. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt frÄn definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur Àr kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD? Hur vÀljer pedagogerna att underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom förÀldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fÄtt fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Specialarbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2014Handledare: Sofia Tingsell.

Denna uppsats Àr en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlÀtta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ insikt i hur det Àr för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det pÄverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjÀlpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjÀrnan pÄverkar DAMP och ADHD, pedagogik gÀllande DAMP och ADHD. Resultatet grundas pÄ vÄra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under mÄnga Är.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

BakgrundPersoner som arbetar inom den svenska barnomsorgen har en skyldighet att anmÀlamisstankar om att ett barn far illa till socialtjÀnsten. Barn som utsÀtts för nÄgon form avmisshandel utvecklar olika former av avvikande beteenden. De verksamma pedagogerna har iuppgift att uppmÀrksamma dessa barn och utefter detta arbeta pedagogiskt för att stödja dessabarn i sin utveckling.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka pedagogers tolkningar och erfarenheter kringanmÀlningsplikten samt hur de beskriver sitt arbete för att hjÀlpa barn som far illa. Vidarebehandlar studien socialtjÀnstens arbete kring en anmÀlan.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av öppna intervjuer. Respondenternabestod av tre förskollÀrare, tre förskolechefer samt en socialsekreterare.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsÀttning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende pÄ typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat sprÄk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jÀmte pedagogiska insatser har lett till en allt bÀttre sprÄklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsÀttning och ett minskande glapp till jÀmnÄriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och lÀsförmÄga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten Àr at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. VÄr undersökning Àr genomförd som observation pÄ tvÄ förskolor och i en förskoleklass.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframstÀllningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framstÀlls som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, pÄ vilket sÀtt frÄgor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning pÄ en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under Är 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som rÀknas som normalviktiga, bland annat just pÄ grund av att övervikt definieras som onormalt och dÀrmed som icke önskvÀrt. Vidare ser jag att övervikt och omoral pÄ flera sÀtt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken pÄ bristande kontroll.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, anser hur de gÄr tillvÀga för att stimulera sprÄkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till barnen i förskolan för att frÀmja det svenska sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens vistelse pÄ förskolan Àr en sprÄkstimulerande miljö dÀr barnen dagligen trÀnar det svenska sprÄket. Trygga barn har lÀttare att ta till sig ett nytt sprÄk, dÀrför ska pedagogerna arbeta vÀldigt nÀra barnen. Pedagogerna arbetar aktivt med sprÄkutveckling pÄ mÄnga olika sÀtt.

VÄrt problemomrÄde berör TV/filmens inflytande pÄ barn. Anledningen till vÄrt val av problemomrÄde beror pÄ att bÄde vuxna och barn Àgnar mycket tid av sin vardag Ät TV/film. I vÄr framtida roll som lÀrare Àr det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna Àr viktiga för att hjÀlpa barn att sortera, ifrÄgasÀtta och reflektera kring saker som har hÀnt. VÄrt syfte med undersökningen Àr att förstÄ hur TV/film inspirerar barn. VÄr huvudfrÄga Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att TV/film Àr en inspirationskÀlla för barn? Hur yttrar det sig? UnderfrÄgor till denna Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett pÄ TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att fÄ fram resultat i studien har vi anvÀnt oss av metodtriangulering.

Psykosomatiska symtom hos barn Àr mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis pÄ grund av anvÀndning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant frÄga Àr betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jÀmfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen sjÀlva samt rapporterade av deras vÄrdnadshavare. Studien bygger pÄ data om 4548 barn i Ärskurs 4 och 7 som insamlades för elevhÀlsodatabasen ELSA i VÀrmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret frÀmst med avseende pÄ konkret symtom.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare i en specialförskola ser pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Genom intervjuer med en förskollÀrare och en specialpedagog, verksamma pÄ en specialförskola, fick vi svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som lyder: ? Hur ser pedagoger pÄ en specialförskola pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn för frÀmjandet av utveckling och lÀrande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna pÄ specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen sÀger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebÀr svÄrigheter med kommunikation, sprÄkförstÄelse, gestaltförstÄelse, symbolförstÄelse och verbalt sprÄk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 Ärs Älder.

Tidigare i Är har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska fÄ den bÀsta möjliga hanteringen av sina Àrenden och för att lyfta pÄ trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsomrÄden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhÄllande till barnens rÀttigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att fÄ den bÀsta möjliga informationen har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden.