I studien har pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar sprÄkutvecklande med dessa barn, och dÀrtill Àven fÄ en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov Àn de som har svenska som modersmÄl. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och dÀrtill Àven anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvÄsprÄkig utveckling gÄr till, men att majoriteten av dem inte anvÀnde dessa kunskaper i verksamheten..

Syftet med denna undersökning Àr att studera vilka möjligheter barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr för att utveckla sina sprÄk i förskolan. Jag har observerat verksamheten pÄ förskolan och sedan utifrÄn min observation gjort kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartÀt stadsdel i en större stad i södra Sverige. Resultatet visar att sprÄkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker bÄde indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmÄlet Àr det som lÀgger grunden för en god sprÄkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med..

Arbetet undersöker erfarenheter av arbetssÀtt och metoder i förskolan för att möta flersprÄkiga barn som har liten eller ingen kontakt med det svenska sprÄket och samhÀllet..

Inledning: En stillasittande livsstil blir allt vanligare bland barn, och aktiva utelekar har fÄtt konkurrens frÄn TV- och dataspel. MÄnga familjer bor i stÀder, med begrÀnsad tillgÄng till naturkontakt. Naturen erbjuder spontan fysisk aktivitet, likasÄ ro och mental ÄterhÀmtning. Barn som har en tidig relation med naturen blir ofta intresserade av naturen som vuxna. Denna studie undersöker möjligheten till naturkontakt för svenska barn i Äldrarna 5-12 Är.Metod: Tio mödrar intervjuades angÄende sina barns samspel med naturen.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Sammanfattning Vi har haft ett stort intresse av att undersöka hur sprÄkutveckling sker hos tvÄsprÄkiga barn med fokus pÄ arabisktalande barn. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn samt hur pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn. Fokus Àr Àven pÄ pedagogernas syn pÄ modersmÄl samt hur samarbete fungerar mellan förskolan och hemmet. Litteraturen som vi har lÀst och anvÀnt i vÄr studie innehÄller mÄnga forskningsresultat och teorier angÄende tvÄsprÄkighet, sprÄkutveckling hos sprÄkiga barn och inlÀrningsmetoder som stimulerar barns sprÄkinlÀrning. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning pÄ tvÄ förskolor i ett mÄngkulturellt omrÄde, dÀr vi bÄda hade vÄr verksamhetsförlagda utbildning. Vi genomförde enskilda intervjuer med sex pedagoger, tre frÄn varje förskola och observerade barnens sprÄkinlÀrning samt pedagogernas arbetssÀtt. Med hjÀlp av bandspelare spelade vi in intervjuerna för att komma Ät informanternas svar och vi antecknade Àven ner svaren. Resultatet vi kommit fram till Àr att tvÄsprÄkiga barn med fokus pÄ arabiskatalande barn har olika sprÄkliga svÄrigheter i det svenska sprÄket.

Syftet med studien Àr att undersöka och förstÄ hur nyanlÀnda barn samspelar med andra barn i leken nÀr de inte talar sprÄket och hur börjar de lÀra/utveckla majoritets sprÄket (svenska). För att genomföra min undersökning har jag gjort kvalitativa observationer under tvÄ olika perioder: förstudie, minietnografisk studie. EfterÄt gjorde jag stimulated recall intervju dÀr jag hade samtal med pedagogerna och jÀmförde mina upplevelser angÄende barns beteende och utveckling med deras. Jag har spelat in samtalet med hjÀlp av en smart phone och sedan transkriberade. Resultatet visar att nyanlÀnda barn i början oftast anvÀnder sig av kroppssprÄk, blickar, mimik, imitationer och olika ljud för att göra sig förstÄdda nÀr de samspelar med andra barn i leken. Jag kom i min undersökning ocksÄ fram till att det tar tid för att nyanlÀnda barn ska utveckla sociala relationer med andra barn och det beror mycket pÄ hur mycket stödd de fÄr frÄn vuxna. Vidare visar resultatet att sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda barn beror mycket pÄ pedagogernas engagemang, respekt till barnets sprÄk, bakgrund och erfarenheter samt pedagoger som behÀrskar barnets sprÄk och kan kommunicera med barnet pÄ ett mer betydelsefullt sÀtt..

VÄr undersökning syftar till att se hur tvÄ förskolor arbetar med flersprÄkighet och hur barn, pedagoger och förÀldrar stÀller sig till att införa ett nytt sprÄk, i detta fall engelska, i förskoleverksamheten. Vi har genomfört vÄr undersökning genom att gÄ till tvÄ förskolor och introducera sprÄket med hjÀlp av engelska sÄnger och rörelselekar. Under studiens gÄng har vi utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv och haft tidigare forskning som inbegriper barns sprÄkinlÀrning i Ätanke. VÄr studie genomfördes pÄ tvÄ förskolor i StockholmsomrÄdet. Den ena förskolan befinner sig i en förort i södra Stockholm och de flesta barn har annat modersmÄl Àn svenska. Den andra förskolan Àr belÀgen i Stockholms innerstad och har fÄ barn med annat modersmÄl Àn svenska.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder musikaliska uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmÄl Àn svenska, samt hur barn spontant anvÀnder sig musiska uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lÀrandeperspektiv, Björkvolds syn pÄ den musiska mÀnniskan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger pÄ en invandrartÀt förskola intervjuades, och dÀr genomfördes Àven observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn anvÀnder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, spontan sÄng och dans. Undersökningen visar Àven hur pedagogerna anvÀnder sig av musik i syfte att utveckla barnens sprÄk till viss del, men ocksÄ att pedagogerna inte alltid Àr medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns sprÄkinlÀrning exempelvis i den spontana musiska leken..

Denna studie undersöker den svenska pressens rapportering om barnsexturism Ären 2000-2007. Genom kvantitativ innehÄllsanalys studeras avsÀndare bakom budskapet i artiklarna, aktiva aktörer och huvudsakligt innehÄll. Analysen har sin grund i teorier om mediernas dagordning och om medielogik. För att öka förstÄelsen för den svenska rapporteringens förutsÀttningar görs en liknande men mindre omfattande studie för engelsksprÄkig press i Kambodja. LikasÄ genomförs kortare intervjuer med för Àmnet relevanta personer.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstÄ enkla ord och texter nÀr de gÄr ut grundskolan (LÀsrörelsen 2013). Samtidigt lÀser allt fÀrre förÀldrar för sina barn varje dag (LÀsrörelsen 2013). Vi tÀnker att det finns ett samband mellan förÀldrars lÀsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har dÀrför utfört en kvalitativ studie dÀr syftet var att undersöka varför/varför inte förÀldrar lÀser för sina barn och vilken utveckling förÀldrar ser hos sina barn i samband höglÀsning. Syfte var Àven att undersöka varför barn tror att deras förÀldrar lÀser för dem.

Barn boende i familjehem Àr en utsatt grupp som fÄr stöd frÄn samhÀllet. En kvalitativ studie genomfördes dÀr fyra barn boende i familjehem samt en familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frÄgor, svaren redovisas i resultat delen dÀr barnen uttryckte sina behov. Syftet Àr att studera vilka behov av stöd barnen sjÀlva sjÀlva lyfter fram och om det skiljer sig frÄn det socialtjÀnsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet.

Sexuella övergrepp mot barn tillhör de svÄraste Àrenden som förekommer vid de svenska domstolarna. För det första sÄ kan inte barnet sjÀlv ta tillvara sina intressen utan mÄste lita till sina stÀllföretrÀdande. För det andra sÄ mÄste barnets utsaga tolkas till vuxenbegrepp och rÀttsfigurer. Men svÄrigheterna beror ocksÄ pÄ att det mÄste finnas tillrÀcklig kunskap eller utvecklade regler och rutiner för hur vi ska gÄ till vÀga juridiskt. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka lagar som blir aktuella vid sexuella övergrepp mot barn i Sverige och hur den rÀttsliga hanteringen gÄr till.

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje Är cirka 300 svenska barn upp till 18 Ärs Älder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn Àr leukemi, hjÀrntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn Àr idag god dÄ tre av fyra barn överlever sin cancer. NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det inte bara en individ som drabbas utan Àven förÀldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att fÄ beskedet om att ens barn drabbats av cancer Àr förknippat med kÀnslor sÄ som chock, rÀdsla, oro, skuld och maktlöshet.