Syftet med uppsatsen var att studera om det var nÄgon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag pÄ hörselfritids jÀmfört med de barn som gÄr individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var Àven att belysa vad pedagoger bör veta om man fÄr ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels pÄ en faktadel och dels pÄ kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkter som har anvÀnts Àr rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som gÄr pÄ hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 Är gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer pÄ fritids lÀttare stÄr ut med olÀgenheter sÄsom buller, slammer och höga ljud.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad man kan förvÀnta sig för refraktionsfel av barn genom att undersöka en Äldersgrupp frÄn nio till elva Är med Mohindra nÀrretinoskopi. Resultaten skulle sedan jÀmföras med fem andra studier gjorda inom omrÄdet. Syftet var vidare att fördjupa sig inom emmetropisering och refraktionsutveckling.Metod: 77 barn frÄn tre skolor i Vadstena kommun i Äldrarna 9 till 11 Är undersöktes under april 2009 med Mohindra nÀrretinoskopi. De sfÀriska ekvivalenta refraktionsmedelvÀrdena togs fram och jÀmfördes med likvÀrdiga resultat frÄn fem andra studier genomförda i olika lÀnder.Resultat: De sfÀriska ekvivalenta medelvÀrdena var för 9-, 10- och 11-Äringar +1.29 D, +0.97 D respektive +1.22 D för pojkarna och +1.00 D, +1.22 D respektive +0.92 D för flickorna i Vadstena. I de asiatiska studierna var medelvÀrdena mot mer myopi medan den svenska och chilenska studien liknade medelvÀrdena frÄn studien i Vadstena.Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att refraktionsutvecklingen tenderar att gÄ mot mer negativa vÀrden med ökande Älder, dock Àr det lÄngt ifrÄn alla barn som blir myopa nÀr de börjar skolan.

Under de senaste Ärtiondena har obesitas, hos barn och vuxna raskt ökat, sÀrskilt i vÀlutvecklade lÀnder. Fyra procent av alla barn och ungdomar i det svenska samhÀllet lider av obesitas. Syftet med denna studie var att kartlÀgga och jÀmföra det sjukgymnastiska arbetet pÄ barnkliniker gÀllande barn med obesitas. Vi var intresserade av om en etablerad behandlingsplan fanns och i sÄ fall hur denna var utformad. EnkÀt skickades till sjukgymnaster som var verksamma inom barnklinikerna pÄ landets 23 lÀns-, regions- och universitetssjukhus.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers kunskaper och syn pÄ betydelsen av modersmÄlet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andrasprÄk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i tvÄ kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas kunskaper generellt Àr goda kring hur vÀrdefullt det Àr att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl för att frÀmja andrasprÄket och för att stödja barnets sjÀlvkÀnsla och identitet. Dock tyder resultatet pÄ att det inte alltid Àr enkelt att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl. Det kan till exempel bero pÄ att pedagogerna upplever att barnen anvÀnder sitt modersmÄl för att utestÀnga andra barn ur leken eller menar pedagogerna pÄ att de sjÀlva mÄste kunna andra sprÄk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten.

I dagens Sverige vÀxer stÀndigt den skara barn som har rÀtt till modersmÄlsstöd. Barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska har enligt lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) denna rÀttighet. Förskolans uppgift Àr, enligt lÀroplanen, att stödja utvecklingen av sprÄk, kultur och identitet för dessa barn. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskolepersonal arbetar med barn som har tvÄ modersmÄl varav det ena sprÄket Àr svenska i en kommun dÀr inte modersmÄlsstöd ges av kommunen. Följs lÀroplanen? Jag har gjort studien med utgÄngspunkt i en rad aspekter som enligt tidigare forskning och erfarenheter verkar positivt vid arbete med modersmÄlsstöd.

Studier har visat att tvÄsprÄkiga barn besitter bÄde kognitiva fördelar och nackdelar jÀmfört med ensprÄkiga barn. TvÄsprÄkigas fördelar respektive nackdelar har visat sig vid minne, intelligens, problemlösning och tankeprocesser. Denna studie undersöker om dessa skillnader Àven infinner sig vid tvÄ olika lÀs test, artikulering och icke- artikulering. Studien innefattar 132 barn uppdelade i fyra grupper; tvÄsprÄkiga (Svenska- Persiska) och ensprÄkiga (Svenska), med eller utan lÀs och/eller skrivsvÄrigheter. FörÀldrarnas rapportering har anvÀnts för att dela in barnen i problemgrupperna.

Denna uppsats Àmnar behandla hur barn i de smÄ storlekarna mellan 62-86 framstÀlls i Hennes & Mauritz-klÀdkataloger. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma hur normer och förestÀllningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klÀdkatalogerna för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen bestÄr av tre H&M-kataloger frÄn Äret 2013. Annonsbilder pÄ barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framstÀlls i olika sorters reklam.

Att alla barn i Sverige idag har rÀtt till utbildning kan lÄta som en sjÀlvklarhet. Vi har kommit lÄngt nÀr det gÀller att erbjuda utbildning till barn och ungdomar och genom skolplikten torde utbildningen tillkomma alla utan undantag. I denna studie granskas skollagstiftningen med avseende pÄ hur vÀl den tillgodoser rÀtten till utbildning för alla. Mer specifikt undersöks gömda barns rÀttigheter och hur vÀl den svenska skollagstiftningen överensstÀmmer med de internationella Ätaganden som Sverige har gÀllande allas rÀtt till utbildning. I dagslÀget har gömda barn ingen lagstadgad rÀtt till utbildning, men skolorna har möjlighet att efter eget val erbjuda skolgÄng.

Barn som bevittnar vÄld i nÀra relationer har kommit att uppmÀrksammas mer och mer i den svenska lagstiftningen under de senaste Ären. Lagstiftningen har Àndrats sÄ att barn som bevittnar vÄld i en nÀra relation har rÀtt till brottsskadeersÀttning enligt brottsskadelagen och i socialtjÀnstlagen betraktas barn som bevittnar vÄld i en nÀra relation som brottsoffer. I 29 kap. 2 § brottsbalken infördes en ny straffskÀrpningsgrund Är 2003. Den anger att det som försvÄrande omstÀndighet sÀrskilt ska beaktas att brottet varit Àgnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhÄllande till en nÀrstÄende person.

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslÀrare undervisar i Àmnet svenska, för att stimulera sprÄkutvecklingen hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mÄngkulturell grundskola i vÀstra Sverige och har med hjÀlp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen gÄr till. Jag har koncentrerat mig pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur undervisar lÀrare i Àmnet svenska för att stimulera sprÄkutvecklingen i en mÄngkulturell skola? Hur ser samarbetet med modersmÄlslÀrarna ut? Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska? Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna huvudsakligen anvÀnder skönlitteraturen för att stimulera sprÄkutvecklingen. Samtliga lÀrare Àr eniga om modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmÄlslÀrarna.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan för att utveckla deras svenska sprÄk samt att hur man arbetar med modersmÄlsstödet pÄ förskolan. Jag har utfört tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och en intervju med en modersmÄlspedagog i förskolan. För att fÄ mer tyngd i min undersökning sÄ har Àven jag gjort en observation. Resultatet i min studie visar pÄ att arbetet sker kontinuerligt i verksamheten, detta bÄde medvetet och omedvetet. Intervjuerna och observationen visar att modersmÄlet Àr en avgörande faktor dÄ barnen lÀr sig ett sprÄk.

Ett av förskolans uppdrag Àr att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sprÄket Àr en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmÄlstrÀnare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras sprÄkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frÄgestÀllningar: Hur lÀgger modersmÄlstrÀnarna upp modersmÄlsundervisningen i förskolan för att frÀmja barnens sprÄkutveckling? Vad Àr det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Undersökningen grundas pÄ en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet fÄr vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmÄl Àn svenska.

I dagens mÄngkulturella samhÀlle Àr det mÄnga barn som talar tvÄ eller flera sprÄk. Det Àr viktigt att kunna bemöta flersprÄkiga barn och ge dem rÀtt sprÄkligt stöd vid behov. Denna studie baseras pÄ MAINs testmaterial som Àr utformat inom ramarna för COST projekt IS0804 för bedömning av barns narrativa förmÄga och anvÀnder berÀttelser till bildserier som ett sÀtt att samla in barns narrativer. Syftet med studien Àr att beskriva narrativ förmÄga hos tvÄsprÄkiga rysk-svensktalande barn och bidra med referensdata till ovannÀmnda projekt. Deltagarna var tio simultant tvÄsprÄkiga rysk-svensktalade barn mellan 6:8 och 7:10 samt tre successivt tvÄsprÄkiga barn.