En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus pÄ Svenska kyrkan. Motiven studeras frÄn tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lÀra och reflektion, samt 3) De förÀldrar som valt att lÄta döpa sina barn. En stor spÀnning blir synlig i skillnaden mellan dopförÀldrarnas syn pÄ dopet och de övriga tvÄ aktörernas dopsyn. Men Àven mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lÀra finns avgörande skillnader, framförallt vad gÀller synen pÄ mÀnniskan och pÄ dopets eventuella nödvÀndighet. TvÄ möjliga vÀgar framÄt diskuteras; dels vad det skulle innebÀra att tydligare lyfta fram berÀttelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjÀnsten kan ses som ett kommunikativt vÀxelspel..

Voice onset time (VOT) Àr en akustisk tidsparameter som Äterspeglar den talmotoriska samordningen. VOT betraktas Àven vara det mest tillförlitliga sÀttet att sÀrskilja mellan tonande och tonlösa klusiler.VOT hos barn har tidigare studerats i logopediuppsatser vid Linköpings universitet (Lundeborg et al., 2012; Larsson & Wiman, 2011). I dessa arbeten har dock inga upprepade mÀtningar gjorts, varför det föreligger behov att faststÀlla hur konsistent barns VOT Àr. Denna studie syftar till att undersöka hur konsistent klusilproduktionen Àr hos svenska barn i femÄrsÄldern, samt utreda förekomsten av eventuella könskillnader.I studien medverkade 31 barn, 13 flickor och 18 pojkar dÀr medelÄldern var 5:6 Är. Barnen fick benÀmna bilder av minimala par med klusilord tre gÄnger.

Syftet med min studie var att undersöka hur nÄgra iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt förÀldraskap samt om det finns nÄgra skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn pÄ barnuppfostran. Studien baseras pÄ en kvalitativ metod. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger pÄ intervjuer med tvÄ svenska och tvÄ iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen Àr skolan, media, uppfostran, grÀnssÀttning, identitet, utanförskap och ensamhet.Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan stÀllde för lite krav pÄ de unga samt att massmedia hade delvis en negativ pÄverkan pÄ deras barn vilket kunde skapa problem i förÀldrarnas relation till sina barn.

Projektet ?SprĂ„kpiller? har utformats genom ett samarbete mellan logopeder och biblioteken i Östergötland. Projektet syftar till att stimulera sprĂ„ket hos barn med sprĂ„kstörning och fungerar i första hand som ett komplement till logopedisk behandling (Linköpings kommun, 2012).Föreliggande studie syftar till att undersöka om bilderböcker skrivna pĂ„ bosniska/kroatiska/serbiska (BKS) trĂ€nar samma grammatiska struktur som motsvarande bilderböcker pĂ„ svenska gör. Syftet Ă€r Ă€ven att granska huruvida böckerna i föreliggande studie gĂ„r att rekommendera som trĂ€ningsmaterial för barn med sprĂ„kliga svĂ„righeter.En kontrastiv analys mellan BKS och svenska har genomförts av totalt tre bilderböcker. Böckerna i studien innehĂ„ller skillnader mellan BKS och svenska inom de flesta grammatiska kategorier och stĂ€mmer vĂ€l överrens med vad som beskrivits i litteraturen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs Äsikter frÄn forskning kring inlÀrning av svenska som andrasprÄk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika sprÄkteorier, dÀribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om sprÄkinlÀrning. SYFTE: Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlÀrning av ett andrasprÄk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillrÀckligt med resurser sÄ som fortbildning, ekonomi och andra hjÀlpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andrasprÄk. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de ser textil som ett hjÀlpmedel till inlÀrningen av svenska som andrasprÄk.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Detta Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som syftar till att undersöka en grupp förskollÀrares och en logopeds tankar om flersprÄkighet och barn som har flera sprÄk och en sprÄkstörning. I studien stÀlls frÄgor om förskollÀrarnas och logopedens tankar om flersprÄkighet och barn som har flera sprÄk och en sprÄkstörning. Vidare undersöks respondenternas syn pÄ modersmÄlstrÀning, att arbeta integrerat med flersprÄkig personal, samt deras tankar bakom strategierna för deras metodval i arbetet med barn som har flera sprÄk och barn som har flera sprÄk och en sprÄkstörning. Studien grundar sig pÄ intervjuer med sex förskollÀrare och en intervju med en logoped. Resultatet visar att flersprÄkighet ses bÄde som en resurs och som ett hinder av förskollÀrarna.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

   SAMMANFATTNING Lina Högemark?Jag bor pÄ Spanien?En studie om hur tvÄsprÄkighetsutvecklingen av det svenska sprÄket kan se ut i Spanien ?I live at Spain?A study on the bilingual development of the Swedish language might look like in Spain Antal sidor: 47  Studiens syfte Àr att belysa olika aspekter av tvÄsprÄkighet och ge en fördjupad kunskap inom Àmnet. Den empiriska studien syftar till att se hur fyra olika pedagoger som undervisar i svenska i Spanien ser pÄ tvÄsprÄkighet och vad som krÀvs av pedagoger och förÀldrar för att det svenska sprÄket skall utvecklas. Stort intresse ligger i huruvida ett sprÄk mÄste introduceras före en viss Älder för att utvecklas optimalt samt om det finns nÄgra generella sprÄkfel och bakomliggande orsaker till detta fenomen. Observationer med tvÄ svensk/spansktalande barn har utförts för att ge studien en djupare inblick i Àmnet.

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  BÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys har anvÀnts och materialet som studerats Àr Rapports huvudsÀndning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013.Syftet Àr att fÄ syn pÄ vilka förÀndringar som har skett under 20 Är, kommer barnen till tals oftare Àn tidigare och vilka Àmnen fÄr de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.  Resultatet visar att barn fÄr större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast bÄde 1993 och 2013 Àr att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet frÄn 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/vÄld/katastrofer.

Mitt syfte Àr att utveckla en förstÄelse för hur pedagoger i en specialförskola arbetar samt tÀnker kring hörselskadade och döva barns sprÄkutveckling. Min huvudfrÄgestÀllning Àr: Hur arbetar pedagogerna i en specialförskola för att utveckla hörselskadade barns och CI-barns sprÄk, nÀmligen teckensprÄket och det talade respektive skrivna svenska sprÄket? De metoder som jag anvÀnt mig av Àr kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt observation av dessa pedagogers arbete före och efter intervjuerna. Slutsatsen av mina frÄgestÀllningar Àr att pedagogerna mest anvÀnder sig av det talade svenska sprÄket i verksamheten med barnen. TeckensprÄket anvÀnder man vid specifika tillfÀllen dÄ barnen tillbringar tid med döv personal.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..