Nedsatt talperception förekommer hos flera grupper barn som besöker audiologisk och logopedisk klinik. Dessa Àr exempelvis barn med sprÄkstörning, barn med kognitiva nedsÀttningar, barn med hörselnedsÀttningar och barn med (centrala) auditiva bearbetningsnedsÀttningar (CAPD). För nÀrvarande saknas standardiserade talperceptionstest som ger information om hur barn diskriminerar, identifierar och producerar sprÄkljudskontraster i ord. Det Àr dÀrför av stor vikt att utveckla diagnosverktyg för att öka möjligheten till ett reliabelt testförfarande och differentialdiagnostisering. Föreliggande studie hade 2 syften.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare frÀmjar utvecklingen för barn med annat modersmÄl Àn svenska sÄ att de ska fÄ möjlighet att utveckla flersprÄkighet. Studien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin pÄ barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lÀrande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollÀrare har intervjuats i tvÄ kommuner. Resultatet visar att det Àr en brist pÄ modersmÄlslÀrare vilket gör att alla barn inte har tillgÄng till modersmÄlstöd i form av en lÀrare. De modersmÄlslÀrare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom omrÄdet.

Idén till denna uppsats kom ifrÄn den svenska dokumentÀren Det svenska sveket som sÀndes pÄ SVT den trettonde maj 2007. DokumentÀren behandlade den svenska synen pÄ barnuppfostran ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsÀttas för vÄld i hemmet, samtidigt som samhÀllet idag inte riktar nÄgra specifika ÄtgÀrder mot denna utsatta grupp.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser pÄ vÄld som en kulturell faktor. De frÄgestÀllningar som vi frÀmst har arbetat efter Àr: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende pÄ uppfostring, barnsyn och förÀldraskap? Vilka konsekvenser innebÀr det för barn att vÀxa upp med aga, enligt vÄra intervjupersoner och forskning?Undersökningen Àr kvalitativ i sin form och baseras pÄ fem intervjuer med professionsföretrÀdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera instÀllningen till barn med rörelsehinder hos förÀldrar till barn utan rörelsehinder med sÀrskild tonvikt pÄ förÀldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade pÄ en enkÀt, speciellt utvecklad för detta ÀndamÄl. FörÀldrar visade i genomsnitt en positiv instÀllning till barn med rörelsehinder. FörÀldrars instÀllning pÄverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhÀllet och funderingar om samlevnadsfrÄgor med dessa barn.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

VÄr studie handlar om hur pedagoger arbetar pÄ ett sprÄkutvecklande sÀtt med barn som har flera sprÄk. Syften med studien Àr att undersöka vilka metoder de intervjuade pedagoger anvÀnder för att stimulera sprÄkutvecklingen hos barn med ett annat modersmÄl Àn svenska. Samtidigt vill vi ta reda pÄ hur barnets kultur och modersmÄl integreras i förskolans verksamhet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har valt att intervjua 13 pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Intervjupedagogerna anser att barnens sprÄkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med sprÄket i alla rutinsituationer.

VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ kunskap om hur musik och rörelse gynnar barns sprÄkutveckling samt belysa hur pedagoger anvÀnder sig av musik och rörelse för att utveckla förskolebarns sprÄk. Vi ville Àven veta om pedagogerna arbetar annorlunda med musik och rörelse, om de arbetar i en förskola med barn som har svenska som modersmÄl eller i en förskola med barn som har annat modersmÄl Àn svenska. VÄr fokus har varit riktat mot den verbala sprÄkutvecklingen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ sex olika förskolor, som vi i analysen har kopplat till olika teorier. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder sig av musik och rörelse för att göra lÀrandet lustfyllt.

Denna uppsats Àmnar behandla hur barn i de smÄ storlekarna mellan 62-86 framstÀlls i Hennes & Mauritz-klÀdkataloger. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma hur normer och förestÀllningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klÀdkatalogerna för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen bestÄr av tre H&M-kataloger frÄn Äret 2013. Annonsbilder pÄ barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framstÀlls i olika sorters reklam.

Arbetets utgÄngspunkt Àr den svenska utvecklingen mot en vÀlfÀrdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förÀndrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till förÀldrarnas förmÄga att tillgodose dessa behov var lÄg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. FörÀldrarna försökte hÀvda sina egna intressen och organiserade sig i förÀldraföreningar under MÄlsmÀnnens Riksförbund som frÄn 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhÀlle. Arbetets frÄgestÀllningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad man kan förvÀnta sig för refraktionsfel av barn genom att undersöka en Äldersgrupp frÄn nio till elva Är med Mohindra nÀrretinoskopi. Resultaten skulle sedan jÀmföras med fem andra studier gjorda inom omrÄdet. Syftet var vidare att fördjupa sig inom emmetropisering och refraktionsutveckling.Metod: 77 barn frÄn tre skolor i Vadstena kommun i Äldrarna 9 till 11 Är undersöktes under april 2009 med Mohindra nÀrretinoskopi. De sfÀriska ekvivalenta refraktionsmedelvÀrdena togs fram och jÀmfördes med likvÀrdiga resultat frÄn fem andra studier genomförda i olika lÀnder.Resultat: De sfÀriska ekvivalenta medelvÀrdena var för 9-, 10- och 11-Äringar +1.29 D, +0.97 D respektive +1.22 D för pojkarna och +1.00 D, +1.22 D respektive +0.92 D för flickorna i Vadstena. I de asiatiska studierna var medelvÀrdena mot mer myopi medan den svenska och chilenska studien liknade medelvÀrdena frÄn studien i Vadstena.Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att refraktionsutvecklingen tenderar att gÄ mot mer negativa vÀrden med ökande Älder, dock Àr det lÄngt ifrÄn alla barn som blir myopa nÀr de börjar skolan.

VerbbenÀmning innebÀr förmÄgan att benÀmna en bild utifrÄn den aktivitet som bilden illustrerar. I tidigare studier har det visat sig att barn tidigt i sprÄkutvecklingen har svÄrare för verbbenÀmning Àn substantivbenÀmning (Gentner, 1982; Kauschke, Lee & Pae, 2007). Detta förklaras delvis av att verb Àr mer lingvistiskt komplexa Àn vad som Àr fallet för substantiv (Gentner & Boroditsky, 2001), samt att de Àr svÄrare att illustrera (Masterson, Druks & Gallienne, 2008). För att undersöka benÀmningsförmÄga anvÀnds oftast bildbenÀmningstest och för verb saknas ett svenskt test för barn. Föreliggande studie syftade till att undersöka verbbenÀmningsförmÄgan hos svenska barn samt att utröna om den svenska översÀttningen av Action Naming Test (ANT) Àr tillÀmplig pÄ svenska barn.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrÄn tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna pÄ förskolorna kan se ut. Studien Àr skriven utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet Àr insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla Àr förskollÀrare, arbetar pÄ mindre orter dÀr det statistiskt sett finns procentuellt fÀrre barn med annat modersmÄl Àn svenska Àn genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper dÀr barn med annat modersmÄl Àn svenska ingÄr och/eller barn som Ànnu ej utvecklat ett verbalt sprÄk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. UtifrÄn resultatet gick det att utlÀsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmÀnt sÄg olika ut trots att förskollÀrarna i studien delade samma syn gÀllande den pedagogiska dokumentationens syfte.