Efterfrågan på räntefria banktjänster har ökat i Sverige, vilket främst beror på den utvecklande invandringen som efterföljer religiösa principer i sitt vardagsliv. Detta har vidare resulterat i att allt fler individer i det svenska samhället väljer att avstå från stora lån samt sparande då det strider mot deras religion. Individer som således är i behov utav kapital, vänder sig istället till vänner samt släktingar för att exempelvis kunna ha möjlighet till att köpa en bostad.En av de mest väsentliga faktorerna till varför konventionella banker inte utvecklar räntefria sparalternativ är på grund av reglering samt lagstiftning. Historiskt sett har det traditionella systemet i bankerna funnits under en väldigt lång tid, vilket resulterar i en effektiv reglerings- samt tillsynsorgan. Bankerna anser även att en utveckling av räntefritt sparande kräver en efterfrågan som är större än vad den är i dagsläget.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konventionella banker förhåller sig till räntefritt sparande samt hur den yttre omgivningen, exempelvis andra banker samt finansiella aktörer, påverkar banken.

Det blir allt viktigare för verksamheter att följa trender och förändringar på den marknad som de verkar på. På den svenska bankmarknaden finns det många aspekter som aktörerna måste ta hänsyn till för att kunna nå uppsatta mål och visioner. Ett viktigt mål för en bank är att kunna skapa kundnöjdhet.Banker måste arbeta med att vårda kundrelationer för att behålla befintliga kunder samt för att skapa nya relationer. Samtidigt är banker verksamheter som måste vara lönsamma vilket leder till att banken tar strategiska beslut som inte alltid är till fördel för alla kunder. Dock måste en bank sträva efter att möta kunders behov och förväntningar för att kunna utföra ett arbete som genererar i en lönsam organisation.Hur skiljer sig bankers kundarbete med kunders bankupplevelse? Uppsatsens syfte är att beskriva hur kunder upplever sin bank med utgångspunkt i hur banker arbetar med sina kundrelationer. Uppsatsens resultat tyder på att kunders bankupplevelser till viss del stämmer överens med det bankerna vill förmedla till sina kunder.

Denna uppsats syftar till att skapa en bild över dels bankers attityder till de nya reglerna om kapitaltäckning, dels vilken påverkan de nya reglerna kommer att ha på banker. Uppsatsen bygger på en induktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empiri har huvudsakligen samlats in genom intervjuer med representanter från den svenska finansiella sektorn. Slutsatser:Cirka tio institut kommer att välja att tillämpa Internal rating based approach (IRBA) vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk. IRBA förväntas sänka det befintliga kapitalkravet.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Den frågeställning som valdes var: I vilken utsträckning arbetar de Svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. De slutsatser som framkom var att Svenska banker följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag.

Sammanfattning ? ?Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankerna?Datum: 2013-05-31Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist JanssonTitel: Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankernaHandledare: Staffan BoströmNyckelord: Kärnprimärkapital, de svenska storbankerna, FinansinspektionenFrågeställning: Vilka strategier har de svenska storbankerna använt sig av för att uppnå kravet på högre kärnprimärkapital samt fördela kostnaderna som medföljer?Vilka konsekvenser har det hittills fått för bankerna då de redan börjat anpassa sig till kravet?Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka strategier som legat till grund för att de fyra svenska storbankerna skall klara av det högre kravet på kärnprimärkapital som Finansinspektionen ställer. Undersökningen ämnar även utvärdera vilka konsekvenser förändringarna har fått hittills för bankerna och vem som har belastats med kostnaden för det ökade kärnprimärkapitalet.Metod: Metoden som använts var av kvalitativ karaktär där sekundärdata som samlats in varit från böcker, rapporter och artiklar. Primärdata har samlats in från personliga intervjuer och analyserades sedan med hjälp av sekundära datan.Slutsats: De svenska storbankerna har implementerat tydliga strategier för att uppfylla Finansinspektionens krav. Det visade sig att de banker som använt sig av att se över sin prissättning också var de banker som ligger i topp vad gäller kärnprimärkapitalrelationen.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan länder världen över blir det allt viktigare att kunna jämföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jämförbarhet varit krav på börsnoterade företag att följa IFRS, vars målsättning är att skapa en redovisning som är jämförbar och harmoniserad på global nivå. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades då krav på riskupplysningar inte var tillräckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt på banksektorn än andra branscher, då bankernas totala tillgångar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhället och en koppling till alla individer på ett eller annat sätt.Vår studie syftar till att undersöka hur banker på den svenska bankmarknaden lämnar riskupplysningar enligt kraven från IFRS 7, samt hur Svenska banker riskupplyser i jämförelse med de utländska bankerna.

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning.

Under de senaste åren har det varit stort fokus på de svenska storbankerna Nordea,Handelsbanken, Swedbank och SEB i och med den finansiella kris som ägt rum världenöver. Det har varit stora debatter i media och det svenska folket har förlorat en del av sintillit till bankerna. I den här uppsatsen har vi undersökt om situationen i Sverige verkligenhar varit så allvarlig som påståtts eller om hela debatten har varit överdriven. Syftet medstudien har således varit att granska hur finanskrisen påverkade Sveriges storbanker.För att få svar på detta valde vi sju nyckeltal som vi ansåg relevanta för undersökningenoch beräknade sedan dessa för varje bank mellan åren 2000 och 2009. Till vår hjälp hadevi bankernas årsredovisningar som tillhandahöll den data som vi behövde till våraberäkningar.

Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fa?tt en allt sto?rre betydelse i samha?llet. Som en naturlig fo?ljd av detta har bankernas verksamhet fo?ra?ndrats, bland annat genom o?kat utbud av tekniska tja?nster och produkter. Tidigare studier pa?visar att ma?nniskans beteende har fo?ra?ndrats i takt med samha?llets utveckling och ma?ste idag va?nja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna.

Syftet med studien är att utifrån ett regleringsperspektiv studera införandet av lagbegränsad IFRS och att ta reda på om reglerna är lämpliga för onoterade finansiella företag. Vi har en grundad teori som utgångspunkt för studien. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem onoterade banker, tre revisorer och Finansinspektionen. Lämpligheten med lagbegränsad IFRS för onoterade finansiella företag kan ifrågasättas på flera punkter men trots det tycker bankerna att de klarar av att tillämpa reglerna..

Bakgrund och problemdiskussion: Sociala medier är ett fenomen som vuxit sig stort på senare år och det blir allt vanligare att företag använder dessa plattformar som en kommunikationskanal med sina kunder. Bankerna kan via sociala medier, såsom Facebook och Twitter nå ut på ett kostnadseffektivt sätt, med sitt budskap till allt större publik på en och samma gång. Detta kan i sin tur förstärka företagets rykte, om word-of-mouth visar sig vara av positiv karaktär samtidigt som det kan snabbt rasera företagets varumärke om spridningen av word-of-mouth är allt för negativ och okontrollerbar. Vi ämnar besvara följande frågeställning: Är Facebook och Twitter en gynnsam kommunikationskanal för banker, eller skulle vissa gynnas mer av att inte tillämpa sociala medier i deras verksamhet?Syfte: Syftet med denna uppsats är analysera hur banker förhåller sig till och kommunicerar via sociala medier.

Studiens syfte a?r att belysa och fo?rklara de brister som relationsmarknadsfo?ring genom relationsskapande event kan inneba?ra. Detta fo?r att komplettera teorin och ge o?kad fo?rsta?else. Teorin inleds med relationsmarknadsfo?ring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbättras. De Svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket påverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan få på de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav är nödvändigt för att banker skall ha tillräckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lågkonjunktur.