Denna studies fokus är styrningen i form av implementering och återkontroll av de auktoritativt beslutade kunskapsmålen som styr den svenska skolan. Studiens syfte är att utifrån en etablerad kunskapsnorm utreda i vilken grad gymnasieskolan efterlever den avsedda målstyrningen - det vill säga att utreda denna styrnings verkan. Detta görs utifrån ett diagnostiskt test som mäter måluppfyllelsen och användandet av betygskriterierna i historieundervisningen. Analysen sker bland annat i ljuset av den i studien presenterade statsvetenskapliga teorin om närbyråkraten och Lennart Lundquists implementeringsteorem kan - vill - förstår.Studiens resultat visar på svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssättning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmålen och betygskriterierna misslyckats. Orsaker till och lösningar på denna problematik diskuteras i det avslutande kapitlet.Studiens resultat visar på svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssättning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmålen och betygskriterierna misslyckats.

In this study we have analysed from an intersectional perspective two textbooks Historia 1b and Progress Gold A which are purposed to be used as teaching material in Swedish schools in the subjects of History and English. Our question and reason for doing the analysis is to emphasise and make the variety of women in the books visible in order to compare that variety to the one that is demanded by the Swedish curriculum. The analysis is made from an ideology critical perspective and contains quantitative elements. Our conclusion is that the material contains both excluding and including features. Some intersectional categories are well represented while others, like functionality and religion, are not.

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar.

Denna uppsats handlar om att använda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolår 1-6 använder bild som uttrycksform i ämnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhållningssätt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma på vår observationsskola. Uppsatsen bygger på, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrån metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, där bild och text jämställs som betydelsebärande komponenter.

Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande.

Krypteringens historia är lång och händelserik, vilket ett system som Ceasarchiffer som snart är 2000 år gammalt kan vittna om. Den här litteraturstudien syftar till att ta dig som läsare med genom krypteringens utveckling från antikens pergament till dagens datoriserade samhälle. På vägen genom historien har studien som målsättning att förklara för läsaren hur de olika krypteringssystemen som figurerat genom tiden har fungerat, och att lyfta fram matematik bakom systemen. Mot slutet av texten beskrivs dessutom hur kryptering skulle kunna fungera som inslag i skolans matematikundervisning. Här är syftet att inspirera lärare till att pröva på något nytt i sin undervisning, vilket kan leda till ökad motivation.

Med utgångspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framställningarna av Asien i gymnasieskolans historieläroböcker för att undersöka hur läroböckerna upprätthåller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat väst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgår från en ideologikritisk närläsningsstudie av fem läroböcker i historia. Samtliga studieobjekt är publicerade under år 2011 och 2012 inom ramen för den nya läroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation.Resultatet visar att västerlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser där västerlandet överordnas österlandet eller där en eurocentrisk historieskrivning som berättar en selektiv historia förs i läroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken länder som anammat författningar av västerländska snitt och västerländska sedvänjor värderas högre än länder som inte gjort det.

Syftet med denna uppsats har varit att tydliggöra hur de svenska läroböckerna som behandlade ämnesområdena historia och religionskunskap för högstadieskolan har förändrat sitt sätt analysera samt framföra sitt budskap till eleverna. En granskande kvalitativt, kritisk och komparativ metod har används för att uppnå detta mål. De forskningsfrågor som har legat till grunden för detta arbete har försökt ta vid där professor Härenstams arbeten slutade, för att på så sätt slutföra det arbete som han påbörjade för längesedan. Arbetet har slutligen försökt visa att objektivismen hos läroboksförfattarna att skildra ämnesområdet islam inte fick sin egentliga start först efter den 11:e september 2001. Slutligen måste det nämnas att detta arbete även lägger grunden för vidare undersökning av kommande läroböcker som behandlar ämnesområdet islam för högstadiet..

Arbetet är en studie om hur lärarna på en högstadieskola i en skånsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta närmare på detta ämne eftersom det står i skolans styrdokument att varje lärare skall sträva efter att eleverna ska förvärva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta är anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna från en annan historiekultur får sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. Vår tanke är att genom att intervjua lärare på vår intervjuskola som undervisar i historia och fråga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan? som mest sysslar med ?religiösa aktiviteter? har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar.

Sammanfattning Kjellbergska gården har en historia från början av 1600-talet och räknas som ett av Falkenbergs äldsta hus. Den kulturminnesmärkta borgargården har en säregen historia som skeppar- och handelsmannahem och ligger ovanför den plats där den gamla hamnen och tullportarna var belägna. Tomten Slottshagen 3 är av en för tiden karaktäristiskt långsmal typ och ligger i gamla stan som är uppbyggd längs med älven Ätrans strand. Gården var från början kringbyggd i en kvadratisk form, med köksträdgård bakom ladugårdslängan ner mot älven. Flera lyckor hörde också till hushållet för jordbruk och djurhållning.

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005.

Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ?Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan? (F.T.O.), som tillhör den ?Tredje Orden? (TSSF) inom ?The Society of Saint Francis? (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv.Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse.Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna.En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lär sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vår studie använt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrågorna vad och varför som hjälp. Frågan hur ansåg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna då de är målstyrda och därmed inte beskriver vilka metoder som läraren ska använda i sin undervisning. Vad-frågan analyseras utifrån kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frågan besvaras till största del i bakgrunden, men även till viss del med hjälp av SOU 1992:94.

The aim of this master thesis is to analyze how and why Scandinavian-American history has been used in exhibitions in both Scandinavia and the United States after the end of the Great Migration. More specifically, the thesis deals with the Swedish and American exhibitions of the controversial Kensington Rune Stone, discovered in Minnesota in 1898. Despite the fact that its authenticity has been disputed by academic expertise, it has been displayed by many prominent actors. The Rune Stone is one of many purportedly pre-Columbian artifacts found in the United States. Moreover, it is an identity marker, harboring many kinds of identity constructions. The thesis therefore focuses on the meanings that the Rune Stone has been charged with since its discovery, as historical culture and in specific exhibits, on how it has been displayed, and on why it has been exhibited at  national museums in both Sweden and the United States. The principal source materials are five exhibitions of the Kensington Rune Stone.