Denna studie undersöker brister i ordförståelsen i ämnet historia hos elever med svenska somandraspråk. Forskningsfrågorna är:Vilka ord tycker eleverna, både elever med svenska som andraspråk och elevermed svenska som modersmål, är svåra i historieboken?Vilka ord tror lärarna att eleverna har svårt med?Hur korrelerar lärarnas uppfattningar med elevernas?Sjutton elever med svenska som andraspråk läste två textutdrag ur två läromedel i historia A.De markerade ord som de inte förstod. För undersökningen valdes text 2 ut. För att ta reda påhur lärare tänkte om vilka ord som var svåra i ämnet historia fick dessutom fyra läraremarkera vilka ord de trodde att eleverna hade svårt att förstå.

Denna uppsats behandlar frågan könsneutrala äktenskap. Närmare bestämt så var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna fråga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frågeställningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande värderingar som artiklarna producerade samt byggde på. Dessutom tittade jag på vilka källor samt aktörer som framkom i artiklarna och på vilka villkor de fick framträda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar från varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se.

Uppsatsen handlar om negationens placering i huvudsats. Min hypotes är att negationens placering ändras under 1500-talet, från fundament till satsadverbialsplats.Undersökningens material består av sju texter, Järteckensboken är den äldsta och Johan Runis: Prosatexter på svenska är den yngsta..

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

En omfattande omflaggning av svenska fartyg har pa?ga?tt under en la?ngre tid. Tidigare har det fra?mst bero?rt andra segment av den svenska sjo?farten, men det senaste a?ret har trenden med omflaggning a?ven spridit sig till fa?rjor. Syftet med denna studie har varit att kartla?gga vilka utmaningar som finns med att bedriva fa?rjesjo?fart under svensk flagg och hur framtiden kan komma att se ut fo?r svenska sjo?befa?l inom fa?rjesjo?farten.

Syftet med uppsatsen är att hjälpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andraspråk som ska lära sig läsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgångspunkt i problempreciseringen: Hur hjälps elever med svenska som andraspråk till en positiv läsinlärning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna återspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om ämnet. Genom att ställa resultatet av undersökningen i relation till gällande forskning inom ämnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad är forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjälpa elever med svenska som andraspråk till en positiv läsinlärning?.

I vår uppsats vill vi belysa de icke västerländska konstnärernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjälp av en postkolonial teori vill vi titta närmare på hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsättningar de har att verka inom kultursektorn på samma villkor som de etniskt svenska konstnärerna. Konst är gränsöverskridande, men trots det så görs det skillnad på konst och konst, vi att undersöka varför, i förhållande till vår teori..

The aim of this paper is to examine how the press describes the public and private role of the Swedish monarch in texts that report about the biography Carl XVI Gustaf ? den motvillige monarken (Sjöberg et al. 2010) when it is published in November 2010. The examined period ranges between the days just before the release and a fortnight after. The analysis is limited to standard Swedish papers: a daily, Svenska Dagbladet, and an evening paper, Expressen.Questions asked in the study are: In what ways do the analysed texts raise a discussion about the monarchy?s importance or function in the society of today, that is a public debate on the monarchy? To what extension are status symbols used in the constructing of royalty, that is what Jürgen Habermas (2003) describes as representative publicity? What similarities and differences are found when comparing the news articles in the daily and in the evening paper?The method used to answer the aim and questions is the critical discourse analysis, as Norman Fairclough (1995) describes it, and the theoretical perspective of the essay is Jürgen Habermas? (2003) theory about the bourgeois public sphere.The result shows that the news articles in the daily unsurprisingly construct only a public who wants to debate on the monarchy.

I dagsläget förekommer långa väntetider på Apoteket i samband med recepthantering.I början av detta arbete var det våra egna erfarenheter och värderingar som väckte vårt intresse för detta ämne.Receptbelagda läkemedel utgör ungefär tre fjärdedelar av Apotekets försäljning. Storleken på försäljningsmarginalen för dessa varor den så kallade handelsmarginalen bestämmer Apoteket utifrån marknadsmässiga principer.Apoteket har för avsikt att korta ner väntetiderna till max 5 minuter inom tre år. Dessutom ska de utöka sina öppettider på de Apotek som är befintliga idag. Apotekets mål är att öka antalet Apotek från 870 till 1000.I vår undersökning märkte vi att kunderna vi mötte anpassar sina besök till tidpunkter då de vet att kötiden är kort och kunden undviker dessutom de Apotek som de vet har högre belastning. I vår enkätundersökning beräknar vi att svarsbortfallet har uppgått till 7 %.

Arbetet presenterar och jämför synen på församling, gudstjänst och pastoralt ansvar i två olika folkkyrkobegrepp, EinarBillings nådemedelsinstitution samt dagens tjänsteinriktade folkyrkosyn.Genom att jämföra de två, ovan nämnda, folkkyrkosynerna vill detta arbete försöka att svara på frågan om delar av, och i såfallpå vilket sätt, Billings teologiska tankar kring den Svenska folkkyrkan är aktuella även idag.Slutsatsen av arbetet är att Einar Billings tankar kring den Svenska folkkyrkan gällande församling, gudstjänst och pastoraltansvar, inte är speciellt aktuella idag..

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, även när L2 är svenska? Finns det någon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jämfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av språkanvändning respektive språkbehärskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar på dessa frågor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar på tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter både inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen är av annat slag än de som legat till grund för tidigare forskning..

Syftet med vår uppsats är att kartlägga tre av de viktigaste delarna (skivbolag, bokningsbolag och förlag) i den svenska musikbranschen ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom vår kartläggning ämnar vi öka förståelsen för hur den ekonomiska strukturen mellan svenska musikbolag har utvecklats från år 2000 till 2008. Denna jämförelse har vi gjort genom att granska årsredovisningar från de största aktörerna inom respektive del-bransch..

Denna C-uppsats handlar om ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan. Syftet har varit att undersöka på vilket sätt gymnasieämnet svenska som andraspråk skiljer sig från gymnasieämnet svenska och varför ämnet ofta betraktas som ett stödämne till ämnet svenska. Jag har också velat klargöra bakgrunden till varför svenska som andraspråk blev ett ämne i den svenska gymnasieskolan. Frågeställningarna har varit: Vad skiljer ämnet svenska som andraspråk från ämnet svenska? Kan svenska som andraspråk betraktas som ett stödämne till ämnet svenska? Varför infördes ämnet svenska som andraspråk som gymnasieämne? Jag har kommit fram till att gymnasieämnet svenska som andraspråk infördes i gymnasieskolan 1 juli 1990.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstärka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act är till skillnad från den svenska koden för bolagsstyrning lag och gäller direkt för 12 svenska företag, men även för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utländska företag som blir tvungna att tillämpa lagen från och med den 15 juli 2006. Så hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förändrats och hur kommer den att förändras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara på ovanstående fråga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, där åtta propositioner utvecklats från redan existerande teorier såsom agentteorin samt organisatorisk inlärningsteori.

I föreliggande arbete undersöks elevtexter från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Syftet är att jämföra första- och andraspråkselevers skriftspråk. De frågor jag har ställt mig är vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andraspråkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter när det gäller språkliga drag och hur elevernas texter förhåller sig till det nationella provets skriftspråkliga kravnivåer. Den metod som har använts för att få svar på frågeställningarna är kvantitativ textanalys.Resultatet i denna studie tyder på att andraspråkselever inte når upp till den språkliga nivå förstaspråkselever befinner sig på, då de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel än förstaspråkselever. Andraspråkselever har en högre ordmedellängd än förstaspråkselever, medan ordklassanvändningen kan sättas mer i samband med kön än med ämne.