Syftet med denna uppsats Àr att undersöka attityder till Àmnet svenska som andrasprÄk i Är 7-9 bland sv2-elever och svensk- och sv2-lÀrare i en svensk grundskola i Kronobergs lÀn. Jag undersöker Àven om det finns nÄgon skillnad i attityder hos de olika lÀrarna beroende pÄ Àmneskompetens. Undersökningen bestÄr av datainsamlingar baserade pÄ intervjuer med sex lÀrare och tolv elever. SjÀlva undervisningen i sv2 upplevs av lÀrarna som övervÀgande positiv. Det Àr utvecklande för eleven att lÀsa sv2, men undervisningen fÄr dock inte isoleras för mycket frÄn ordinarie klass.

I Sverige började den förste utbildade utredaren, Jonas Hildeby att arbeta med geografisk profilering i Södertörns polismÀstardistrikt under vÄren 2004. Under hösten 2005 utbildas nio nya utredare i Stockholm. Syftet med detta arbete Àr att undersöka den satsning som gjorts inom svensk polis gÀllande geografisk profilering. Vi har genom intervjuer och informationsinhÀmtning bildat oss en uppfattning om vad som legat till grund för denna satsning och hur den motiverats. Geografisk profilering och datasystemet Rigel utvecklades under 80-talet av den kanadensiske polisen Kim Rossmo.

Migrationsverket har kritiserats hÄrt för att inte ha tillrÀcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrÄgor, eftersom mÀnniskor nekats uppehÄllstillstÄnd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. MÀnniskor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella lÀggning som skÀl, eftersom det inte klassats som tillrÀcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgÄ frÄn en heteronormativ diskurs som Àr diskriminerande.Queerfeministisk teori kritiserar samhÀlleliga normer som pÄverkar hur mÀnniskor behandlas. Med hjÀlp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser pÄ arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra vÀljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten Àr att undersöka detta utifrÄn utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och Älder för att se om det finns nÄgra samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkÀtundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fÄtt fram visar att de frÀmsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar Àr en högre lön och en bÀttre arbetsmarknad i Danmark.

Bakgrund: I slutet av 1980-talet slog de aktivitetsbaserade tankegÄngarna igenom, i form av ABC-kalkylering. Dock visade sig metoden vara komplex att anvÀnda i praktiken och dÀrför introducerades tankegÄngar kring att istÀllet anvÀnda den aktivitetsbaserade informationen i styrningssyften, ABM. Trots detta Àr det ABC som har fÄtt störst genomslag i svensk tillverkningsindustri.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om svenska företag anvÀnder sig av ABM och i sÄ fall hur de anvÀnder ABM. Dessutom Àr syftet att studera hur sambandet mellan ABM och ABC ser ut för att utröna om det föreligger nÄgot beroende dem emellan.Metod: Denna uppsats har genomförts med en kombinerad forskningsdesign. Det har utförts bÄde en enkÀtundersökning och en fallstudie, dÀrmed har sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ metod anvÀnts.Slutsatser: Resultatet av föreliggande studie visar pÄ att företag i svensk tillverkningsindustri inte kÀnner till begreppet ABM men trots det anvÀnds den aktivitetsbaserade informationen i styrningssyften.

Uppsatsen stÀller frÄgan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill sÀga som ett sammanhang dÀr betydelser skapades genom mÄnga mÀnniskors samverkan. Syftet Àr att visa pÄ en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförstÄndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

The drug treatment staff attitude towards needle exchange is what investigates in this study. The aim of this study is to see what?s affecting the standpoints in the needle exchange issue and also to investigate if the needle exchange is compatible with Swedish drug policy. The study has a qualitative approach and it?s based on eight semi-structured interviews with drug treatment staff.

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas för ett uthÄlligt vattenbruk och för att motsvara de krav som stÀlls i EU:s vattendirektiv. En sammanstÀllning av andra lÀnders tillvÀgagÄngssÀtt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, NaturvÄrdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) instÀllning anvÀnds som vÀgledning betrÀffande de rekommendationer vi ger pÄ hur en svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas. För ett uthÄlligt vattenbruk Àr det viktigt att vatten prissÀtts rÀtt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissÀtts rÀtt.

The aim of this two years master's thesis is to examine whether there are any gender based differences in the waymale and female researchers within library and information science publish and reference to other researchers.This within the Swedish context. Further, the aim is to examine the probability of gender playing a part in choiceof subject, which thereby also would effect the act of referencing. This is achieved through an analysis ofreference lists in the journal Svensk Biblioteksforskning between the years 1989 to 2009. The journal containsboth peer reviewed articles, as well as articles of a more popular scientific kind. As guidance during the study, ahandful of questions were used.

Problemformulering: Vad Ă€r genomsyn och hur ser utvecklingen och tillĂ€mpningen av genomsyn ut? Vad talar för respektive emot anvĂ€ndningen av olika genomsynsresonemang? Är tillĂ€mpningen av genomsynsprincipen ett lĂ€mpligt sĂ€tt att komma tillrĂ€tta med skatteundvikande förfaranden, eller finns det andra sĂ€tt som framstĂ„r som mer passande och Ă€ndamĂ„lsenliga? Mitt syfte med denna magisteruppsats Ă€r att redogöra för och diskutera vilka omstĂ€ndigheter som kan tĂ€nkas föranleda att genomsyn tillĂ€mpas i svensk skatterĂ€tt. Jag har Ă€ven för avsikt att resonera kring vilka skĂ€l som talar för respektive emot en tillĂ€mpning av genomsynsprincipen. Dessutom kommer jag att kort beskriva alternativa sĂ€tt att komma tillrĂ€tta med icke önskvĂ€rd skatteplanering, samt vad som enligt min mening skulle kunna Ă€ndras vid tillĂ€mpningen av genomsyn om detta skulle framstĂ„ som motiverat. Avslutningsvis Ă€r min ambition att diskutera och ta stĂ€llning till om genomsyn överhuvudtaget kan anses vara förenligt med svenska rĂ€ttsgrundsatser.

SAMMANFATTNING Mycket av rapporteringen kring förskollÀrares arbetsvillkor bestÄr av ?elÀndesskildringar? (Westin 2003). DÀrmed Àr det lÀtt hÀnt att personalen positioneras som offer i sin yrkesutövningsroll. Jag var intresserad av att betrakta mÀnniskorna som arbetar som förskollÀrare ur en annan synvinkel; nÀmligen som aktörer kompetenta nog att pÄverka sin situation och utföra ett engagerat arbete pÄ arbetsplatsen. Strategierna de anvÀnder sig av för att nÄ dit kan förstÄs slÄ fel ? Aronsson, Astvik & Gustafsson (2010) beskriver t.ex.

Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i MĂŒnchen 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer sĂ„som flygplanskapningar. Efter hĂ€ndelsen pĂ„ Möja 1995 dĂ€r en psykiskt sjuk man sköts ihjĂ€l, började svensk polis att utveckla sin strategi kring sĂ€rskild hĂ€ndelse och man började se sig om efter andra sĂ€tt att lösa liknande situationer pĂ„. Förhandling anvĂ€nds idag i ett mycket vidare spektrum Ă€n tidigare. Idag anvĂ€nds förhandlare Ă€ven vid mindre hĂ€ndelser för att undvika vĂ„ldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjĂ€lpa sjĂ€lvmordsbenĂ€gna personer och omhĂ€ndertagande av psykisk sjuka.

Syftet med denna studie Àr att undersöka framstÀllningarna av grammatik i tre lÀromedel för grundskolans senare Är, Arena Faktaboken, Grammatiken i praktiken och Mango, samt att titta pÄ om de exempel som anvÀnds i lÀromedlen förefaller ligga nÀra elevernas eget sprÄk. Undersökningen Àr koncentrerad till ordklasser och satsdelar, dÄ det ofta Àr det som elever i grunskolans senare Är undervisas i.Tidigare genomförda studier har uttryckt kritik mot svensk grammatikundervisning och de lÀromedel som anvÀnds dÄ det har visat sig att lÀromedlens exempel ofta Àr konstruerade och ligger lÄngt frÄn det sprÄk som eleverna vanligtvis anvÀnder samt att lÀromedlens förklaringar Àr bristfÀlliga och ibland Àven felaktiga.Den undersökning som jag har genomfört visar att exemplen som anvÀnds för att beskriva olika grammatiska aspekter till större delen bestÄr av enkla, vardagliga ord och uttryck men att det i vissa fall förekommer exempel som ligger nÀra elevernas vardagliga sprÄk. FramstÀllningarna av grammatik i de undersökta lÀromedlen liknar varandra i stor utstrÀckning och stÀmmer relativt vÀl överens med de beskrivningar som finns i Svenska akademiens sprÄklÀra, men ett av de undersökta lÀromedlen har ett betydligt mer djupgÄende tillvÀgagÄngssÀtt dÀr eleverna erbjuds en detaljerad bild av det svenska sprÄket och dess grammatiska bestÄndsdelar och hur de samspelar och fungerar..

Syftet med denna studie har varit att analysera socialsekreterares erfarenheter av bakomliggande orsaker till att barn i familjer med utlÀndsk bakgrund blir aktuella för utredning enligt SocialtjÀnstlagen (SFS 2001:453). Studien behandlar skillnader mellan familjer med utlÀndsk bakgrund och familjer med svensk bakgrund vad gÀller bakomliggande orsaker för aktualisering hos socialtjÀnsten. Studien Àr kvalitativ och grundar sig pÄ fem semistrukturerade intervjuer. Till grund för analysen har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori anvÀnts vilken har kompletterats med begrepp som behandlar migrationsprocess, socialisationsprocess och kultur.Resultatet visar att det inte finns nÄgon större skillnad gÀllande bakomliggande orsaker för aktualisering beroende pÄ hÀrkomst. Det framkommer att social utsatthet Àr vanligt förekommande hos de familjer som aktualiseras och dÄ frÀmst i form av ekonomisk utsatthet, boendesituation och arbete.

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.