Syftet med uppsatsen Àr öka förstÄelsen för hur en svensk upplever skillnader och likheter i det danska ledarskapet. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ tio semistrukturerade intervjuer med svenskar som har gedigen erfarenhet av ledarskap i bÄde Sverige och Danmark. Resultatet visar att det finns skillnader och likheter i ledarskapet mellan Sverige och Danmark. Studien visar, att för att bli framgÄngsrik med att leda och arbeta i Danmark Àr det centralt att lÀra kÀnna och förstÄ den danska kulturen. För att underlÀtta förstÄelsen för skillnaderna och likheterna har vi utifrÄn studiens resultat sammanstÀllt en modell, tio teser nÀr du som svensk ska leda och arbeta i Danmark, som visar pÄ resultatets mest centrala resonemang..

Rent vatten Àr en förutsÀttning för allt liv pÄ jorden men utslÀpp av föroreningar frÄn mÀnskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. BristfÀllig rening och utslÀpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska stÀder renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför stÀderna dÀr kommunal anslutning inte Àr möjlig finns smÄ anlÀggningar, sÄ kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten frÄn en enskild fastighet eller ett mindre antal hushÄll. Avloppsvatten frÄn bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanlÀggningar dÀr smÄ reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.

Denna studie undersöker hur lÀrare anser att de kan stÀrka elevers ord- och begreppsförstÄelse för att uppnÄ lÀroplanens kunskapskrav i det svenska sprÄket. PÄ grund av globaliseringen vÀljer mÄnga familjer att bostÀtta sig utomlands vilket medför att det bedrivs mÄnga svenska skolor runt om i vÀrlden. Studien utgÄr ifrÄn en svensk skola i England, dÀr fyra lÀrare i de tidigare Ären har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför bÄde positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat pÄ ord- och begreppsförstÄelse, lÀrarbakgrund, förvÀntningar samt elever med ett annat modersmÄl.

AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk vÀrldsmusik ? Ideologi i förÀndring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvÀlvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt fÀrgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta nÀr den svenska folkmusikvÄgen svepte över landet. Undersökningen söker svar pÄ NÀr och hur svensk folkmusik blev en del av svensk vÀrldsmusik.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns löneskillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning, samt undersöka om en eventuell skillnad kan beskrivas av individspecifika egenskaper. Undersökningen Àr baserad pÄ data för 2005 hÀmtat frÄn LINDA-databasen. Materialet analyseras med Mincerregressioner och Oaxaca- dekomponeringar. Med Oaxaca-dekomponeringar kan vi sÀrskilja löneskillnader som beror pÄ olika uppsÀttningar av egenskaper hos grupperna. Resultaten visar pÄ en löneskillnad mellan grupperna pÄ nÀra Ätta procent som dock verkar minska nÄgot i takt med att vistelsetiden ökar.

I och med omregleringen pÄ den svenska apoteksmarknaden sÄ stÀlls svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bÀsta, som en del av svensk hÀlso- och sjukvÄrd, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förÀndring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvÀrld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stÀrka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hÀlso- och sjukvÄrd. SÄledes publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag pÄ en lösning pÄ ett problem sÄ gav den ocksÄ upphov till en osÀkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osÀkerhet som varje enskild organisation mÄste hantera.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur kulturen pÄverkar svenska och thailÀndska förskollÀrares förhÄllningssÀtt till barn och till sitt uppdrag. Studien har genomförts i en svensk och i en thailÀndsk förskola i Thailand för att kunna uppmÀrksamma skillnader. För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer och observationer genomförts. Resultatet av intervjuerna och observationerna har visat att kulturen pÄverkar förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarna sÄg sitt uppdrag och förhÄllningssÀtt pÄ olika sÀtt.

Huvudsyftet med denna uppsats Ă€r redogöra hur tvĂ„ vĂ„tmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna frĂ„ga har jag noga studerat beslutsgĂ„ngen, gjort fĂ€ltstudier, talat med markĂ€gare tagit del av opublicerat material och studerat Ă€ldre och nya kartor över de bĂ„da vĂ„tmarkerna, bĂ„da belĂ€gna i trakten av Höja, ungefĂ€r fem kilometer sydost om Ängelholm, och Ă€ven gjort fĂ€ltstudier.Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att frĂ€mja anlĂ€ggningen av vĂ„tmarker. BĂ„da intresserar sig för att minska övergödningen och med vĂ„tmarker sĂ„ Ă„stadkommer de detta. Utöver vattenrenare sĂ„ Ă€r vĂ„tmarker ocksĂ„ av intresse rent utbildningsmĂ€ssigt och bra för att fĂ„ en heterogen landskapsbild.SlutsatserDet Ă€r skillnad pĂ„ storleken av vĂ„tmarker i nordvĂ€stra SkĂ„ne gentemot i Danmark. Detta beror pĂ„ att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrĂ„gor och kunde genomdriva vĂ„tmarksanlĂ€ggningar i större utstrĂ€ckning.VĂ„tmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar bĂ„da som naturliga reningsverk av nĂ€rsalter.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning, ett samarbete mellan det privata nÀringslivet och den statliga Förtroendekommissionen, har arbetat fram en kod vars syfte Àr att ge en samlad bild av god svensk praxis pÄ omrÄdet och bidra till en förbÀttrad styrning av svenska bolag. Denna uppsats bygger pÄ en kvalitativ undersökning, dÀr intervjuer har gjorts med fyra mindre företag och tvÄ sakkunniga inom Àmnet bolagsstyrning. Uppsatsen Àmnar undersöka hur revideringen av Svensk Kod för bolagsstyrning pÄverkar vÄra intervjuföretag, Oasmia Pharmaceutical AB, Tretti.se AB, Avalon Enterprise AB och Firefly AB. Analysen utvÀrderar skillnaderna mellan Kollegiets syfte med Koden och företagens instÀllning till den. Ett flertal observationer kunde göras, genom vilka författarna har dragit slutsatsen att företagen i dagslÀget inte Àr fullt insatta i Kodens syfte och att de har en varierande instÀllning till revideringen av Koden.

Inspired by the great arts of scientist and poet Robert J. Oppenheimer, the purpose of this paper is to unveil and highlight the attitudes towards the atomic bomb in Swedish newspapers during the early and most vivid years of the atomic era. By pinpointing and analysing central discourses caused by this paradigm breaking invention, this academic effort reveals the morbid moral of the story caused by loose speculations and the lack of knowledge..

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i antagandet att det existerar ett antal sÄ kallade misfits inom svenska elitfotbollsklubbar. Detta grundar sig i att 13 av 16 klubbar i Allsvenskan visade ett negativt driftresultat 2009. Med anledning av detta Àr syftet med uppsatsen att identifiera problem och möjligheter som finns relaterade till affÀrsutvecklingen inom svensk elitfotboll. I ett andra steg analyseras vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att lösa de identifierade problemen och tillvarata möjligheterna. Svensk forskning inom affÀrsutveckling och fotboll Àr högst begrÀnsad, varför vi anser att vÄr uppsats har ett betydande kunskapsbidrag.För att uppnÄ syftet har intervjuer med VD:ar i fyra olika allsvenska klubbar samt generalsekreteraren för Föreningen Svensk Elitfotboll genomförts.

Det engelska sprÄket har sedan efterkrigstiden haft en allt större inverkan pÄ svenskan, bl.a. genom att vara det frÀmsta lÄngivande/lÄnförmedlande sprÄket. Med dessa nya lÄn följer ofta svÄrigheter att anpassa orden till svensk grammatik. MÄlet med min uppsats har varit att undersöka hur engelska inlÄnade substantiv böjs i plural pÄ svenska: vilka böjningsformer som anvÀnds, huruvida engelsk eller svensk böjning anvÀnds oftare, vad försvenskad stavning har för betydelse för pluralböjningen, och om sprÄkbrukare upplever pluralböjningen som nÄgot problematiskt. För att besvara dessa frÄgor genomfördes en undersökning av sprÄket i bloggar samt en enkÀtundersökning.

SammandragUppsatsen behandlar dansk-svensk sprĂ„kkontakt i Öresundsregionen, bland annat pĂ„ internet. Arbetet har ett tudelat syfte och huvudfrĂ„gorna har varit följande: Vilken bild fĂ„r man av dansk-svensk sprĂ„kkontakt genom Öresundsanknutna webbplatser? Vilken bild fĂ„r man av dansk-svensk sprĂ„kkontakt genom transnationella nĂ€tverkssamarbeten i Öresundsregionen?I ett första skede har nitton dansk-svenska webbplatser studerats och de har fördelats pĂ„ tre kategorier: Intresseorganisationer, Utbildningsanordnare samt Information och marknadsföring.KartlĂ€ggningen visar att intresseorganisationer i hög utstrĂ€ckning anvĂ€nder sig av grannsprĂ„k medan utbildningsanordnarna oftare har engelska som sprĂ„k pĂ„ webbplatsen. I kategorin Information och marknadsföring tycks sprĂ„kvalet vara mĂ„lgruppsanpassat d.v.s. svenska anvĂ€nds till svenskar och danska till danskar.Den andra delstudien Ă€r en nĂ€rstudie av ett dansk-svenskt scenkonstprojekt.

Ämnet för den hĂ€r uppsatsen Ă€r demokratiteorier i svensk skolforskning. Hur hanteras demokratibegreppet i skolforskningen? Syftet Ă€r att utröna vilka demokratiteorier som Ă€r dominerande i den svenska skolforskningen genom att teorikritiskt analysera kĂ€llmaterialet utifrĂ„n existerande demokratiteorier och begrepp. Genom en idĂ©kritisk kvalitativ teorianalys av svensk skolforskning med anknytning till demokrati avses att utröna vilka dessa teorier Ă€r och pĂ„ vilket sĂ€tt de anvĂ€nds.KĂ€llmaterialet bestĂ„r av fem forskningsrapporter vars Ă€mnen rör demokrati eller demokratifrĂ„gor i anknytning till skolan. KĂ€llmaterialet presenteras i detalj och analyseras utifrĂ„n demokratiteorier.I analysen framkommer bristen pĂ„ problematisering av demokratibegreppet.

Odling av fisk sÀgs ha en potential att bidra till framtida livsmedelsförsörjning nÀr fiske inte lÀngre tÀcker behov och efterfrÄgan. En önskan frÄn svensk sida att vara med i utvecklingen Àr tydlig i SOU 2009:26 Det vÀxande vattenbrukslandet. Utredningen presenterar strategier för hur en utbyggnad av vattenbruket kan underlÀttas och pÄskyndas. Jag saknade en strategi för hur det vÀxande vattenbrukslandet ska styras mot att ocksÄ bli ett hÄllbart vattenbruksland. Denna uppsats handlar om hur miljörÀttsliga regler ska konstrueras för att en vÀxande vattenbruksnÀring inte ska medföra en negativ pÄverkan pÄ naturen.