Sökresultat:
4985 Uppsatser om Svensk ridhäst - Sida 37 av 333
TandlÀkare frÄn tredje land : Arbetstagarens erfarenheter gÀllande prövning och komplettering av kompetensen
Andelen utrikes födda utgör en allt större del av Sveriges befolkning. MÄnga av dem kommer frÄn lÀnder utanför EU/EES, dvs. tredje land, och har en akademisk utbildning frÄn sitt hemland. Det har visat sig problematiskt för dessa mÀnniskor att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden i linje med deras utbildning och problematiken Àr sÀrskilt utmÀrkande inom reglerade yrkesgrupper. TandlÀkare Àr ett reglerat yrke och personer som flyttar till Sverige, med en tandlÀkarexamen frÄn ett tredje land, mÄste dÀrför genomgÄ prövning och komplettering av sin kompetens för att erhÄlla svensk legitimation.
En legotillverkares möjligheter att skapa konkurrensfördelar
Introduktion:Den ökade globaliseringen bidrar till ett hÄrdare företagsklimat i Sverige. Denna utveckling Äterspeglar sig hos de svenska underleverantörer och legotillverkare som befinner sig i globala försörjningskedjor. För att kunna behÄlla sin position i dessa försörjningskedjor mÄste dessa underleverantörer och legotillverkare identifiera vilka aktiviteter och egenskaper som vÀrdesÀtts av deras kunder.Syfte:Rapportens syfte Àr att identifiera och belysa de aktiviteter och faktorer som kan ge en svensk legotillverkare konkur-rensfördelar, genom att undersöka legotillverkarens nuvarande relationer och situationer med strategiskt viktiga kunder.Metod:Rapporten bygger pÄ en fallstudie dÀr ett företag har varit utgÄngspunkt. Fallstudien bygger pÄ en kvalitativ metod som bestÄr av intervjuer med fallföretags kunder. Intervjuerna utgör det empiriska materialet som tillsammans med den teoretiska referensramen har legat till grund för analysen.Slutsats:Rapporten slutsats Àr att det finns möjligheter för en svensk legotillverkare att fortsÀtta vara konkurrenskraftig trots den globala konkurrensen.
Anonyma vittnen: En lösning pÄ problemet eller ett hot mot rÀttssÀkerheten
Uppsatsen behandlar frÄgan om det Àr möjligt att införa en ordning dÀr anonyma vittnen tillÄts som bevismedel i svensk rÀtt. Med anonyma vittnen menas att den tilltalade aldrig fÄr kÀnnedom om vittnets identitet. Detta har lÀnge ansett strida mot Europakonventionens krav pÄ rÀttvis rÀttegÄng samt den grundlÀggande rÀttigheten om partsinsyn. Attityden har dock förÀndrats ute i Europa och Europadomstolen har Àndrat sin stÄndpunkt. Ett flertal lÀnder, bland annat vÄrt grannland Norge, har infört en ordning dÀr anonyma vittnen tillÄts som bevismedel.
Polisens utryckningskörning : BlÄtt eller inte?
Polisers utryckningskörning Ă€r stĂ€ndigt ett hett Ă€mne i samhĂ€llsdebatten. Vi har i denna rapport undersökt vad poliser sjĂ€lva anser om lagstiftningen runt utryckningskörning. Ăr den fullgod eller finns det brister? Vidare utreder vi om det finns poliser som tĂ€njer pĂ„ dessa grĂ€nser ibland. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi anvĂ€nt oss av en enkĂ€t med frĂ„gor som gĂ„tt ut till poliser i yttre tjĂ€nst i en mellanstor svensk stad.
Hur medvetet anvÀnds undervisningsmetoder i svensk prosodi pÄ andrasprÄksutbildningen för vuxna? : En didaktisk betraktelse via intervjuer och klassrumsobservationer
Ătstörningar Ă€r komplexa sjukdomar som krĂ€ver att behandlarna sĂ€tter sig in i individerna och vĂ„rdar dem individuellt utifrĂ„n varje patients egna förutsĂ€ttningar. DĂ„ Ă€tstörningspatienter ofta kĂ€nnetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur behandlare inom Ă€tstörningsvĂ„rden för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat pĂ„ behandlarens Ă„sikt om behandling och hur behandlaren sjĂ€lv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkĂ€tstudie har anvĂ€nts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.
En kommentar till de nya omsÀttningslandsreglerna för tjÀnster
MervÀrdesskattelagen trÀdde i kraft i Sverige Är 1994 och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Efter Sveriges intrÀde i EU, Är 1995, har det pÄgÄtt anpassningsÄtgÀrder inom momsomrÄdet för att uppnÄ en harmonisering med EU:s mervÀrdesskattedirektiv. Medlemskapet har sÄledes inneburit att EU-rÀtten har blivit en del av det svenska rÀttssystemet och följaktligen Àr det inte lÀngre bara den nationella rÀtten som ska beaktas utan stor hÀnsyn mÄste ocksÄ tas till innehÄllet i EU-rÀtten. FrÄn och med den 1 januari 2010 har det införts nya regler i mervÀrdesskattelagen om omsÀttningsland för tjÀnster. Detta har gjorts med anledning av direktiv 2008/8/EG och syftet med genomförandet av dessa regler i svensk rÀtt Àr att det allmÀnt sett Àr en fördel för rÀttstillÀmpningen om de svenska bestÀmmelserna i stort Àr ordnade pÄ samma sÀtt som i EU-rÀtten.
Mobbning i arbetslivet : Svensk och belgisk arbetsmiljöreglering
Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga och motverka mobbning enligt arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utöva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket Àr tillsynsmyndighet vad gÀller arbetsmiljörÀtt. Arbetsmiljöverket Àr dÀrmed ansvarig för att se till att regleringen pÄ omrÄdet följs. I och med AFS 1993:17 var Sverige det första landet i vÀrlden att fördöma mobbning genom lag.
NÀr budskapet gÄr in i hjÀrtat : En receptionsstudie av bilder frÄn organdonationskampanjer
Syftet med studien Àr att utfo?ra en receptionsstudie da?r fem stycken kampanjbilder fra?n utla?ndska organdonationsorganisationer studeras fra?n ett mottagarperspektiv, i den ha?r studien syftar det till en svensk ma?lgrupp.Studien a?r uppdelad i tva? huvudmoment, en semiotisk bildanalys och fokusgruppsintervjuer. Med hja?lp av dessa insamlingsmetoder besvaras studiens fra?gesta?llningar?Hur a?r de utvalda kampanjbilderna komponerade ur ett semiotiskt perspektiv?? samt ?Hur uppfattas de utvalda bilderna av en svensk ma?lgrupp??. Socialpsykologi utgo?r det teoretiska ramverket i studien och anva?nds fo?r att na? en ho?gre fo?rklaringskraft i analysdiskussionen.Den semiotiska bildanalysen genomfo?rs med de semiotiska begreppen konnotation, denotation, ikon, index och symbol.
VÀlfÀrd för vem? Integrationspolitik i den svenska storstaden
Denna uppsats utgÄr frÄn ett intersektionalitetsperspektiv, dÀr det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhÄllande till makt. FramvÀxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt pÄ utvecklingen frÄn slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poÀngterar vikten av en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling för storstÀderna och dess invÄnare. StÀderna bÀr pÄ ? det dubbla Ätagandet? d.v.s.
Svensk Kod för Bolagsstyrning : En granskning av bolagsstyrningsrapporter
Bakgrund: MÄnga företagsskandaler har drabbat ett flertal lÀnder runt om i vÀrlden och det Àr en av orsakerna till att mÄnga lÀnder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige Àr inte heller förskonat frÄn skandaler och uppmÀrksamheten kring bolagsstyrningsfrÄgor har intensifierats pÄ senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trÀdde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och Àgare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna frÄn Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillÀmpning hos de berörda företagen.
Svensk sÀkerhetspolitik i förÀndring
Alliansfrihet i fred syftar till neutralitet i krig. Denna mening har genomsyrat den svenska sÀkerhetspolitiska hÄllningen sedan Napoleonkrigens dagar. Efter andra vÀrldskriget stÀlldes Sverige inför valet om en fortsatt neutral hÄllning. Detta ledde till ett halvt sekel av kompromisser och febril politisk aktivitet. Den balansroll som landet fick gjorde att det inte fanns det svÀngrummet som man ville ha.
?Men jag Àr ju inte svensk?? : En studie om tillhörighet bland mÀnniskor med utomsvenskt pÄbrÄ i Sverige
Uppsatsen syftar kartlÀgga den kÀnsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjÀlp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad pÄ etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt pÄbrÄ, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföretrÀde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krÀvs för att integreras.
Svensk trÀdgÄrd utanför Sveriges grÀnser. Rums-, fÀrg- och formanalys av tvÄ gröna miljöer.
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp, 2015..
Ăr Svensk Kod för Bolagsstyrning nödvĂ€ndig?
Syfte: Syftet med denna studie Àr att göra en kartlÀggning och undersöka huruvida implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning lett till nÄgra förÀndringar i styrelsens storlek och sammansÀttning. Med utgÄngspunkt frÄn tidigare gjorda amerikanska studier Àmnar vi studera om liknande effekter, som skedde vid införandet av SOX, Àr att vÀnta pÄ svenska marknaden. Tillsammans med övriga regleringar, lagar och teorier som kan pÄverka svenska styrelsesammansÀttningar undersöks hypotesen om koden verkligen tillför nÄgot nytt, eller endast Àr en överflödig handling för att reglera nÄgot som redan regleras. Metod: Undersökningen Àr en kohortanalys med ett deskriptivt syfte och en deduktiv ansats. För att fÄ in data som Àr vÀl underbyggd och representerar studien pÄ bÀsta sÀtt har bÄde en kvantitativ och kvalitativ datainsamling utförts.
Hur anhöriga till brottsoffer framstÀlls i kvÀllstidningar : En komparativ textanalys om gestaltningar inom svensk brottsjournalistik
Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.