Sök:

Sökresultat:

6032 Uppsatser om Svensk miljöpolitik - Sida 52 av 403

Vetenskap i svensk press : En studie av vetenskapsrelaterat material i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det vetenskapliga innehÄllet i dagstidningar har förÀndrats mellan Är 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks Àr Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som anvÀnds Àr kvantitativ innehÄllsanalys.Resultatet jÀmförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av AlbÊk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret pÄ frÄgorna och jÀmförelsen med den danska studien tolkas utifrÄn teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhÀllet och experternas viktigare funktion i samhÀllet.Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare Är 2001 jÀmfört med Är 1961. Det vanligaste forskningsomrÄdet som ges utrymme Àr medicin, vilket gÀller för bÄda Ären.

GAME OVER

En studie av svensk e-sportjournalistik. Undersökning av DN, GP, AB. Vi har genomfört en kvalitativ studie av Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Aftonbladet. Genom att anvÀnda oss av Mediearkivet och dess sökfunktion plockade vi fram de artiklar som behandlade e-sport och dataspel..

En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Identiteten som försvann

I de nuvarande styrdokumenten för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sÀgs i Àmnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stÀrka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten Àr allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genomföra en vÀrderande analys av denna förÀndring. Jag försöker svara pÄ frÄgan om förÀndringen Àr till det bÀttre eller sÀmre. Som metod anvÀnder jag mig av argumentationsanalys.

Telegramnyheten i den svenska pressen - genom tio undersökta tidningar 1864-1900

Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gÀllande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem ÄrgÄngar för att fÄ fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press sÄg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en förestÀlld, nationell gemenskap. FrÄgan Àr primÀrt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och pÄ ett mindre, sekundÀrt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stÀrkande av den nationella förestÀllningen? För att fÄ en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjÀlp för lÀsaren att förstÄ bakgrunden till dess utveckling, bÄde pÄ ett internationellt, men dock frÀmst, nationellt plan..

Effekter av ett minskat exportstöd- en studie av EU:s fjÀderfÀköttnÀring

Denna studie behandlar EU:s fjÀderfÀnÀring och undersöker effekterna av den nya policyn som huvudsakligen bestÄr av ett minskat exportstöd. Uppsatsen studerar effekterna pÄ produktion och export. De förvÀntade effekterna vid ett avskaffande av exportstöd Àr att bÄde produktion och export ska minska. Denna studie visar, genom att undersöka förÀndringarna i producerad och exporterad kvantitet frÄn och med 1995 dÄ den nya poliyn började gÀlla, att i detta fall pÄverkar andra faktorer produktion och export mer Àn det minskade exportstödet. FörÀndringar i konsumenternas preferenser Àr en faktor som inverkar pÄ produktion och export..

XBRL - Den största nyheten sedan dubbla bokföringens införande?

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera det digitala affÀrssprÄket XBRL samt diskutera dess möjliga effekter pÄ företagens informationsgivning vid en framtida tillÀmpning, med betoning pÄ förutsÀttningarna i Sverige. Metod: Uppsatsen har en deskriptiv ansats dÀr vi försöker beskriva företeelsen XBRL med hjÀlp av teori och insamlad empiri i form av en webbenkÀt till 30 av de största företagen i Sverige samt en intervju med XBRL-experten Agneta Brevenhag. Slutsatser: Kunskapen om XBRL i de stora svenska börsföretagen Àr vÀldigt liten. Framtidspotentialen för XBRL i Sverige Àr svÄr att avgöra dÄ vÀldigt fÄ har börjat diskutera dess för- och nackdelar Àn. En svensk XBRL-grupp hÄller pÄ att bildas och denna kommer inom den nÀrmaste framtiden att börja utveckla en svensk standard (taxonomy), vilken berÀknas vara klar om ungefÀr ett Är.

Intern kontroll : Har bolagens arbete med intern kontroll förÀndrats sedan Koden för Svensk bolagsstyrning infördes 2005?

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestÀmde Svensk nÀringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste Àr bestÀmmelser angÄende intern kontroll. Intern kontroll Àr viktigt för alla bolag och dÄlig sÄdan anser mÄnga Àr en orsak till mÄnga företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lÀmna en rapport angÄende deras IK och att utvÀrdera sin IK för första gÄngen.Syfte:  Syftet Àr att undersöka om bolagskodens införande har pÄverkat bolagens sÀtt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat pÄ intern kontroll rapporterna samt att jÀmföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som Àven lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förÀndring som har skett under Ären 2005-2008.Metod: Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera Är sÄ att vi kan se en förÀndring över tiden.

FörÀndrad syn pÄ svensk militÀr alliansfrihet? : En studie om svensk neutralitetspolitik mellan 1990-2008

Abstract: The purpose of this study is to examine how the Swedish policy of neutrality has changed between the years 1990-2008. The research method used for this essay has been comparative case study, which strives to answer four research questions. Two of these questions are: Which specific occurrences have been fundamental in changing the Swedish policy of neutrality? How have the Swedish policy of neutrality and the policy of non-alignment changed between the years 1990-2008? The theoretical frame work of this study consists of Europeanization as a comprehensive theoretical perspective. In order to explain the Swedish act regarding the policy of neutrality, Logic of Consequences and Logic of appropriateness are used.

Asylsökandes möte med den Svenska SjukvÄrden

Formare, L & Hesselbom, A (2006). Asylsökande upplevelser av den svenska sjukvÄrden, en kvalitativ empirisk intervjustudie med Internationella hÀlsokom-munikatörer inom den svenska sjukvÄrden. Examensarbete i omvÄrdnad 10 po-Àng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle. UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2006. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som hÀnder i mötet mellan asylsö-kande personer och svensk sjukvÄrdspersonal.

En jÀmförelse mellan tanzanianska och svenska ansvarsfrihetsgrunder, med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten

I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.

JÀmstÀlldhet och ekonomisk tillvÀxt - En studie av kvinnlig sysselsÀttning och tillvÀxt i EU-15

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det gÄr att pÄvisa nÄgra samband mellan jÀmstÀlldhet och ekonomisk tillvÀxt. Med hjÀlp av multipel regressionsanalys undersöks paneldata frÄn EU-15. Den beroende variabeln, ekonomisk tillvÀxt, förklaras av en rad oberoende variabler. Olika modeller testas för att se om tillförandet av jÀmstÀlldhetsvariabler förbÀttrar modellen. För att avgöra om sÄ Àr fallet undersöks förÀndringen i justerad förklaringsgrad.

Hur ska företag redovisa sitt intellektuella kapital?: ett bidrag till möjlig redovisningsmetod samt empirisk prövning av denna

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Psykisk h?lsa och oh?lsa i f?rskolans sociala l?rmilj?. En fenomenologisk studie om pedagogers erfarenheter.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Diffusion av intellektuellt kapital i allmÀn svensk press

Det Intellektuella kapitalet (IC) Ă€r en viktig innovation som presenterats inom ekonomistyrningsomrĂ„det och bestĂ„r av ett företags human- och strukturkapital, Ă€ven kallat immateriella tillgĂ„ngar. Genombrottet kring IC kom 1995 dĂ„ Skandia och Leif Edvinsson, direktör hos Skandia av det intellektuella kapitalet, för första gĂ„ngen i vĂ€rlden redovisade IC som ett tillĂ€gg i sin Ă„rsredovisning. Diffusion av innovationer som IC nĂ„s ut till samhĂ€llet via olika kanaler. Även fast IC anses vara en potentiell stark metod kan det diskuteras att det endast handlar om ett fashion eller fad inom ekonomistyrningen, det vill sĂ€ga en relativt övergĂ„ende innovation. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva och förklara diffusionen av intellektuellt kapital inom allmĂ€n svensk press.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->