Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en Svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Unga muslimer i Sverige kan via Internet möta muslimsk kultur och genom mediet känna gemenskap med andra muslimer. Att förena två kulturer är inte alltid enkelt och här kan svenska islamiska webbsidor vara till hjälp. I studien undersöks fem sådana webbplatser utifrån innehåll och utseende genom observationer och textanalyser. Innehållet på sidorna skildrar hur det kan vara för en muslim att växa upp i Sverige, men interaktiviteten och möjligheten till att träffa likasinnade som är karaktäristiskt för Internet som medium saknas. Studien visar att webbplatserna främst tillhandahåller information om islam på olika sätt men att interaktivitet inte främjas..

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en Svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrån invandrares situation. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och våra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgångsrikt sätt att motverka fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mått av fattigdom som i tredje världen, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap på grund av kulturella svårigheter och kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poängterar rådgivning som en central funktionen och påpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sätt att underlätta för invandrare vid framtida kreditansökningar..

Detta fördjupningsarbete åskådliggör uttagningen av svenska civilpoliser för FN-tjänst. Ett av syftena var att ta reda på innebörden i uttagningskraven och varför de är utformade som de är. Dessutom belyser arbetet möjligheterna en svensk polis har att tjänstgöra utomlands och i viss mån vad civilpolisarbetet innebär, samt vilka skillnaderna är jämfört med nationell polistjänst. Arbetet är en kvalitativ studie och information har inhämtats från litteratur, Internet och muntliga källor. I resultatet tydliggörs processen inom FN vid uppförandet av en ny fredsfrämjande insats, den initiala behovsanalysen och hur detta slutligen leder fram till en kravprofil för den personal som ska rekryteras.

Uppsatsens fokus ligger inte på att definiera eller värdera sexarbete, utan snarare på att utforska mångfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sälja sexuella tjänster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersättning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begränsas deras berättelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien är baserad på intervjuer med sex transpersoner som på olika sätt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har använts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berättelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar. Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en Svensk kontext är väldigt begränsad och det är som att sexarbetesdiskursen är förbehållen framför allt ciskvinnor och binära konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvång osv. Respondenternas narrativ innehöll berättelser om både makt och motstånd, erfarenheter av både utsatthet och agentskap och både fördelar och nackdelar med sexarbetet.

Begravningsplatser är områden som upptar stora ytor av stadens rum men som kansägas vara något förbisedda i samhällsplaneringen. Det finns få studier, speciellt i enSvensk kontext, som har studerat begravningsplatsens rumsliga praktik. Studiensövergripande syfte har varit att undersöka begravningsplatsen roll i staden med Norrabegravningsplatsen i Solna kommun som utgångspunkt. För att göra detta på ettmeningsfullt sätt inspirerades analysen av Henri Lefebvres rumsskapande teori som serrummet som en helhet där det uppfattade, tänkta och det levda samspelar för att skapaplatsen. Teorin influerade i sin tur de använda metoderna som bestod av djupintervjueroch intervjuer med besökare, ostrukturerade och strukturerade observationer samtdokumentanalys.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Svensk fotboll bygger för framtiden. I Sveriges tre största städer byggs det fotbollsarenor för närmare 2,5 miljarder kronor. Den största arenan byggs i Solna och blir den nya nationalarenan för Svensk fotboll. Göteborg river Gamla Ullevi och bereder plats för en ny fräsch arena för storklubbarna. I Malmö har Malmö FF öppnat plånboken och bygger en ny arena.Nya arenor skapar nya möjligheter för Svensk fotboll.

Den här uppsatsen är en undersökning av hur nationell identitet har framställts i tre populära, svenska filmer: Sällskapsresan (1980), Änglagård (1992) och Jalla! Jalla! (2000).De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsen är begreppet nationalism och då främst Benedict Andersons tankar om nationen som den föreställda gemenskapen, begreppet nationell film främst utifrån Andrew Higsons definition, samt svensk etnologiforskning och vad som på det området, genom historien har sagts om nationella identiteter och framförallt svenskhet.Med hjälp av etnologiforskningen genomförs näranalyser av ovan nämnda filmer som besvara frågan om hur svenskheten framställs och stereotypiseras i dessa, samt hur dessa bilder av svensk identitet ser ut i förhållande till den bild etnologiforskarna framhåller och har framhållit genom åren.Då de utvalda filmerna är tre mycket populära filmer med höga besökssiffror på biograferna, är ytterligare ett syfte med uppsatsen att diskutera något kring hur filmerna och dess framställning av svenskheten har mottagits av svenska folket, såväl publik som kritiker. Detta görs med hjälp av ett urval filmrecensioner samt kommentarer från filmskaparna själva.I slutdiskussionen argumenteras för att de tre filmerna innehåller liknande framställningar av svenskheten som också förefaller stämma väl överrens med såväl etnologernas teorier som svenskarnas uppfattning om sig själva och sitt land. Men också att filmerna inte innehåller annat än stereotypa och romantiserade bilder av svensk identitet som bidrar till skapandet och bevarandet av föreställda gemenskaper..

Syftet med detta examensarbete är att studera hur punkt 3.2.1 i Svensk kod för bolagsstyrning har implementerats av bolag på Large Cap-listan och huruvida förändringar i styrelse-sammansättningar har skett sedan den trädde i kraft den 1 juli år 2005. Syftet är även att granska respondenternas syn på huruvida en lag om kvotering vore lämplig för svenska börsbolag. Därtill vill författarna ge förslag på övriga åtgärder för att öka rekryteringen av kvinnor till styrelser. Författarna ämnar bidra till diskussionen kring styrelsesam-mansättningar, med fokus på en jämn könsfördelning.Författarna använder sig av en deduktiv ansats med ett deskriptivt syfte. Kvalitativ metod väljs som tillvägagångssätt för att samla in information.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en Svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

En svensk standard, SS 812310­ ? Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner, har nyligen tagits fram som skall säkerhetsställa kvalitén och underlätta dimensioneringen av stålfiberbetongkonstruktioner. Tidigare har det inte funnits en dimensioneringsstandard som täcker in området stålfiberbetong. Det har varit upp till enskilda konstruktörer att dimensionera utifrån metoder angivna ur ?Svenska Betongföreningens rapport nr 13?.

Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krävs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller väljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: Vårt tillvägagångssätt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddär de primära källor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey på ennivå där agenter förekommer (divison 1 och uppåt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats där vi först utgått från forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. Däribland förhandlingskunskap, rådgivning,lyhördhet och förmågan att fungera i sociala sammanhang. Studien påvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primära kompetensen hos en agent.

Syftet med denna studie är att ta reda på det sociala arbete som sker i församlingar i Svenska kyrkan, med fokus på det diakonala arbetet. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är:? Hur ser diakonernas sociala arbete generellt ut? ? Vilka är grunderna för det diakonala arbetets utformning? ? Vilka faktorer präglar arbetet; församlingens geografiska kontext, Svenska kyrkans riktlinjer, diakonernas tro, diakonernas egna intressen, etc? Metoden för att studera detta är kvalitativa intervjuer med sju olika diakoner, som arbetar i olika församlingar, med en spridning av den ekonomiska situationen i församlingen och bland dess medlemmar. För att analysera intervjuerna har ad hoc-modellen använts. Genom att göra jämförelser och se vilka mönster som finns har ett resultat framkommit.Resultat i studien är det bedrivs ett stort socialt arbete i församlingarna.