Informationsteknologins och revisionens utveckling bidrog till att det under 1980- och 1990-talen vÀxte fram ett behov av att faststÀlla vad intern kontroll innebÀr. Internal Control ? Integrated Framework, lanserat Är 1992 av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission, Àr det internationellt mest erkÀnda ramverket för utformning av intern kontroll. Syftet med ramverket var att sÀkerstÀlla en förbÀttrad bolagsstyrning efter de företagsskandaler och förtroendekriser som skakat företagsvÀrlden under de senaste decennierna. Svensk kod för bolagsstyrning kom i slutet av Är 2004 och hade som syfte att ytterligare förbÀttra styrningen för svenska företag.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

En kvalitativ studie pÄ revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgÄtt frÄn forskning och regelverk inom omrÄdet samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser Àr att dagens svenska revisionsutskott fungerar vÀl och att de brister som pÄfunnits i början av 2000-talet har rÀttats till. Revisionsutskotten har fÄtt en mer formell utformning pÄ bekostnad av den svenska ledningsstilen..

Bakgrund: Media Àr idag en av övervakarna inom bolagsstyrningen och forskning visar pÄ att det Àr den viktigaste övervakaren för att förmedla information till allmÀnheten. Det finns dock tvetydig och motsÀgelsefull forskning kring effektiviteten i medias övervakning, dÄ det kan finnas incitament till att inte rapportera pÄ ett opartiskt och oberoende vis. Denna studie kommer granska medias rapportering, för att öka förstÄelsen för dess rapportering och huruvida det Àr en fungerande övervakare eller inte.Syfte: Att öka förstÄelsen kring om media fungerar som en övervakare inom bolagsstyrning och i sÄdant fall hur.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats dÀr vi genomfört en komparativ flerfallstudie bestÄende av medias rapportering frÄn fem svenska företagsskandaler, dÀr rapporteringen hÀmtats frÄn fyra av de största tidskrifterna i Sverige. Det empiriska underlaget har analyserats med hjÀlp av en analysmodell som beskriver stigmatiseringsprocessen och denna har underlÀttat behandlingen av det insamlade empiriska underlaget.Resultat: Studien visar pÄ tendenser att media fungerar som en övervakare i en svensk bolagsstyrningskontext, dÄ dess rapportering överensstÀmmer med de kriterier som en övervakare bör följa..

Enligt svensk kod för bolagsstyrning ska styrelseutvÀrderingar förse börsbolagens valberedningar med information. Vi undersöker hÀr om utvÀrderingarna mÀter vad som Àr relevant för valberedningarna att veta, om valberedningarna kan pÄverka utformningen av utvÀrderingarna och om valberedningarna erhÄller relevanta delar av resultaten. VÄr undersökning av bolagen pÄ Stockholmsbörsens nordiska lista ger indikationer pÄ att styrelseutvÀrderingarna, trots att de Àr omfattande, Àr viktiga för valberedningarnas behov men inte Àr tillrÀckliga. VÄrt underlag Àr tyvÀrr inte nog stort för att med sÀkerhet kunna konstatera detta..

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. IstĂ€llet ligger fokus pĂ„ hur företag efter bĂ€sta förmĂ„ga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fĂ„tt ytterligare uppmĂ€rksamhet pĂ„ senare Ă„r genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmĂ€lningar av ekonomisk brottslighet i Sverige pĂ„ senare Ă„r. Ökningen kan sĂ€gas bero pĂ„ en rad faktorer, dĂ€r motiv, möjlighet och rationalisering Ă€r tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta ocksĂ„ verkar i symbios.

Efter en rad uppmÀrksammade redovisningsskandaler vÀrlden över har utredningar huruvida en kod för nÀringslivet ska lagstiftas eller inte accelererat. Förtroendekommissionen har tagit fram en svensk kod för bolagsstyrning som företagen pÄ A- och O-listan antingen ska följa eller förklara avvikelsen. Syftet Àr att bygga upp aktiemarknadens och nÀringslivets förtroende för de noterade bolagen i Sverige. MÄlet Àr att alla bolag pÄ svenska börsen ska omfattas av regelverket i framtiden. Stockholmsbörsens chef Jukka Ruuska hoppas att mÄnga av bolagen som inte Àr tvungna att följa Koden gör det av fri vilja ÀndÄ.

Idag Ă€r företags Ă„rsredovisningar ett viktigt instrument för att minska den osĂ€kerhet och informationsasymmetri som existerar mellan företag och investerare. I denna studie ses dĂ€rmed agent- och principalteorin som den överordnade teorin dĂ„ studien utgĂ„r ifrĂ„n att företagsledningen i det valda tjĂ€nsteföretaget innehar mer information Ă€n investerarna. Till skillnad frĂ„n tidigare, dĂ„ innehĂ„llet i Ă„rsredovisningar till stor del endast innehöll finansiella redogörelser, sĂ„ fungerar Ă„rsredovisningar idag som en viktig marknadsföringskanal för företag. Årsredovisningar ska informera investerare om företagets verksamhet samt dĂ€rmed legitimera företaget. Denna kommunikation till investerarna via Ă„rsredovisningar Ă€r en svĂ„r och komplex uppgift, speciellt i tider som karakteriseras av ekonomisk kris.

VÄren 2006 lÀmnade för första gÄngen svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lÀmnas för att förbÀttra transparensen i bolagen och dÀrmed aktieÀgarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar pÄ frÄgan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieÀgarna. Syftet Àr att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlÀgga förhÄllandet mellan rapporterna och den rÄdande normen pÄ omrÄdet, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehÄllsanalys beskriver uppsatsen innehÄllet i de fristÄende rapporter om intern kontroll som avgivits för Är 2005. Analys görs ocksÄ av förhÄllandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehÄllsanalysen.Uppsatsens resultat Àr frÀmst av beskrivande art, men nÄgra sammantagna slutsatser dras utifrÄn analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehÄller relativt mycket substans i förhÄllande till ramverket.

Bakgrund: Bolagsstyrning vÀxte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieÀgarantalet vÀxte. Genom att Àgare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan Àgare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning Àr att företagen frÀmst ser till Àgarnas intressen, vilket frÀmjar allmÀnhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmÀnhetens förtroende för svenska nÀringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning Är 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvÀrdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar.

Debatten och intresset för bolagsstyrning har aldrig varit större Àn nu bÄde i Sverige och internationellt och diskussionen om en sund bolagsstyrning har lett till ett ökat intresse kring internrevision. Banksektorn Àr i dag en av de branscher i Sverige som ligger lÀngst fram i utvecklingen av internrevision eftersom det Àr en sektor som alltid har haft stora internrevisionsavdelningar, sÀrskilda förvÀntningar finns dÀrför pÄ dessa företag. Revisionsutskottet framhÄlls som ett en viktig del i bolagsstyrningen med dess granskningsfunktion och insyn i bolagen. För att bolagsstyrningen ska fungera pÄ ett bra sÀtt Àr det viktigt med ett vÀl fungerade samspel mellan internrevisionen och revisionsutskottet, men Àven mellan övriga bolagsorgan. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för bolagsstyrning genom att se pÄ hur samspelet mellan internrevisionen och revisionsutskottet fungerar inom bankverksamheten.

AbstractThe OMX Nordic Exchange Stockholm requires all large companies to apply the Swedish Code ofCorporate Governance. A revised code will be applied from July 2008. The purpose of this paper is toidentify the accessibility of information on corporate governance and in particular how the compliance,concerning the Swedish Code of Corporate Governance in the perspective of an internet active generalpublic.This paper is a complete census of the companies at the OMX Nordic Exchange Stockholm whocomplies with the code. Each company website has been visited and a comparison between the sectorsat the OMX Exchange Stockholm has been performed.Results: 96% of the companies present the members of the nomination committee. 94% presents thenomination committees proposal of the company board members, though only 33% of the companies inthe Energy sector.

Titel: Bolagskoden ? inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?NivÄ: Ekonomie magisterexamen med ÀmnesdjupUniversity: Institutionen för ekonomiHögskolan i GÀvle801 76 GÀvleSverigeTelefon: 026-64 85 00Telefax: 026-64 86 86E-mail: www.hig.seFörfattare: Britta LindmanSusanne TÀrnblomDatum: Juni 2006Handledare: Tomas KÀllkvistSyfte: Det primÀra syftet Àr att se vad idrottsföreningarna sjÀlva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag anvÀnder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod Àven gÄr att applicera pÄ idrottsföreningar..

Denna uppsats kartlÀgger de centrala faktorerna som pÄverkar styrelsens storlek i noterade större bolag.Ett flertal variabler har identifierats som centrala för styrelsestorleken. De frÀmsta faktorerna Àr ökat intresse för styrelsens funktion bland allmÀnheten, ökad opinion kring mÄngfald i styrelsen samt förÀndring av styrelsens funktion.

Sammanfattning Problembakgrund/Syfte: Bolagsstyrningens utveckling kan hÀnföras till de tidigare skandaler som uppkommit inom bolag i vÀrlden, dÀr ledning och styrelse agerat oetiskt bÄde inom redovisning och revision. Syftet med bolagsstyrning Àr att frÀmja aktieÀgarnas intressen i bolag dÀr Àgarna Àr separerade frÄn kontrollen, och skapa förtroende för bolagen. Den 1 juli 2008 infördes den reviderade koden för svensk bolagsstyrning, vilket innebar att small- och mid cap bolag blev berörda av regleringen. Den reviderade koden stÀller högre krav pÄ bolagen gÀllande bland annat intern kontroll och finansiell rapportering. I och med kodens införande mÄste Àven bolagen Ärligen utge en bolagsstyrningsrapport innehÄllande information om hur de arbetar med intern kontroll och hur de anvÀnder sig av den reviderade koden.