Inledning De senaste Ärens företagsskandaler utmynnade i Svensk kod för bolagsstyrning,vilken Àr formulerad enligt den sjÀlvreglerande principen om attfölja eller förklara. Bolagskoden kom att Är 2005 omfatta alla större noteradebolag. Utöver dessa bolag finns emellertid en rad andra bolag som pÄfrivillig basis valt att tillÀmpa bolagskoden.Kommande fas vad gÀller implementeringen av bolagskoden handlar omatt den ska omfatta alla noterade bolag. En nyligen genomförd undersökningvisar att det rÄder stor osÀkerhet bland mindre noterade bolag angÄendetillÀmpningen av bolagskoden. NÀrmare hÀlften av bolagen befaradeatt anpassningen till bolagskoden kommer att bli kostsam.

Som ett resultat av ekonomiska skandaler, sÄsom Enron och Worldcom, dÀr man har konstaterat att bristen pÄ den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gÀller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag Àr till följd av att Àgarna stÀller högre krav pÄ Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiÀrerna eftersom i dagens komplexa bolag Àr Àgandet och styrningen till stor del Ätskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fÄtt en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gÀller för svenska börsnoterade företag.Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige.

Titel: Revisionsutskott ? pÄverkas revisionskvalitén?Kurs: FEC 632Författare: Elvedin Music och Helena HabjanicHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, revisionskvalité, revisionSyfte: Att beskriva samt förklara om inrÀttande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att revisionskvalitén har blivit bÀttre.Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv dÀr vi utgÄtt frÄn agentteorin. Undersökningen grundar sig pÄ dokumentstudier dÀr vÄr datainsamling har bestÄtt av kvantitativ data som fÄtts fram frÄn olika Ärsredovisningar.Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillÀmpats.Resultat: Ett inrÀttande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott har inte bidragit till att revisionskvalitén blivit bÀttre. Bolag som har inrÀttat ett revisionsutskott förbÀttrar dock den interna revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen.

The first version of the Swedish Code of Corporate Governance was published year 2004, by the code group, Kollegiet, after a mission from the Swedish government. The Code consists a collection of rules and standards about corporate governance and internal control, and the first version was intended to include incorporated limited companies on Stockholm?s alpha stocks, and also listed companies with a stock market value over three thousand million Swedish kronor. Now a few years have passed, and in July 2008 a new, revised version of the Code was implemented, now simplified and shorted, with the intention to include all joint-stock companies in Sweden. The Code contains rules about for example ownership, management commitments, annual stockholders meetings, and the accountant. This study intends to, with a qualitative research approach and an inductive reasoning, through studies of empirics in the subject, review whether the accountant?s profession has been influenced by the Code.

Till följd av flera uppmĂ€rksammade bolagsskandaler har frĂ„gor om bolagsstyrning fĂ„tt ökad aktualitet pĂ„ global nivĂ„. MĂ„nga lĂ€nder har dĂ€rför börjat anvĂ€nda sig av regelsamlingar för bolagsstyrning, sĂ„ kallade koder, för att frĂ€mja förtroendet för nĂ€ringslivet. Kritiken som i huvudsak handlat om brist pĂ„ insyn och de skenande ersĂ€ttningsnivĂ„erna föranledde regeringen i Sverige att tillsĂ€tta den sĂ„ kallade Förtroendekommissionen under ledning av förre finansministern Erik Åsbrink. Förtroendekommissionen har i sin analys av nĂ€ringslivets förtroendefrĂ„gor identifierat brister i bolagsstyrning som en bidragande faktor till fler av de förtroendekritiska företeelser som uppkommit. PĂ„ grund av detta framstĂ€llde Förtroendekommissionen, i samverkan med ett antal organ och organisationer frĂ„n nĂ€ringslivet, en svensk kod för bolagsstyrning.

Titel: Revisionsutskott ? pÄverkas revisionskvalitén? Kurs: FEC 632 Författare: Elvedin Music och Helena Habjanic Handledare: Fredrik Ljungdahl Nyckelord: revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, revisionskvalité, revision Syfte: Att beskriva samt förklara om inrÀttande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att revisionskvalitén har blivit bÀttre. Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv dÀr vi utgÄtt frÄn agentteorin. Undersökningen grundar sig pÄ dokumentstudier dÀr vÄr datainsamling har bestÄtt av kvantitativ data som fÄtts fram frÄn olika Ärsredovisningar. Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillÀmpats. Resultat: Ett inrÀttande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott har inte bidragit till att revisionskvalitén blivit bÀttre. Bolag som har inrÀttat ett revisionsutskott förbÀttrar dock den interna revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Syftet Àr att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och dÀrmed förstÄ hur pass nödvÀndig Koden Àr för finansiella institutioner. UtifrÄn syfte görs en kvalitativ undersökning för att fÄ förstÄelse för hur Koden pÄverkar/pÄverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgÄngspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen Àr att fÄ ökad förstÄelse och dÀrmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det Àr för fÄ bolag som intervjuats och det Àr inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försÀmrade allmÀnhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia pÄverkades Àven de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stÀrka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka ÄtgÀrder som kunde vara lÀmpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.Koden utgör sjÀlvreglering inom det svenska nÀringslivet och bygger pÄ principen följ eller förklara. Det innebÀr att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker frÄn enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker frÄn regeln.

Ökning av bedrĂ€gerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav pĂ„ ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstĂ„tt inom det svenska nĂ€ringslivet. För att försöka Ă„terfĂ„ investerarnas förtroende har ett antal Ă„tgĂ€rder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stĂ€rka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen Ă€r ansvarig för transparens och upprĂ€ttandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitĂ©t skall styrelsen inrĂ€tta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stĂ€rka allmĂ€nhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten sĂ€kerstĂ€lla den interna och externa rapporteringen i bolagen.

Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies.Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways.Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har pÄ senare tid fÄtt en ökad betydelse i den bolagsrÀttsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning sÄ ska företag pÄ reglerade marknader avlÀgga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin Ärsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. HÀr har företagen möjlighet att stÀrka sina aktieÀgares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad Àr det som styr hur företagen vÀljer att framstÀlla och presentera denna information? Enligt institutionell teori sÄ finns det faktorer i ett företags omgivning som pÄverkar organisationens medlemmars agerande och ett sÄdant tryck Àr att styrelseledamöter pÄverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Under de senaste Ären har flera företagsskandaler Àgt rum vÀrlden över, vilket har lett till att en utveckling mot starkare Àgarinflytande i företagen tagit fart. Begreppet ?Corporate Governance?, vilket pÄ svenska kan översÀttas till bolagsstyrning, har spridits snabbt och den intensiva utvecklingen pÄ bolagsstyrningsomrÄdet har lett till att ett antal regelverk i form av koder för bolagsstyrning har upprÀttats i mÄnga av vÀrldens lÀnder. Sedan den 1 juli Är 2005 ska de svenska bolagen som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsens A- eller O-lista och har ett marknadsvÀrde över tre miljarder kronor följa Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningskoden har arbetats fram av Kodgruppen och Àr ett kompletterande regelverk till Aktiebolagslagen som idag reglerar de flesta bolagsrÀttsliga frÄgorna i Sverige.