Sökresultat:
6993 Uppsatser om Svensk idéhistoria - Sida 13 av 467
Svensk litteratur pÄ arabiska. En bibliografisk studie
Denna magisteruppsats presenterar en bibliografi över svensk litteratursom blivit översatt till arabiska. NÄgon sÄdan bibliografi finns inte sedan tidigare och istudien motiveras behovet av bibliografin med bristerna i de befintliga databasernassökresultat med avseende pÄ svensk litteratur översatt till arabiska samt svÄrigheterna förvarje forskare som vill anvÀnda dem. DÀrefter följer en översiktlig kvantitativ analys avtitlarna i bibliografin med fokus pÄ var, nÀr och hur titlarna översatts samt trender ochtendenser vad gÀller genrer, författare, förlag, översÀttare och utgivning. En bibliografisom denna som presenteras i studien Àr helt oumbÀrlig för varje forskare som vill studeravad som översatts för att kunna utföra vidare och mer djupgÄende analyser i Àmnet..
Historia & Drama : -amatörteater i skolan
SAMMANFATTNINGUnder kursen Estetiskt lÀrande har en stÀndig frÄgestÀllning varit: Hur kan man arbeta med estetiska Àmnen och samtidigt kombinera dem med ett annat?Jag har gjort ett examensarbete i tvÄ delar, den första Àr en litteraturstudie dÀr olika författares teorier om drama och amatörteater tas upp. Den andra Àr en undersökning av amatörteatrars bevarade material frÄn Folkrörelsernas arkiv.Mina frÄgor i arbetet Àr:1. Till vilken nytta har elever och lÀrare i drama om kunskap i amatörteaterhistoria?2.
De komplexa talens historia-vad en gymnasielÀrare behöver veta
Abstract:Examensarbete inom LÀrarprogrammetTitel: De komplexa talens historia vaden gymnasielÀrare behöver vetaFörfattare: Jonas SalonenTermin: VT 2014Kursansvarig institution: Matematiska vetenskapet GöteborgsUniversitetHandledare: Ulf PerssonExaminator: Laura FainsilberNyckelord: Komplexa tal, kubiska ekvationer, kvadratiska ekvationer,tredjegradsekvationer, imaginÀra tal, matematikhistoriaI denna uppsats förklaras de komplexa talens historia genom att först presenteraförhistorien med början kring Är 50 och sedan kronologiskt gÄ vidare till mitten av1800taletdÀr begreppet komplexa tal fÄr anses vara fött. Syftet med denna uppsats Àr attkoppla denna historia till gymnasieskolans lÀroplan, LGY11 och de kursmÄl och centralainnehÄll som berör begreppet komplext tal. Som gymnasielÀrare i matematik pÄ etthögskoleförberedande program Àr det nödvÀndigt med kunskaper om komplexa tal dÄdetta behandlas redan i kursen Matematik 2. Detta examensarbete beskriver hurutvecklingen av komplexa tal har gÄtt till, frÄn att ha varit en förkastad tanke dÄ exempelvisroten ur ett negativt tal Àr omöjligt, till att bli en del utav matematiken och inte baranÄgonting som kallades för ett imaginÀrt tal.Detta arbete Àr en litteraturstudie dÀr jag med hjÀlp av litteratur kring matematikens historiahar gjort nedslag i de delar av historien som handlar om komplexa tal. DÄ historien kringde komplexa talen Àr vÀldigt stor och spretig och utvecklas pÄ flera hÄll i vÀrlden har jag idenna uppsats valt att enbart fokusera pÄ de upptÀckter och de matematiker som Àrrelevanta för det som ska lÀras ut i den svenska gymnasieskolan..
SjömÀnnens rÀttighetsförklaring : FörÀndringar inom svensk sjöfart gÀllande arbets- och levnadsförhÄllande till följd av sjöarbetskonventionen
Syftet med undersökningen Àr att beskriva hur levnads- och arbetsförhÄllanden inom svensk sjöfart har förÀndrats till följd av MLC-2006. Undersökningen visar hur dessa förÀndringar till följd av MLC-2006 upplevs av sjökaptener och representanter frÄn Seko, SFBF och Transportstyrelsen. Examensarbetet har genomförts med hjÀlp av intervjuer för att ge en bild av hur MLC-2006 upplevs i svensk sjöfart. Informanternas upplevelse Àr att svensk sjöfart inte har förÀndrats nÀmnvÀrt till följd av MLC-2006. DÀremot medförde MLC-2006 en högre standard pÄ fartygen i hela vÀrlden, för att frÀmja en mer rÀttvis konkurens mellan olika flaggstater samt för att tillgodose sjömÀnnens rÀttigheter..
Miljöperspektiv i historielÀroböcker - finns det? : En jÀmförande undersökning av tvÄ gymnasielÀroböcker i historia.
Jag hade inte kommit i kontakt med nÄgon undersökning som fokuserat pÄ lÀroböckers behandling av miljön, vilket lÀmnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev dÀrmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnÄs genom att studera tvÄ gymnasielÀroböcker i historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till bÄda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det Àr Epos författare som gör detta mest konsekvent. I bÄda böckerna behandlas mÀnniskans samspel med naturen frÀmst i Àldre kulturer, men Àven i stor utstrÀckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som vÀxte fram pÄ 1960-talet. Vad det gÀller karaktÀren pÄ de miljöperspektiv som uttrycks sÄ utgÄr majoriteten av dessa frÄn hur naturen och de omgivande förutsÀttningarna pÄverkat mÀnniskan och dess samhÀllen.
FrÄn överlevande till kvarleva - Teorier med muntlig historia och empatisk förstÄelse i fokus
Elevers empatiska förstÄelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism Àr intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. LÀrdomar vi kan dra av Förintelsen Àr dÀrför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar pÄ samhÀllets vÀrdegrund: demokrati, mÀnskliga rÀttigheter, tolerans och tÄlamod samt opposition mot rasism och totalitÀra ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sÀtt att hantera historia och ger förslag pÄ hur Förintelseöverlevandes berÀttelser kan föras vidare in i framtiden.
Den teoretiska basen Àr ett hermeneutiskt perspektiv pÄ den muntliga historiens anvÀndningsomrÄden, dess pÄlitlighet och betydelse som kÀlla samt vittnesmÄlens möjlighet att utveckla empatisk förstÄelse. Uppsatsen tar upp svÄrigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsÀndare och mottagare, med hÀnsyn till möjligheten att förmedla vittnesmÄl med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förstÄelse..
Svart och vitt i svensk nyhetsrapportering efter katastrofen i New Orleans
NÀr Orkanen Katrina hÀrjade i New Orleans förlorade över tusen mÀnniskor sina liv och Ànnu fler mÀnniskor förlorade sina hem och bostÀder. Denna hÀndelse fick stor plats i bÄde svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hÀvdats att svarta mÀnniskor ?plundrar? medan vita mÀnniskor ?letar mat?. Vi Àr intresserade av hur hÀndelsen, med tyngdpunkt pÄ etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media..
NÀr Du kan Din egen historia Àr Du trygg och kan öppna
dörren för andras: om breddad historieundervisning för att
öka intresset
Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta sÄvÀl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-Äringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbÀrande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. SjÀlva studien som helhet prÀglas av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och mÀtinstrumenten har bestÄtt av enkÀter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fÄtt utökat intresse, de mÄttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov pÄ eget kunskapshÀmtande.
TvÄ filmer om medeltiden- kunskap, förstÄelse och historiemedvetande
Syftet med detta arbete Àr att diskutera förhÄllandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag.
Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia anvÀnds i spelfilmer och hur detta pÄverkar vÄrt historiemedvetande. Möjligtvis Àr det sÄ att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande.
Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strÀvar mot Àr att undersöka om man kan lÀra sig nÄgot om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande.
Arbetet tar sin utgÄngspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever pÄ tvÄ skÄnska skolor. Med avstamp i visandet av tvÄ filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förstÄelse och historiemedvetande..
Samerna i historie lÀromedel och lÀroplaner
Elever i den svenska grundskolan ska enligt 1994 Ärs lÀroplan inhÀmta ?kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, sprÄk, religion och historia?. För att skolorna ska kunna fullfölja detta uppdrag krÀvs det att lÀroböckerna tar upp frÄgor om den samiska kulturen och samernas levnadsförhÄllanden pÄ ett korrekt och mÄngsidigt sÀtt.
En granskning gjord av Statens Institut för LÀromedel (SIL) 1990 betrÀffande hur de samiska förhÄllandena behandlas i lÀromedel i de samhÀllsorienterande Àmnena visade pÄ stora brister ? samerna var i stort sÀtt osynliga i dessa lÀroböcker.
Framtida supportverksamhet mot frÀmst kommunerna med anledning av projekten Svensk geoprocess och HMK.
Det hÀr examensarbetet Àr en internrapport för LantmÀteriet med fokus pÄ framtida supportverksamhet med anledning av resultaten frÄn projekten Svensk geoprocess och HMK. Rapporten klarlÀgger och visar pÄ omrÄden och frÄgestÀllningar att beakta för att vidareutveckla den befintliga supportverksamheten att vara en del av den support som svarar upp mot nya krav och förÀndringar.Rapporten ger en kort beskrivning om hur Support och rÄdgivning ges idag, bl.a. BAL-supporten. Samverkansprojektet Svensk geoprocess och HMK förklaras och hur de kan komma att pÄverka dagens Support och RÄdgivning.En omorganisation inom LantmÀteriets division Informationsförsörjning mÄste beaktas samt Àven att knyta ytterligare kunniga i geodata och IT till supporten för att kunna ge god service Ät anvÀndare och producenter. Eftersom supporten kommer att handlÀgga mÄnga nya delar behöver personalen ha god kunskap om de förÀndringar som införs och anammas inom kommunerna och LantmÀteriet med anledning av projekten Svensk geoprocess och HMK.
En skola för alla, i Thailand? En kvalitativ intervjustudie ur pedagog- och förÀdraperspektiv mellan en svensk privatskola i Thailand och skolan i Sverige.
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför nÄgra förÀldrar vÀljer att resa frÄn Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola dÀr. I intervjuerna ville jag fÄ reda pÄ hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lÀrarna, skolans ledning men framför allt av förÀldrarna i jÀmförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..
FörÀndringen av gymnasielÀroböcker i historieÀmnet
Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förÀndringar som har skett i svensk historisk lÀrobokstext pÄ gymnasienivÄ under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag anvÀnt mig av fyra olika frÄgestÀllningar, dessa löd enligt följande. PÄ vilket sÀtt har textmassan förÀndrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förÀndrats? Hur förhÄller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jÀmförelse dem i mellan? Vilket utrymme fÄr de olika texterna? Hur Àr de olika texternas disposition? Som synes Àr uppsatsen en komparativ studie med kÀrnan i utvalda historielÀroböcker, dessa frÄn tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar pÄ en pÄtaglig förÀndring i bÄde didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhÀllspolitisk synvinkel..
Historia ? hur intressant Àr det? ? En studie om historieintresset bland elever i Ärskurs fem
BAKGRUND: AllmÀnheten Àr medveten om att historia Àr ett viktigt Àmne för förstÄelsenför samtiden och för att kunna tolka dÄtiden. Historia hjÀlper mÀnniskor att fÄ en förestÀllningom demokratins vÀrld, uppfattning och förstÄelse för andra mÀnniskors kulturarv samt hjÀlpermÀnniskan att skapa sin identitet. Det har i Ärtionden debatterats om historieÀmnets existensoch omfattning i skolans vÀrld av sÄvÀl historielÀrare, historiker, politiker som massmedia.Det Àr pÄ grund av detta vi vill undersöka vad elever tycker om Àmnet.SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka i hur stor utstrÀckning elever Àr intresseradeav historieÀmnet i Ärskurs fem. Vi vill ta reda pÄ vad elever Àr intresserade av i historieÀmnetsamt vilka pedagogiska metoder i undervisningen som medför ett ökat intresse hos elever.METOD:Vi har genom en kvantitativ studie delat ut frÄgeformulÀr till elever i Ärskurs fem pÄ tvÄskolor i vÀstra Sverige. UtifrÄn bakgrund, teoretisk utgÄngspunkt och insamlad empiri har visedan bearbetat och analyserat elevers historieintresse med hjÀlp av SPSS (Statistical Packageof Social Science) version 17.RESULTAT:I vÄr studie kom vi fram till att elever Àr intresserade av hur mÀnniskorna levde förr i tiden,andra lÀnders historia och lokalhistoria.
Kvinnogestaltning i Ivar Lo-Johanssons romaner "MÄna Àr död" och "Bara en mor": ? en studie av egensinne- och skötsamhetsideologins genomslag i 1930-talets svenska arbetarlitteratur
Uppsatsen undersöker vilka kvinnliga positioner arbetar- och statarförfattaren Ivar Lo-Johansson framhÄller som förebildliga, förkastliga eller normerande i relation till 1930-talets egensinne- och skötsamhetsideologi. Analysen Àr gjord pÄ romanerna "MÄna Àr död" och "Bara en mor". Begrepp som skötsamhet, egensinne, klass, förvÀntad/konstruerad kvinnlighet Àr centrala..