Sök:

Sökresultat:

6993 Uppsatser om Svensk idéhistoria - Sida 14 av 467

En undersökning av hur nÄgra elever och deras lÀrare uppfattar förhÄllandet mellan kunskap och bedömning

Det hÀr Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar pÄ bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lÀrare uppfattar förhÄllandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn dÀr det gÄr att göra bedömningar utifrÄn strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som krÀver tolkningar. Elevers och lÀrares syn pÄ kunskap Àr lika inom de bÄda systemen.

: .. och vi stÄr i en ring, hÄller i hand och dansar! En studie om integrerad undervisning

Matematiken ses ofta som ett grÄtt, trist Àmne. GÄr det att ?fÀrglÀgga? med hjÀlp av estetiska Àmnen som redan finns pÄ skolan som t ex dans och musik. Dans och musik Àr en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhÀllet Àr musiken tillgÀnglig för alla, via internet, tv etc. NÀr musik och dans ofta Àr en central aktivitet hos ungdomar och fÄngar deras uppmÀrksamhet, varför skulle det inte kunna anvÀndas i undervisningssyfte? Genom att berÀtta om matematikens historia sÀtter vi fÀrg pÄ den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia gÄr lÀngre tillbaka Àn civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första stÀderna har vuxit fram.

Narrativ Historia

Narrative history has a long tradition in history teaching. But during the decades after the second world war, the attitude to storytelling has been seen with doubt and skepticism. There are many indications in Swedish society and media that the narrative story today stand strong. But is narrative history useful in everyday teaching? This essay is a study of narrative history in a Swedish and Scandinavian perspective the latest thirty years.

?? livet var brÄddjupt och det kittlade?: En studie om unga kvinnors lÀspraktiker vid 1900-talets mitt

The object of this master thesis is to study the reading practices offive women as they themselves remember them from theirchildhood and youth in the middle of the 20th century. The study inparticular targets the respondents? reading in relation to the normsfor girls? and young women?s reading at the time. The thesis takesas its starting point the presentation of the respondentsÂŽ readingmemories, based on motifs, preferences and experiences. Equallyimportant is the presentation of the relationship between thesememories and the social discourse their reading practices were partof.

Att möta tvÄsprÄkiga barn i svensk försköla och förskoleklass

Att möta tvÄsprÄkiga barn i svensk förskola och förskoleklass.Syfte med dett examensarbete Àr att fÄ kunskap om vad tvÄsprÄkighet Àr för nÄgot och om hur pedagogerna i förskolan och förskoleklassen stimulerar sprÄkutveckling..

Upplevelser som turistisk resurs : att visa ett kulturarv

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför anvÀnder man sig av dramatiserade visningar nÀr man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt Àven titta pÄ varför man anvÀnder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begrÀnsa uppsatsen till att studera frÀmst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

Historieperspektiv och bedömning : -En kvalitativ undersökning av gymnasielÀrares bedömningsunderlag i historia

Jag har i denna undersökning studerat fyra historielÀrares bedömningsunderlag för kursen Historia A pÄ gymnasiet. Syftet med detta Àr att jag vill belysa hur historielÀrare tÀnker om och anvÀnder sig av olika historiska perspektiv i sin undervisning och sin bedömning. För att kunna dela in lÀrarnas examinationsuppgifter utgick jag ifrÄn tre olika kategorier; politisk historia, krigshistoria och kulturhistoria. En intervju genomfördes ocksÄ med varje lÀrare bland annat kring vad som framkommit i min analys.SammanstÀllningen av intervjumaterialet visar att alla fyra lÀrare anser att det kulturella perspektivet skall vÀga tyngst i undervisningen och i examinationsfrÄgorna. De menar framförallt att det Àr viktigt att studera vilka livsvillkor och förutsÀttningar mÀnniskor har levt med genom tiderna.

Elever och kÀllkritik

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

"VÄrt förhÄllande till frÀmmande makt Àr gott" - en studie av hur ledande svensk dagspress speglar svensk utrikes- och sÀkerhetspolitisk debatt :  

Vad har hÀnt i den offentliga debatten kring svensk utrikes- och sÀkerhetspolitik? UtifrÄn teorin ommassmedias betydelse för offentlig debatt, textgranskas kommentarer och debattartiklar och intervjuasföretrÀdare för massmedia för att fÄ svaret pÄ detta. Avsikten Àr att presentera vad och hur svensk politiskdagspress vÀljer att debattera svensk utrikes- och sÀkerhetspolitik samt varför just detta innehÄll debatteras.Undersökningen visar att massmedia vill vara med och sÀtta den sÀkerhetspolitiska dagordningen, menatt detta inte Àr enkelt inom detta traditionstyngda politikomrÄde. Den svenska sÀkerhetspolitiska debattendomineras helt och hÄllet av frÄgorna kring Sveriges neutralitet och alliansfrihet, dÀr det rÄder en mycketuttrycklig historisk motsÀttning mellan opinion och regeringsparti. En slutsats Àr att den politiska oenighetenom Sveriges framtida sÀkerhetspolitik Àr bestÄende och sÄ lÀnge ingenting pÄtagligt intrÀffar som förÀndrardenna situation, sÄ kommer media fÄ svÄrt att dra i gÄng en diskussion som pÄ allvar engagerar beslutsfattareoch medborgare..

Skolhuset - idéer, avsikter och debatter kring skolhusets fysiska miljö i tidskriften LÀrarnas Tidning - Svensk Skoltidning 1962-1974

In this study I examine the debates, intentions and ideas concerning the physical and created schoolroom as they appeared in the journal LĂ€rarnas Tidning - Svensk Skoltidning (Teachers Journal ? Swedish School journal) during the period 1962-1974. The built and created school building and its environment has been a relatively neglected topic in Swedish pedagogical research.When the Swedish comprehensive system transformed during the sixties, with new curricula and a common nine year school, many school professionals realised the need for a new and pedagogically adjusted schoolhouse.The early seventies marked a decline after a ten year period with an extensive building program affecting large parts of Sweden, and where schoolhouses had been an important part. The debate concerning the new Swedish school building was sometimes inspired and refreshing, but resistance and bitterness was also expressed. In part, this should be seen against the backdrop of the introduction of a new educational system, using new and sometimes untested pedagogical ideas, together with the fast transformation of the Swedish society.The research method is an exploratory textual analysis focused on five different issues: ideas concerning community centres and integration, participatory and democratic issues about the built environment, the school building as a pedagogical tool, aesthetic considerations, and the working environment.

Demokratisering i historielÀromedel : En analys av historielÀromedel för grundskolans senare Är

I följande uppsats undersöks hur demokratiseringsprocessen i Sverige framstÀlls i utvalda lÀroböcker för historia i grundskolans senare Är. Uppsatsen Àr en textanalys, som utgÄr ifrÄn Ammerts teoretiska analysmodell för lÀromedel. Den svenska skolan ska enligt statens styrdokument genomsyras av demokratiska vÀrderingar och i denna uppsats undersöks hur detta kommer till uttryck och konkretiseras i historielÀroböcker. Vi har fokuserat sÀrskilt pÄ hur demokrati framstÀlls som normativt, alltsÄ det önskvÀrda och efterstrÀvansvÀrda. Resultatet visar pÄ att demokrati och demokratiska vÀrderingar skildras positivt och normerande i lÀroböckerna, ofta med det nuvarande samhÀllet som facit..

Nodal governance och svensk terrorismbekÀmpning

Den hÀr uppsatsen handlar om nodal governance som teori och analysverktyg. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt nodal governance Àr anvÀndbart i analysen av en svensk förvaltningskontext dÀr frÀmst offentliga aktörer samverkar och vilka teoretiska och metodologiska problem det eventuellt för med sig. Teorin har applicerats pÄ en fallstudie som analyserar ett fall; svensk terrorismbekÀmpning.Analysen har visat att visat pÄ teoretiska utvecklingsmöjligheter för nodal governance. Dessutom har förslag till förfining av analysverktyget kunnat presenteras. Studien har visat pÄ möjligheterna och begrÀnsningarna för nodal governance att beskriva och förklara den komplexa förvaltningsmiljö terrorismbekÀmpning organiseras i..

Obehörig vinst : TillÀmpning och funktion i svensk rÀtt i dag

En uppsats som behandlar obehörig vinst och dess tillÀmpning i svensk rÀtt idag. FrÄn att ha  varit ett kritiserat institut i den svenska juridiken har den de senaste Ären fÄtt mer genomslag och en mer accepterad status..

Den historiska lÀrobolen - en analys av tre lÀroböcker anpassade för Historia A pÄ gymnasiet

Uppsatsen bestÄr av en lÀroboksanalys av tre böcker anpassade för Historia A pÄ gymnasiet, dÀr syftet Àr att visa vilket utrymme vÀrlden utanför Europa under 1800- talet och 1900- talet fÄr. Jag kommer ocksÄ att titta pÄ hurvida lÀroböckerna lever upp till fyra av Tom Wikmans tio principer om hur en god lÀronok bör vara utformad, som han har skrivit i avhandlingen PÄ spaning efter den godo lÀroboken. Vidare kommer jag att titta pÄ kursplanen och se vilka mÄl som finns för Historia A, och detta för att ta reda pÄ vad som faktiskt stÄr, men ocksÄ om det Àr möjligt att utöva undervisning enbart med hjÀlp av boken och samtidigt uppnÄ kursmÄlen. Undersökningen Àr bÄde kvantitativ, dÄ sidor kommer att rÀknas och presenteras, och kvalitativ, dÄ resultaten av den kvantativa undersökningen tolkas och analyseras. KÀllor som frÀmst anvÀnds Àr tre lÀroböcker och skolans styrdokument, men ocksÄ tidigare avhandlingar som rör Àmnet.

Monokulturellt i det mÄngkulturella : en kvalitativ studie om hur historielÀrare bedriver undervisning med en mÄngkulturell elevsammansÀttning

I forskning om den mÄngkulturella skolan ges stort utrymme Ät undervisning som bedrivs dÀr i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieÀmnet. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare i historia bedriver sin undervisning med en mÄngkulturell elevsammansÀttning.Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur Àr kvalitativ och tar sin utgÄngspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktÀr. Respondenterna utgjordes av sex stycken lÀrare i historia som undervisade pÄ mÄngkulturella högstadieskolor i nordöstra SkÄne. RÄmaterialet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns tvÄ diskurser betrÀffande historieundervisning med den mÄngkulturella elevsammansÀttningen.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->