Denna uppsats är en pilotstudie för Regionförbundet Östsam. Den syftar till att kritisera och testa en metod som behandlar serviceutbudet i tätorter inom Fjärde storstadsregionen. Denna metod bygger på att kartlägga utbudet, vikta detta enligt en poängmodell och sedan analysera resultatet och söka skapa en ortsklassificering. Metoden är tänkt vara ett verktyg i modern regionalplanering och kunna förbättra serviceutbudet i regionen. I studien har svensk regionalpolitiskt historia, centralorts- och nätverksteori använts för att visa på hur modern regionalplanering söker skapa samarbeten utifrån funktionella omland och inte genom administrativa områden.Det studien visar är att metoden står i förhållande till den politik som förs av dess användare.

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjäs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer från 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger främst på det aktuella anslaget från 2008 års produktion på Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehåller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjäsens handling ger en naturlig ingång till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.

Börsnoterade bolag har ett stort ansvar att förvalta bolaget och skapa ett förtroende ut mot aktieägarna. Kraven har skärpts på hur företag skall organisera och rapportera hela kedjan av bolagets styrning och interna kontrollsystem. För att förbättra den svenska bolagsstyrningen och dess interna kontroll, främja förtroendet för näringslivet har ett förslag till ?kod? för bolagsstyrning presenterats, Svensk Kod för Bolagsstyrning. Studiens syfte är att beskriva ett antal börsnoterade företags uppfattningar kring god intern kontroll samt huruvida dessa företag anser att den interna kontrollen kan kvalitetssäkras via Svensk kod för Bolagsstyrning, och i så fall på vilket sätt.

En undersökning över hur ordet "ansvar" använts i svensk politik 1991-2013 och den förändring ordet genomgått i avsende på argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

En svensk delegation om fyra personer från Vänskapsföreningen Sverige- Kampuchea, var inbjudna av Pol Pot att besöka Kambodja under hösten 1978. Efter hemkomsten till Sverige vittnade samtliga av delegationens medlemmar om en lyckad revolution och förnekade att det skulle pågå ett folkmord i landet. Genom utställningen Middag med Pol Pot år 2009 på Forum för levande historia, blev den svenska delegationens resa till Kambodja åter igen ett hett ämne för debatt i media. Denna studie ämnar visa hur två av dessa personer valde att hantera problematiken kring att tidigare aktivt ha försvarat ett land och dess ledare, Pol Pot, som under sitt styre var ansvarig för att upp till två miljoner människor dog.Jag har med denna studie sökt visa hur personer genom att aktivt sprida åsikter i olika media med syfte att påverka den allmänna uppfattningen av ett fenomen, med stor sannolikhet leder till att personen blir en del av den offentliga debatten. Vidare har min ambition varit att påvisa att det med offentligheten följer ett ansvar och att ansvaret för det tidigare handlandet intebara kan försvinna eftersom att de offentliga budskapen förblir offentliga..

I denna uppsats behandlar jag hur svensk skönlitteratur och olika medier används i en klass i utlandet där kompletterande svensk undervisning bedrivs. Studien omfattar även elevernas uppfattning om svensk kultur och hur kultur förmedlas i undervisningen. Därtill har också elevernas attityder till språket granskats. Undersökningen omfattar kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever. Studien visar att litteraturundervisningen utgår ifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv vad gäller valet av litteratur.

I denna uppsats undersöker och identifierar jag språkliga strategier i kampanjtexter från Försvarsmakten. Undersökningen syftar till att med hjälp av en sociosemiotisk analys kartlägga de modelläsare som konstrueras i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för grundläggande militär utbildning. Undersökningsmaterialet består av printannonser från tre kampanjer genomförda mellan år 2012 och 2013. Metoden för undersökningen är lånad från Anders Björkvalls avhandling svensk reklam och dess modelläsare och består av en analysmodell baseras på Hallidays systemisk-funktionella grammatik. Modellen tar fasta på textens textuella, ideationella och interpersonella betydelser såväl som textens rekontextualisering.

Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag.

BARA BOSTÄDERPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresö gymnasium ut sig. Vår ingång blir att riva skolan, materialet ?kremeras? till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara form och byter plats.Vad händer när man släcker ett lager i AutoCad?Det närvarar i sin frånvaro.

Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den företagsinterna implementeringsprocessen rörande Svensk kod för bolagsstyrning i några företag, diskutera inställningen till Koden och dess självregleringsprincip, samt söka samband mellan dessa beståndsdelar och hur väl företagen följer bestämmelserna.Metod: Vår kvalitativa undersökning baseras på en tidigare utförd kvantitativ studie, varefter vi har använt oss av fallstudier.Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt olika organisatoriska förändringsteorier, vilka samtliga kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning. Empiri: Det empiriska materialet är en sammanställning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar på sex noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden.Slutsatser: Det finns varierande sätt att implementera Svensk kod för bolagsstyrning inom ett företag, men våra fallföretag har visat sig använda snarlika metoder. Vidare har vi inte funnit några utmärkande skillnader mellan deras inställning till Koden, dess självreglerande funktion samt sanktioner kopplade till denna. Bortsett från att de företag som till viss del använt sig av extern hjälp har visat sig vara goda kodföljare, har vi inte kunnat påvisa några direkta kopplingar mellan fallföretagens arbetsmetoder, inställning i olika avseenden samt hur väl de följt Koden..

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det svenska mottagandet av Alexandra Kollontajs novellsamling Arbetsbiens kärlek, och undersöker vidare hur hennes texter i svensk press infogades i den svenska mellankrigstidens debatt om kvinnofrågor. Som bakgrund används också Kollontajs teoretiska verk Den nya moralen och arbetarklassen (1923) samt Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen (1926), de två verk av Kollontaj som fanns tillgängliga på svenska vid denna tid..

Sammanfattning I denna uppsats har jag har valt att fokusera på hur film används i den svenska grundskolans obligatoriska historieundervisning i årskurserna 7-9. Tanken är att belysa hur film används som redskap och komplement i undervisningen och på vilket sätt filmen följs upp. Undersökningen har visat att användandet av film kan fungera som komplement i undervisningen, då detta i mångt och mycket kan ge en djupare förståelse och inblick i människors livsvillkor och samhällets förändringar genom historien. Men det är själva uppföljningen och bearbetningen av filmen som är avgörande om historiefilmer ska fungera i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes som en halvtstrukturerad kvalitativ intervju.

Denna uppsats är en undersökning av hur litteraturkritiker i modern svensk dagspress söker legitimera sig för att sedermera uppnå auktoritet. Genom fyra kriterier upprättade med utgångspunkt i litteraturvetaren Tomas Forsers bok Kritik av kritiken analyseras totalt 28 texter ur Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga texter publicerades under vecka 14 2009. Uppsatsen kommer fram till kriterierna är användbara och argumenterar för att de visar hur de enskilda kultursidorna söker profilera sig i och fortsatt eftersöka metoder för att legitimera sig och på så sätt vinna auktoritet..

Det nya millenniet inleddes med en av världens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrägerier inom bolagsjätten Enron i USA. Konsekvenserna av det inträffade blev att allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och på väldigt kort tid införde USA hårdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har också redovisningsskandaler inträffat. En omtalad skandal är Skandiaskandalen som inträffade år 2003.