Sök:

Sökresultat:

4999 Uppsatser om Svensk bistćndspolitik - Sida 16 av 334

Konstruktionen av en sammanhÄllen Polis : En diskursanalys om Polisens omorganisation

Svensk polis genomför den största organisationsförÀndringen sedan förstatligandet av polisvÀsendet Är 1965. De 21 polismyndigheterna bildar den 1 januari 2015 en sammanhÄllen myndighet tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium. MÄlet med att ombilda myndigheterna till en Àr att stÀrka Polisens förmÄga att ingripa mot och utreda brott. Omorganiseringen Àr tÀnkt att leda till högre kvalitet, ökad effektivitet och ökad flexibilitet för svensk Polis. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Polisens omorganisering framstÀlls i centrala politiska dokument.

Bygga Hus i Spanien Spansk byggteknik i jÀmförelse med Svensk byggteknik

Syftet med rapporten Àr att jÀmföra spansk byggteknik kontra svensk byggteknik och granska likheter och skillnader mellan dessa. MÄnga av oss svenskar Àr bosatta i andra lÀnder bland dessa Spanien och mÄnga avstÄr frÄn att bygga sitt hus och istÀllet vÀljer de att köpa hus.Detta har sitt grund i att det inte finns tillrÀckligt med information som underlÀttar att genomföra ett bygge trots att mÄnga av dessa mÀnniskor har byggt sitt hus sjÀlva hÀr hemma i Sverige.Vi hoppas verkligen att vÄr undersökning blir grund till att allt fler med hjÀlp av dessa undersökningar och fakta lÀttare ska kunna bygga sitt hus i Spanien som lÀnge har varit ett favoritmÄl för oss som Àlskar vÀrme och glÀdje..

Svensk kod för bolagsstyrning - vilka faktorer förklarar graden av följsamhet?

Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term bolagsstyrning, endast haft sekundÀr betydelse inom det ekonomiska omrÄdet. Under de senaste Ären har dock bolagsstyrning utvecklats till ett av nÀringslivets viktigaste fokus. För den breda massan Àr det frÀmst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmÀnna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag sÄ att de uppfyller Àgarnas krav pÄ avkastning och dÀrigenom bidrar till samhÀllsekonomisk effektivitet och tillvÀxt, dvs. en utgÄngspunkt utöver kriminella handlingar och bedrÀgligt beteende.

Möjligheter och förbehÄll ? en diskursanalytisk studie av lesbiska kvinnors erfarenheter av att bilda familj genom assisterad befruktning inom svensk sjukvÄrd

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

"Det Àr ett mÄste" : en kvalitativ undersökning pÄ hur lÀrare ger uttryck för mÄngfalden kontra svenskhet i skolan

Uppsatsen Àr genomförd utifrÄn hermeneutikens kvalitativa metod, dÀr vÄr förhoppning har varit att uppnÄ en ökad förstÄelse kring pedagogernas förhÄllningssÀtt till integration i skolan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad lÀrare pÄ de besökta skolorna har för förhÄllningssÀtt till integration i skolan utifrÄn tvÄ perspektiv svenskhet kontra mÄngfald. Studien genomfördes men hjÀlp av intervjufrÄgor eftersom respondenterna dÄ ges möjlighet att med egna ord presentera sina tankar kring Àmnet för studien. Det vi kom fram till i denna studie Àr att sprÄket Àr en viktig bestÄndsdel i integrering avelever oavsett om det Àr en mÄngkulturell skola, en skola med kulturella olikheter, eller en svensk skola, en skola med elever med fÄ kulturella olikheter. Elevernas bakgrund ska inte ha nÄgon betydelse nÀr det gÀller bemötandet eller bedömningen utan den ska vara likvÀrdig oavsett om det Àr en elev med annan bakgrund Àn svensk eller en elev med svensk bakgrund.


Naval surface fire support : en framtida svensk förmÄga

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för NSFS samt att undersöka hurden svenska NSFS-förmÄgan Är 2010 pÄverkar möjligheten att agera i enlighet med de militÀrateorierna. Den undersöker ocksÄ om de militÀrteoretiska grunderna, den tekniska utvecklingenoch den förÀndrade inriktningen för Sveriges försvar medför ett ökat behov av NSFS-förmÄga.Uppsatsen bygger pÄ en deskriptiv metod dÀr svensk försvarspolitisk inriktning, militÀra teorier,NSFS och svensk NSFS-förmÄga 2010 behandlas. Huvudsakliga kÀllor har varit litteratur, offentligttryck, doktriner och intervjuer rörande ovanstÄende omrÄden. Begreppet NSFS har avgrÀnsatstill att enbart beröra markmÄlsbekÀmpning med robot och artilleri. Uppsatsen visar attden svenska NSFS förmÄgan ger en begrÀnsad förmÄga att agera i enlighet med de militÀra teorierna.Anledningen till detta Àr att Visbykorvetternas artillerisystem Àr de enda tillgÀngligaNSFS systemen Är 2010.

?Mannen talade svenska med brytning? : En studie i hur brott och etnicitet framstÀlls i TV-programmet Efterlyst

I vÄr uppsats har vi valt att titta pÄ det omÄttligt populÀra TV- programmet Efterlyst som i Är Àr inne pÄ sin 35:e sÀsong. Efterlyst Àr brottsbekÀmpning pÄ bÀsta sÀndningstid, ett program dÀr nyheter och fiktion vÀvs samman och resulterar i underhÄllnings-TV.Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ hur man i tv programmet Efterlyst förhÄller sig till de brott programmet tar upp och hur de mÀnniskor som kopplas ihop med brotten framstÀlls. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det vÀsentliga i hur mÀnniskor framstÀlls i Efterlyst. Vi Àr sÀrskilt intresserade av att titta pÄ hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framstÀlls i programmet samt om det kan pÄvisas nÄgon skillnad mellan hur dessa presenteras jÀmfört med de personer som har svensk bakgrund..

Disciplin! Det ligger mig varmt om hj?rtat

Syftet med studien ?r att f?rst? normer och disciplin inom svensk ridsport och hur de fostras hos ridskoleelever genom ridskolemilj?n ur ett mikrosociologiskt perspektiv. Det unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka normer framtr?der i svensk ridskolemilj?? Hur konstrueras och uppr?tth?lls normer och disciplin i svensk ridskolemilj? bland elever idag? Genom vilka tekniker uppr?tth?lls dessa normer och vilka identiteter producerar de? Teori: Studiens teoretiska ram ?r ett Foucauldianskt perspektiv och anv?nder sig av begrepp som normer och disciplin, men ?ven makt och identitet. Metod: Empiri har samlats in genom en deltagande observationsstudie i ett ridskolestall f?rdelat p? 30 timmar.

Svensk cyberislam : en kvalitativ undersökning av svenska islamiska webbsidor

Unga muslimer i Sverige kan via Internet möta muslimsk kultur och genom mediet kÀnna gemenskap med andra muslimer. Att förena tvÄ kulturer Àr inte alltid enkelt och hÀr kan svenska islamiska webbsidor vara till hjÀlp. I studien undersöks fem sÄdana webbplatser utifrÄn innehÄll och utseende genom observationer och textanalyser. InnehÄllet pÄ sidorna skildrar hur det kan vara för en muslim att vÀxa upp i Sverige, men interaktiviteten och möjligheten till att trÀffa likasinnade som Àr karaktÀristiskt för Internet som medium saknas. Studien visar att webbplatserna frÀmst tillhandahÄller information om islam pÄ olika sÀtt men att interaktivitet inte frÀmjas..

Mikrokrediter

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrÄn invandrares situation. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgÄngsrikt sÀtt att motverka fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mÄtt av fattigdom som i tredje vÀrlden, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap pÄ grund av kulturella svÄrigheter och kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poÀngterar rÄdgivning som en central funktionen och pÄpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sÀtt att underlÀtta för invandrare vid framtida kreditansökningar..

Svensk polis : i utlandstjÀnst

Detta fördjupningsarbete ÄskÄdliggör uttagningen av svenska civilpoliser för FN-tjÀnst. Ett av syftena var att ta reda pÄ innebörden i uttagningskraven och varför de Àr utformade som de Àr. Dessutom belyser arbetet möjligheterna en svensk polis har att tjÀnstgöra utomlands och i viss mÄn vad civilpolisarbetet innebÀr, samt vilka skillnaderna Àr jÀmfört med nationell polistjÀnst. Arbetet Àr en kvalitativ studie och information har inhÀmtats frÄn litteratur, Internet och muntliga kÀllor. I resultatet tydliggörs processen inom FN vid uppförandet av en ny fredsfrÀmjande insats, den initiala behovsanalysen och hur detta slutligen leder fram till en kravprofil för den personal som ska rekryteras.

Fotbollens arenautveckling utifrÄn ett storstadsperspektiv : En nulÀgesanalys av arenautvecklingen i Sotckholm, Göteborg och Malmö

Svensk fotboll bygger för framtiden. I Sveriges tre största stÀder byggs det fotbollsarenor för nÀrmare 2,5 miljarder kronor. Den största arenan byggs i Solna och blir den nya nationalarenan för Svensk fotboll. Göteborg river Gamla Ullevi och bereder plats för en ny frÀsch arena för storklubbarna. I Malmö har Malmö FF öppnat plÄnboken och bygger en ny arena.Nya arenor skapar nya möjligheter för Svensk fotboll.

Nationell identitet i svensk film : frÄn SÀllskapsresan till Jalla! Jalla!

Den hĂ€r uppsatsen Ă€r en undersökning av hur nationell identitet har framstĂ€llts i tre populĂ€ra, svenska filmer: SĂ€llskapsresan (1980), ÄnglagĂ„rd (1992) och Jalla! Jalla! (2000).De teoretiska utgĂ„ngspunkter som ligger till grund för uppsatsen Ă€r begreppet nationalism och dĂ„ frĂ€mst Benedict Andersons tankar om nationen som den förestĂ€llda gemenskapen, begreppet nationell film frĂ€mst utifrĂ„n Andrew Higsons definition, samt svensk etnologiforskning och vad som pĂ„ det omrĂ„det, genom historien har sagts om nationella identiteter och framförallt svenskhet.Med hjĂ€lp av etnologiforskningen genomförs nĂ€ranalyser av ovan nĂ€mnda filmer som besvara frĂ„gan om hur svenskheten framstĂ€lls och stereotypiseras i dessa, samt hur dessa bilder av svensk identitet ser ut i förhĂ„llande till den bild etnologiforskarna framhĂ„ller och har framhĂ„llit genom Ă„ren.DĂ„ de utvalda filmerna Ă€r tre mycket populĂ€ra filmer med höga besökssiffror pĂ„ biograferna, Ă€r ytterligare ett syfte med uppsatsen att diskutera nĂ„got kring hur filmerna och dess framstĂ€llning av svenskheten har mottagits av svenska folket, sĂ„vĂ€l publik som kritiker. Detta görs med hjĂ€lp av ett urval filmrecensioner samt kommentarer frĂ„n filmskaparna sjĂ€lva.I slutdiskussionen argumenteras för att de tre filmerna innehĂ„ller liknande framstĂ€llningar av svenskheten som ocksĂ„ förefaller stĂ€mma vĂ€l överrens med sĂ„vĂ€l etnologernas teorier som svenskarnas uppfattning om sig sjĂ€lva och sitt land. Men ocksĂ„ att filmerna inte innehĂ„ller annat Ă€n stereotypa och romantiserade bilder av svensk identitet som bidrar till skapandet och bevarandet av förestĂ€llda gemenskaper..

Hur ser könsfördelningen ut? - En studie av styrelsesammansÀttningar utifrÄn Svensk kod för bolagsstyrning

Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur punkt 3.2.1 i Svensk kod för bolagsstyrning har implementerats av bolag pÄ Large Cap-listan och huruvida förÀndringar i styrelse-sammansÀttningar har skett sedan den trÀdde i kraft den 1 juli Är 2005. Syftet Àr Àven att granska respondenternas syn pÄ huruvida en lag om kvotering vore lÀmplig för svenska börsbolag. DÀrtill vill författarna ge förslag pÄ övriga ÄtgÀrder för att öka rekryteringen av kvinnor till styrelser. Författarna Àmnar bidra till diskussionen kring styrelsesam-mansÀttningar, med fokus pÄ en jÀmn könsfördelning.Författarna anvÀnder sig av en deduktiv ansats med ett deskriptivt syfte. Kvalitativ metod vÀljs som tillvÀgagÄngssÀtt för att samla in information.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->