Sökresultat:
5169 Uppsatser om Svenskämnets innehćll - Sida 46 av 345
En kommentar till de nya omsÀttningslandsreglerna för tjÀnster
MervÀrdesskattelagen trÀdde i kraft i Sverige Är 1994 och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Efter Sveriges intrÀde i EU, Är 1995, har det pÄgÄtt anpassningsÄtgÀrder inom momsomrÄdet för att uppnÄ en harmonisering med EU:s mervÀrdesskattedirektiv. Medlemskapet har sÄledes inneburit att EU-rÀtten har blivit en del av det svenska rÀttssystemet och följaktligen Àr det inte lÀngre bara den nationella rÀtten som ska beaktas utan stor hÀnsyn mÄste ocksÄ tas till innehÄllet i EU-rÀtten. FrÄn och med den 1 januari 2010 har det införts nya regler i mervÀrdesskattelagen om omsÀttningsland för tjÀnster. Detta har gjorts med anledning av direktiv 2008/8/EG och syftet med genomförandet av dessa regler i svensk rÀtt Àr att det allmÀnt sett Àr en fördel för rÀttstillÀmpningen om de svenska bestÀmmelserna i stort Àr ordnade pÄ samma sÀtt som i EU-rÀtten.
Mobbning i arbetslivet : Svensk och belgisk arbetsmiljöreglering
Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga och motverka mobbning enligt arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utöva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket Àr tillsynsmyndighet vad gÀller arbetsmiljörÀtt. Arbetsmiljöverket Àr dÀrmed ansvarig för att se till att regleringen pÄ omrÄdet följs. I och med AFS 1993:17 var Sverige det första landet i vÀrlden att fördöma mobbning genom lag.
NÀr budskapet gÄr in i hjÀrtat : En receptionsstudie av bilder frÄn organdonationskampanjer
Syftet med studien Àr att utfo?ra en receptionsstudie da?r fem stycken kampanjbilder fra?n utla?ndska organdonationsorganisationer studeras fra?n ett mottagarperspektiv, i den ha?r studien syftar det till en svensk ma?lgrupp.Studien a?r uppdelad i tva? huvudmoment, en semiotisk bildanalys och fokusgruppsintervjuer. Med hja?lp av dessa insamlingsmetoder besvaras studiens fra?gesta?llningar?Hur a?r de utvalda kampanjbilderna komponerade ur ett semiotiskt perspektiv?? samt ?Hur uppfattas de utvalda bilderna av en svensk ma?lgrupp??. Socialpsykologi utgo?r det teoretiska ramverket i studien och anva?nds fo?r att na? en ho?gre fo?rklaringskraft i analysdiskussionen.Den semiotiska bildanalysen genomfo?rs med de semiotiska begreppen konnotation, denotation, ikon, index och symbol.
VÀlfÀrd för vem? Integrationspolitik i den svenska storstaden
Denna uppsats utgÄr frÄn ett intersektionalitetsperspektiv, dÀr det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhÄllande till makt. FramvÀxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt pÄ utvecklingen frÄn slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poÀngterar vikten av en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling för storstÀderna och dess invÄnare. StÀderna bÀr pÄ ? det dubbla Ätagandet? d.v.s.
God tidig l?sundervisning En fenomenografisk studie om hur l?rare i f?rskoleklass och ?rskurs 1 uppfattar god tidig l?sundervisning
Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.
Svensk Kod för Bolagsstyrning : En granskning av bolagsstyrningsrapporter
Bakgrund: MÄnga företagsskandaler har drabbat ett flertal lÀnder runt om i vÀrlden och det Àr en av orsakerna till att mÄnga lÀnder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige Àr inte heller förskonat frÄn skandaler och uppmÀrksamheten kring bolagsstyrningsfrÄgor har intensifierats pÄ senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trÀdde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och Àgare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna frÄn Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillÀmpning hos de berörda företagen.
Vilken effekt har vassleprotein p? benmineraldensitet? En systematisk litteratur?versikt bland vuxna ? 35 ?r.
Syfte:
Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r.
Metod:
Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.
Svensk sÀkerhetspolitik i förÀndring
Alliansfrihet i fred syftar till neutralitet i krig. Denna mening har genomsyrat den svenska sÀkerhetspolitiska hÄllningen sedan Napoleonkrigens dagar. Efter andra vÀrldskriget stÀlldes Sverige inför valet om en fortsatt neutral hÄllning. Detta ledde till ett halvt sekel av kompromisser och febril politisk aktivitet. Den balansroll som landet fick gjorde att det inte fanns det svÀngrummet som man ville ha.
?Men jag Àr ju inte svensk?? : En studie om tillhörighet bland mÀnniskor med utomsvenskt pÄbrÄ i Sverige
Uppsatsen syftar kartlÀgga den kÀnsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjÀlp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad pÄ etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt pÄbrÄ, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföretrÀde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krÀvs för att integreras.
Svensk trÀdgÄrd utanför Sveriges grÀnser. Rums-, fÀrg- och formanalys av tvÄ gröna miljöer.
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp, 2015..
Ăr Svensk Kod för Bolagsstyrning nödvĂ€ndig?
Syfte: Syftet med denna studie Àr att göra en kartlÀggning och undersöka huruvida implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning lett till nÄgra förÀndringar i styrelsens storlek och sammansÀttning. Med utgÄngspunkt frÄn tidigare gjorda amerikanska studier Àmnar vi studera om liknande effekter, som skedde vid införandet av SOX, Àr att vÀnta pÄ svenska marknaden. Tillsammans med övriga regleringar, lagar och teorier som kan pÄverka svenska styrelsesammansÀttningar undersöks hypotesen om koden verkligen tillför nÄgot nytt, eller endast Àr en överflödig handling för att reglera nÄgot som redan regleras. Metod: Undersökningen Àr en kohortanalys med ett deskriptivt syfte och en deduktiv ansats. För att fÄ in data som Àr vÀl underbyggd och representerar studien pÄ bÀsta sÀtt har bÄde en kvantitativ och kvalitativ datainsamling utförts.
Hur anhöriga till brottsoffer framstÀlls i kvÀllstidningar : En komparativ textanalys om gestaltningar inom svensk brottsjournalistik
Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.
Dansk och svensk reklamutformning ur ett kulturellt perspektiv
För att effektivt utforma reklam samt integrera denna över nationsgrÀnser Àr det viktigt att ha en god förstÄelse för vad som skiljer lÀndernas kulturer Ät. Det Àr dessutom viktigt att kunna hantera dessa skillnader för att nÄ fram med det tilltÀnkta budskapet. Med utformning menas pÄ vilket sÀtt en reklam Àr presenterad, vilket kan liknas med manuset till en film. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera och analysera dansk och svensk reklamutformning ur ett kulturellt perspektiv, för att utveckla en förstÄelse för kulturens betydelse vid utformningen av reklam riktad till Danmark respektive Sverige. Vi har utifrÄn det stÀllt oss frÄgan: Hur bör reklam utformas med hÀnsyn till kultur för att effektivt kommuniceras till danskar respektive svenskar? För att kunna besvara frÄgan har olika kulturforskares studier jÀmförts för att fÄ en förstÄelse för dansk och svensk kultur.
LÀsa Àr bra ? lÀsa rÀtt Àr bÀttre: Diskurser om lÀsning i svensk dagspress 2007-2010
The aim of this Master?s thesis is to deepen the understandingof how discourses on reading are manifested in Swedishdaily press 2007-2010. The empirical material is based on76 articles from four national newspapers. The questionsasked are: what categorizations emerge on reading; whatpossible themes can be discerned; which discourses onreading appear in newspapers and how are these defined;and what consequences may the discourses have?The study examines how reading is described and how perceptionsand images of reading emerge and the factors affectingthis, through critical Discourse Analyse according toErnesto Laclau and Chantal Mouffe.
Varför modersmÄlsundervisning? -Elever och lÀrare berÀttar
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad elever, klasslÀrare och modersmÄlslÀrare tycker om modersmÄlsundervisningen. Ett annat perspektiv i undersökningen Àr att ta del av lÀrarnas Äsikter kring vilken betydelse modersmÄlsundervisningen har för andrasprÄksinlÀrningen. Litteraturen vi har tagit del av belyser endast en positiv instÀllning kring Àmnet dÀrför var mÄlet att undersöka vilka tankar som finns ute i verksamheten. Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer. HÀrigenom fick vi och informanterna möjlighet att utveckla bÄde frÄgor och svar.