Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andrasprÄkslÀrare inom grundskolan ser med skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel, hur de vÀljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andrasprÄkslÀrare att det finns med att anvÀnda skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel? Hur vÀljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som anvÀnts för att belysa frÄgestÀllningarna var en kvalitativ enkÀtundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andrasprÄkslÀrare inom grundskolan i olika Äldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad.

Undersöka vilken bild av vÀlfÀrdens organisering som framstÀlls i tvÄ samhÀllskunskapslÀroböcker för gymnasiet..

AbstractStudiens syfte Àr att undersöka hur lÀrares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar pÄ studierna och undervisningen i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmÀnna frÄgor och problem om skolan som institution för jÀmlikhet och likvÀrdighet.UtifrÄn detta syfte har tre gymnasielÀrare i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgÄtt en ideologikritisk analys utifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lÀrarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmÀssig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition frÄn hemmet i större utstrÀckning Àn de utan. SÄledes sker det en utbildningsmÀssig segregation inom samhÀllskunskapsÀmnet pÄ gymnasiet betrÀffande elevers socioekonomiska bakgrund.

Syftet med arbetet Àr att se hur begreppet hÄllbar utveckling presenteras i svenska lÀroböcker inom Àmnet geografi vid gymnasiet. Jag har Àven haft som syfte att undersöka förhÄllandet mellan lÀroböckernas texter med det rÄdande forskningslÀget kring begreppet hÄllbar utveckling. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en textanalytisk metod av tre lÀroböcker som Àr vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar pÄ att man anvÀnt sig av en ytlig presentation av begreppet hÄllbar utveckling, vilket stÀmmer vÀl in pÄ hur man valt att presentera nya hÀndelser som tex. konferenser, rapporter etc.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intressevÀckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med bÄde elever och en lÀrare har synen pÄ religionsundervisning kommit fram. UtifrÄn olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnÄ syftet och mÄlen med denna uppsats nÀmligen att svara pÄ hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man fÄ undervisningen mer nÀrvarande för eleverna. Med nÀrvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har Àgnat sig Ät studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka upplevelsen om att det finns ett kunskapsglapp mellan utlÀrd kunskap i tvÄ grundskolor och förvÀntad förkunskap nÀr man börjar pÄ gymnasiet ? frÄn textilslöjd till hantverksprogrammet inriktning skrÀdderi/ mode/ design. Min hypotes var att det Àr ett kunskapsglapp. Det framkom under arbetets gÄng att det framför allt var ett informationsglapp mellan grundskolans textillÀrare och hantverksprogrammets yrkeslÀrare, men Àven ett kunskapsglapp.  Denna uppsats Àr Ä ena sidan hypotetiskt deduktiv, dÄ det fanns en hypotes om att det finns ett kunskapsglapp frÄn grundskolans textilslöjd till gymnasiets hantverksprogram. Hypotesen kom att prövas genom ett explorativt induktivt sÀtt, genom anvÀndning av en fenomenografisk ansats med drag av kontextuell analys.

Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.

Elever i grundskolan ska enligt skollagen ha tillgÄng till skolhÀlsovÄrd som innefattar skolsköterska och skollÀkare. SkolhÀlsovÄrden ska arbeta förebyggande. Elever i grundskolan omfattas Àven av arbetsmiljölagen, dÀr syftet Àr att förebygga ohÀlsa och olycksfall i arbetet samt att Àven i övrigt uppnÄ en god arbetsmiljö. Sjukgymnaster har kompetens att undersöka, behandla och förebygga ohÀlsa. ArbetsomrÄdena för sjukgymnaster Àr mÄnga och en tÀnkbar arbetsmarknad skulle kunna vara skolhÀlsovÄrden.

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ varför vissa ungdomar gör avbrott frÄn sin gymnasieutbildning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt Ätta semistruktuerade intervjuer. VÄra respondenter Àr tvÄ dropoutungdomar, som vi intervjuat för att fÄ en inblick i och djupare förstÄelse för individuella och strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna Àr samtliga studie- och yrkesvÀgledare, varav fyra Àr verksamma pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor, en inom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuerna med dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen.

Studie-och yrkesvÀgledning Àr nÄgot som enligt skollagen alla elever utom förskolebarnska erbjudas för att kunna göra vÀl underbyggda framtidsval. Skolans vÀgledningska Àven vara frivillig, vilket innebÀr att det ofta Àr elevernas eget ansvaratt söka upp vÀgledaren för att fÄ prata om sina tankar och funderingar.Grundskolan Àr en plats dÀr eleverna utökar sin kunskap, men Àven utvecklar sinidentitet samtidigt som de utsÀtts för stereotyper och könsmÀssiga fördomar. Dennaundersökning har fokuserat pÄ pojkarna i grundskolan. Fyra kvinnliga och fyramanliga studie- och yrkesvÀgledare inom grundskolan har intervjuats för attsöka svar pÄ deras upplevelser av vÀgledning av pojkar inom grundskolan. Resultatetvisar ambivalenta svar dÄ den generella upplevelsen Àr att pojkar och flickorsjÀlvmant uppsöker vÀgledning i samma utstÀckning, för att sedan visa attpojkar Àr överrepresenterade i att inte komma till de bokade samtalen och attflera vÀgledare kÀnner sig tvingade att hÀmta in frÀmst pojkar till samtal.

Syftet med detta arbete Àr att belysa vilken syn killar som studerar pÄ gymnasium har pÄ dans. Vi börjar arbetet med att förankra vÄrt syfte i styrdokumenten för att sedan visa pÄ olika infallsvinklar pÄ killar och dans, detta gör vi genom den tidigare forskning som gjorts inom Àmnet. Vi kopplar samman vÄrt syfte med olika teoretiska utgÄngspunkter, vi har valt att fokusera pÄ teorin om hegemonisk maskulinitet och den socialpsykologiska teorin om könsroller. I arbetet har vi Àven valt att belysa brytarbegreppet, ett begrepp som syftar pÄ de mÀnniskor som bryter in pÄ omrÄden som domineras av motsatt kön. Resultatet bygger pÄ intervjuundersökningar som genomförts med Ätta stycken killar som studerar pÄ gymnasiet, fyra som lÀser pÄ musikalprogram som innefattar Àmnet dans och fyra som lÀser inriktningar som inte innehÄller dans.

Under 1990-talet skedde stora samhÀllsförÀndringar inom bÄde ekonomiska och politiska omrÄden. Skolan förÀndrades frÄn en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mÄl- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och pÄ gymnasiet. Det uppkom en politisk förestÀllning om att det förÀnderliga samhÀllet och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsÀttningar pÄ arbetsmarknaden, vilket i sin tur stÀller nya krav pÄ kunskaper och utbildning. Begreppet livslÄngt lÀrande kom dÀrigenom att framstÀllas som lösningen pÄ hur medborgarna ska klara dessa förÀndringar.

Grundskolan i Sverige Àr obligatorisk för barn. De kan inte sjÀlva bestÀmma om de vill gÄ i grundskolan eller inte. Den Àr inte frivillig utan lagen sÀger att alla barn ska gÄ nio Är i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det mÄnga personer som inte Àr behöriga att arbeta som lÀrare. LÀraryrket Àr ett yrke dÀr det förekommer att en outbildad kan tillfÀlligt ersÀtta en utbildad lÀrare.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

I den hÀr undersökningen har jag belyst hur elever som gÄr sitt första Är pÄ gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen pÄ högstadiet. MÄlet har varit att belysa teknikÀmnets relevans för tekniska studier pÄ gymnasiet, dess inverkan pÄ teknikintresset samt pÄverkan pÄ valet av tekniskt program pÄ gymnasiet. Andra frÄgor som jag har belyst Àr om eleverna i första hand vÀljer program eller skola, och hur viktig inriktningen pÄ tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av den narrativa analysmetoden inom berÀttelseforskningen, och resultatet bestÄr av fem berÀttelser som skapats utifrÄn intervjuerna.